Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer avmetoder att tÀnka anvÀnds dÄ en person transponerar en notbild, och i sÄ fall hur dessametoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument pÄ högamatörnivÄ och i nÄgra fall professionell nivÄ. UtifrÄn resultatet kunde fyrahuvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning ? dÄ man tÀnker sig en annan skrivennot och kan lÀsa av den.

UtslÀpp av lÀttflyktiga organiska föreningar (VOC) Àr ett vÀxande mijlöproblem. Biofiltrering Àr ett relativt billigt sÀtt att rena luft förorenad med VOC. Biofiltrering har ocksÄ en fördel i att föroreningen helt bryts ned och inte endast övergÄr i en annan form. Rapporten beskriver arbetet kring tvÄ biofilter av kolonntyp. Mikroberna som anvÀndes kom frÄn frÀmst trÀflis och jord.

SingelhushÄllen dominerar bostadsutbudet. Men varför mÄste vi bo ensamma bara för att vi inte har en partner? BÄde unga och Àldre Àr idag positivit instÀllda till ett kollektivt boende. Stora lÀgenheter finns att tillgÄ pÄ marknaden, problemet Àr att de inte Àr utformade för ett kollektivt boende utan snarare för en kÀrnfamilj. Jag har försökt utforma lÀgenheter som riktar sig till mÀnniskor som vill bo tillsammans men som nödvÀndigtvis inte Àr slÀkt.

Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen vÀrmevÀxlarpanels kyl- och vÀrmeeffekt. Arbetet utfördes Ät företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler dÀr paneler monterades. Vid testerna mÀttes temperaturer och flöden pÄ luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.AvgrÀnsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebÀra en sluten kammare, stationÀra förhÄllanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket smÄ mÀtfel. Det togs heller inte hÀnsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bÀst 83.0 W och vÀrmeeffekten blev som bÀst 211.9 W. Resultaten jÀmfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.

Detta arbete undersöker hur den nya zeelÀndska lÀsinlÀrningsmodellen Whole language kan se ut i praktiken pÄ en svensk skola utifrÄn lÀsinlÀrningsmaterialet Kiwi. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur materialet Àr uppbyggt, hur lÀrarna arbetar med det och vad de anser om metoden som bygger pÄ lÀsning i tre former: gemensam, vÀgledd och sjÀlvstÀndig. Min metod bestÄr av tre delar: kvalitativa intervjuer med 5 lÀrare pÄ min VFT-skola, hÀnvisningar till min fÀltdagbok som jag skrev dÀr och en mindre textgranskning av kiwimaterialet. Det viktigaste resultatet Àr att det finns bÄde lÀrare som helt har tagit metoden till sig och lÀrare som skulle vilja slippa arbeta med den. Min viktigaste slutsats Àr att Kiwi och storbok fungerar bÀst om det finns resurser för det.

Det hÀr Àr en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte Àr att undersöka om det Àr positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gÄ i en förberedelseklass, och Àven modersmÄlets pÄverkan pÄ förberedelseklassen. För att fÄ en inblick i vad en förberedelseklass Àr börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsÀtter sedan den med att gÄ in lite nÀrmare pÄ nÄgra omrÄden. Dessa omrÄden Àr trauma ? krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmÄlet, samarbete med förÀldrarna och lÀrarrollen. Metoden bestÄr av tvÄ undersökningar, den första handlar om modersmÄlsundervisning dÀr fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med tvÄ modersmÄlslÀrare.

Invandringen sker i Sverige i allt större utstrÀckning, och till följd av det stÀlls högre krav pÄ den transkulturella omvÄrdnaden. Nya krav stÀlls pÄ vÄrdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hÀlsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbÀttra vÄrden utifrÄn deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella vÀrderingar Àr de mest framtrÀdande faktorerna som pÄverkar patientens uppfattning om sin hÀlsa och sjukdom. Kunskap och förstÄelse om kulturella vÀrderingar Àr grunden för en optimal omvÄrdnad. Nyckelord: transkulturell omvÄrdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Under slutet av 2010 och vÄren 2011 har ett utvecklingsprojekt pÄgÄtt hos AlexIT AB. MÄlet var att skapa en mobilapplikatioin för individer som vill bokföra sin alkoholkonsumtion. Som en del utav arbetet önskade projektgruppen bjuda in slutanvÀndare till processe, för att ta del utav deras idéer och feedback.Genom att lÄta en grupp slutanvÀndare sjÀlva skissa och beskriva sina lösningar och en annan grupp jobba fram en pappersprototyp tillsammans i en workshop gavs utvecklaren ett brett stöd för val i designprocessen.Det visar sig att de som individuellt skissa har inte lÄtit sig begrÀnsas av antingen kravspeciifikationen eller mediet (mobiltelefon), utan har istÀllet beskrivit funktionalitet framför design. TvÀrtom har de som jobbat i workshop hÄllit sig inom ramarna för kravspecifikationen och mediet och skapat en komplett och implementerbar pappersprototyp..

