I detta projekt kartlÀggs elanvÀndningen vid SÀffle Verkstadsbolag AB. Projektet undersöker Àven olika effektiviserande elÄtgÀrder, samt effektiviserande vÀrmeÄtgÀrder pÄ kontorslokalen. De frÄgor som projektet svarar pÄ Àr:1. Hur ser företagets elanvÀndning ut i dagslÀget?2.

Vi har med stöd av skolans styrdokument och annan litteratur arbetat fram en reflektionsmodell som vi vill anvÀnda oss av i vÄr framtida lÀrarroll. Modellen har sin grund i att elever skall reflektera i sin lÀrprocess. Syftet med vÄr undersökning Àr att se om elever och lÀrare genom reflekton kan nÄ ökad förstÄelse om och i sin inlÀrning. Under vÄrt arbete pÄ skolan lÀt vi eleverna skriftligt reflektera över vÄra lektioner och över sin inlÀrning. Med stöd av reflektonerna utförde vi sedan intervjuer med eleverna och deras klassförestÄndare.

Den utformning BSC fÄtt vid kvinnokliniken pÄ LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping uppvisar flera skillnader i förhÄllande till Kaplans och Nortons beskrivning av utformning av BSC. BSC vid kvinnokliniken har idag en annan betydelse Àn den som Kaplan och Norton definierade. Sin ursprungliga form som ett planerings- och styrsystem har det behÄllit bara inom ett perspektiv, inom det finansiella perspektivet. Inom de tre andra perspektiven kan det ses som en redovisningsmodell med uppgift att Ästadkomma en bÀttre planering och uppföljning av verksamheten inom kliniken. SjÀlva implementeringsförfarandet följde dock Kaplans och Nortons teoretiska modell och nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader i förhÄllande till denna förekom inte..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att undersöka varför eleverna inte duschar efter idrott och hÀlsa lektionerna och vad lÀrarna har för syn pÄ det. Följande frÄgestÀlllningar har anvÀnts.-          Finns det nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors argument nÀr det gÀller att duscha?-          Hur förhÄller sig lÀrarna till att eleverna inte duschar?MetodMetoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med en idrottslÀrare och fyra elever, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Dessa elever gÄr alla i Ärskurs 8.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Helsingborgs Dagblad AB i Helsingborg. Examensarbetet omfattar en analys ur kvalitetssynpunkt av HD:s material-, energi- och transportflöden, dess pÄverkan pÄ miljön, kopplingen mellan HD:s tre kÀrnvÀrden och vikten av ett strukturerat miljöarbete samt ett antal förslag pÄ fortsatt arbete. HD:s materialflöden bestÄr frÀmst av material för tryckningen men Àven en hel del elektroniska apparater. Ett stort antal datorer och annan kontors-utrustning stÄr pÄ dygnet runt, Äret runt vilket orsakar onödigt stor energiförbrukning. HD:s verksamhet Àr beroende av transporter, bÄde av material och personer.

Samarbete Àr nÄgot som alltid behövs nÀr en grupp vill nÄ samma mÄl. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om individer som Àr aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmÄga inom idrotten som de kan ha anvÀndning av i arbetslivet. Fem informanter som Àr aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmÄga och att samarbetet fungerar pÄ ett likartat sÀtt inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen. Att lÀra kÀnna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbÀttra samarbetet bÄde inom lagidrotten och pÄ arbetsplatsen.

Afrikansk svinpest (ASF) Àr en hemorrhagisk sjukdom orsakad av ett virus tillhörandefamiljen Asfarviridae genus Asfivirus. Sjukdomen kan drabba bÄde tamgrisar och vildsvin ochsmittar via indirekt eller direkt kontakt mellan smittade djur men Àven via vektorer.Sjukdomen beskrevs för första gÄngen i Kenya pÄ 1920-talet och har sedan mitten av 1900-talet spridits Àven utanför Afrika. 2007 spreds smittan till Georgien och dÀrifrÄn vidare tillRyssland och resten av Kaukasusregionen. Detta har ökat risken för en introduktion av ASFtill EU.DÄ viruset kan spridas pÄ flera olika sÀtt kan olika riskfaktorer för spridning identifieras.Detta Àr dels antropogena riskfaktorer som förflyttning av smittade djur och djurprodukter,utfordring med matavfall, personal, transportfordon och typ av djurhÄllning. Riskfaktorerutöver de som pÄverkas av mÀnniskan Àr nÀrvaro av vektorer samt förekomst av smittan hosen eventuell vildsvinspopulation.Flera studier har uppskattat sannolikheten för en spridning av smittan till EU.