Bakgrund: HÄllbarhetsredovisning har utvecklats frÄn att vara ett undantag till en norm, dock Àr enbart cirka 40 procent av de utgivna hÄllbarhetsredovisningarna granskade enligt en undersökning utförd av KPMG frÄn 2008. Det saknas krav nÀr det gÀller granskningen av hÄllbarhetsredovisningarna och det finns ett antal standarder som kan anvÀndas vid granskningen, bÄde internationella och nationella sÄdana. I och med detta försvÄras jÀmförelser mellan företag samtidigt och det blir svÄrt att bedöma vilken kvalité den utförda granskningen har.Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka huruvida granskningsrapporten skiljer sig Ät beroende pÄ granskande aktör och/eller vilken granskningsstandard som anvÀnds i Sverige, Tyskland, Storbritannien och Danmark. Med skillnader menas i det hÀr fallet att undersöka vilka egenskaper i redovisningen som lyfts fram av den granskande aktören, vilken nivÄ pÄ granskningen som lÀmnas samt vilka intressenter som granskningen riktar sig till i första hand. Genom att undersöka detta Àr det möjligt att bidra med kunskap om huruvida anvÀndbarheten av hÄllbarhetsredovisningarna pÄverkas av granskande aktör och anvÀnd granskningsstandard och om detta ser olika ut i de undersökta lÀnderna.Metod: En undersökning av 30 hÄllbarhetsredovisningar i respektive land.

Individuella skillnader i empati, att kunna sÀtta sig in i nÄgon annans situation och förstÄ vad en annan person kÀnner, har studerats i tidigare forskning. En aspekt som visat skillnader angÄende personlighet men bristande belysts i samband med empati Àr syskonposition; om man Àr endabarnet, yngsta, mellan eller Àldstabarnet. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida syskonpositionen har betydelse för den empatiska förmÄgan.  Deltagarna var nittiosex studenter och tjÀnstemÀn som lÀste en historia och dÀrefter fyllde i en empatiskala om vilka kÀnslor de kÀnde för personen i historien. Resultatet visade att endabarn hade signifikant högre vÀrden pÄ empati Àn Àldsta barn.

Vi har skapat en unik pysselbok. En bok som bÄde innehÄller pedagogiska och underhÄllande pyssel. I denna dokumentation kan du lÀsa om hur vÄr skapandeprocess har sett ut, vilka olika vÀgar vi har gÄtt för att nÄ vÄrt mÄl. Arbetet har utgÄtt ifrÄn tvÄ olika syften dÀr vi har sökt efter riktlinjer för hur man grafiskt kan utforma en pysselbok och vi har undersökt hur innehÄllet i en sÄdan kan utvecklas. TvÄ kvalitativa intervjuer utfördes, en intervju med Skandinaviens ledande mediekoncern, Egmont KÀrnan och en annan med en barnpedagog, vi har Àven studerat marknadssituationen.

I det dagliga omvÄrdnadsarbetet har undersköterskor och sjuksköterskor ett nÀra samarbete. Tidigare studier fokuserar ofta pÄ sjuksköterskans eller patientens uppfattning av god omvÄrdnad. För att kunna tillgodose patientens behov Àr det viktigt att ta reda pÄ vad undersköterskor anser vara en god omvÄrdnad. Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever god omvÄrdnad pÄ en ortopedavdelning. En kvalitativ analysmetod valdes.

Skillnaden i bedömning och uppföljning av kompetensutveckling och materiella investeringar ligger i graden av kvantifierbarhet. Materiella investeringar som maskiner, kan oftast bedömas och följas upp genom objektiva metoder, medan kompetensutveckling krÀver subjektiva metoder. I de företag vi studerat finns en ambition att finna en mer objektiv metod för kompetensutveckling men det anses ta för mycket resurser i ansprÄk relaterat till den nytta som eventuellt skulle uppstÄ. En annan faktor som vi fann var att i den dynamiska miljö företagen verkar Àr det inte motiverat att utvÀrdera kompetensutveckling eftersom det anses vara en fÀrskvara. Miljön företagen verkar i och sjÀlva syftet med kompetensutvecklingen pÄverkar ocksÄ om man ska anse kompetensutveckling vara en investering eller inte..

En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att fÄ svar pÄ om personer med ledaransvar skiljer sig Ät gÀllande syskonplats och locus of control jÀmfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare pÄ en statlig myndighet svarade pÄ en enkÀt gÀllande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control Àn förstfödda vilket kan tyda pÄ en annan typ av sistfödd pÄ denna myndighet. Urvalet var dock bristfÀlligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..

Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars sprÄk i MönsterÄs och Kalmar. Syftet Àr att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas sprÄk samt att se vilka av de undersökta orden som Àr mest och minst frekventa i deras ordförrÄd. För att ta reda pÄ om ungdomarna anvÀnder dialektord genomförde jag en enkÀtundersökning i sammanlagt Ätta gymnasieklasser i orterna. EnkÀten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frÄgor: de fick svara pÄ om de hade hört ordet, sjÀlva skulle kunna anvÀnda det och om de vet vad ordet betyder.Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jÀmfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförrÄd Àn pojkar.