Detta examensarbete har utförts som en examinationsuppgift i termin sju pÄ GrundskollÀrarutbildningen 1-7 vid Högskolan i GÀvle.Examensarbetets huvudsyfte var att ta reda pÄ hur man som blivande lÀrare pÄ bÀsta sÀtt bemöter en elev som Àr ett Jehovas vittne med hÀnsyn till bÄde elevens trosuppfattning och Lpo 94.Arbetet grundar sig pÄ litteraturstudier och intervjuer med lÀrare som har kommit i kontakt med Jehovas vittnen. En intervju har utförts med en lÀrare som sjÀlv Àr ett vittne.Första delen av arbetet bestÄr av inledning, metod och en kortfattad historiebeskrivning runt Jehovas samt vad ett Jehovas vittne Àr och vad som skiljer dem frÄn övriga samhÀllsmedlemmar.NÀsta del tar upp hur Jehovas vittnen ser pÄ skola och utbildning samt vad Lpo 94 föreskriver.I den sista och avslutande delen behandlas intervjuerna och dÀrefter följer diskussionen..

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra uppfattningar om modersmÄlets betydelse och modersmÄlsundervisning hos modersmÄlslÀrare, ÀmneslÀrare och elever som deltar i modersmÄlsundervisning.Tidigare forskning om modersmÄl och modersmÄlsundervisning har visat pÄ dess stora roll för sprÄk- och kunskapsutveckling hos andrasprÄkseleverJag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmÄlslÀrare, tre ÀmneslÀrare och tre elever som fÄr modersmÄlsundervisning pÄ tvÄ grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmÄlet har stor betydelse för all annan inlÀrning och att det dÀrför Àr viktigt att man satsar pÄ modersmÄlsundervisning. Mitt resultat visar ocksÄ att modersmÄlslÀrare, ÀmneslÀrare och elever Àr medvetna om modersmÄlets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, dÀr tvÄ skolor besöktes. PÄ bÄda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa tvÄ skolor valdes ut pÄ grund av deras mÄngfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur Àn den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare forskning i form av artiklar, avhandlingar samt litteratur med koppling till undersökningsomrÄdet. Ur LÀroplanen för förskolan Lpfö-98 (reviderad 2010) har vi Àven valt att lyfta de delar som vi anser relevanta för undersökningen. Vi har valt att anvÀnda oss av Michel Foucaults teorier kring normalitetsbegreppet, vilket Àven presenteras i ett avsnitt.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring normalitet hos barn i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Finns det beteenden hos barnen som pedagogerna vÀrdesÀtter högre Àn andra? Hur resonerar pedagogerna kring bemötandet av barns olikheter? Hur förhÄller sig pedagogerna till de normer som existerar i samhÀllet gÀllande hur ett barns beteende bör vara?MetodMetoden vi valt att tillÀmpa i undersökningen Àr kvalitativ intervju.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund sÄsom exempelvis lÀkare, ingenjörer, jurister, lÀrare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fÄtt med sig frÄn sina hemlÀnder. Vi vill sÄledes se hur deras situation ser ut pÄ den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. DÀrtill vill vi ta reda pÄ informanternas synpunkter pÄ möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesomrÄde. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering pÄ arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen. I arbetet framstÀlls Àven hur olika stÀder och lÀnder har gjort för att öka tryggheten och sÀker-heten i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rÀtt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva kÀnna sig utelÀmnade.

Rapporten beskriver hur en ny metod för dÀmpning av resonanta frekvenser har utformats och implementerats. För att undersöka dÀmpningen mÄste först rumskarakteristiken mÀtas upp och för det har olika metoder att göra detta undersökts innan ett program för mÀtning och behandling av mÀtdatan skrivits och implementerats digitalt. Flera dÀmpningsfilter har skapats och testats för att fÄ fram optimala filterparametrar. MÀtmetoden har visat sig vara instabilare Àn i teorin och kan tÀnkas fungera bÀttre genom att lÀgga till ett smalt bandpassfilter för varje frekvens, ha högre volym vid inmÀtningen samt förÀndra testsignalen nÄgot. Testerna av dÀmpningar som gjorts har inte gett önskat resultat vilket till stor del beror pÄ anvÀndningen av testsignal.

FörsÀmras prestationen pÄ en uppgift dÄ det tillkommer en annan uppgift, och Àrdet nÄgon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment dÀr en primÀr uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundÀr uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation pÄ primÀr uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundÀr uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras dÀremot bÀttre pÄ sekundÀr uppgift ensam (minnesrÀtt), Àntillsammans med primÀr uppgift, dÄ bÄda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga..