Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund sÄsom exempelvis lÀkare, ingenjörer, jurister, lÀrare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fÄtt med sig frÄn sina hemlÀnder. Vi vill sÄledes se hur deras situation ser ut pÄ den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. DÀrtill vill vi ta reda pÄ informanternas synpunkter pÄ möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesomrÄde. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering pÄ arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen. I arbetet framstÀlls Àven hur olika stÀder och lÀnder har gjort för att öka tryggheten och sÀker-heten i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rÀtt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva kÀnna sig utelÀmnade.

Rapporten beskriver hur en ny metod för dÀmpning av resonanta frekvenser har utformats och implementerats. För att undersöka dÀmpningen mÄste först rumskarakteristiken mÀtas upp och för det har olika metoder att göra detta undersökts innan ett program för mÀtning och behandling av mÀtdatan skrivits och implementerats digitalt. Flera dÀmpningsfilter har skapats och testats för att fÄ fram optimala filterparametrar. MÀtmetoden har visat sig vara instabilare Àn i teorin och kan tÀnkas fungera bÀttre genom att lÀgga till ett smalt bandpassfilter för varje frekvens, ha högre volym vid inmÀtningen samt förÀndra testsignalen nÄgot. Testerna av dÀmpningar som gjorts har inte gett önskat resultat vilket till stor del beror pÄ anvÀndningen av testsignal.

FörsÀmras prestationen pÄ en uppgift dÄ det tillkommer en annan uppgift, och Àrdet nÄgon skillnad om en uppgift presenteras visuellt eller auditivt? 23 personerdeltog i ett experiment dÀr en primÀr uppgift (perceptuell snabbhetsuppgift) ochen sekundÀr uppgift (minnestest) utfördes separat och simultant. Resultatetvisade ingen skillnad i prestation pÄ primÀr uppgift oavsett om den utförs ensameller tillsammans med sekundÀr uppgift, i vare sig reaktionstid eller reaktionsfel.Det presteras dÀremot bÀttre pÄ sekundÀr uppgift ensam (minnesrÀtt), Àntillsammans med primÀr uppgift, dÄ bÄda presenteras visuellt. Diskussionen tarupp att deltagarna prioriterade en av uppgifterna trots att det tydliggjordes attalla uppgifterna var lika viktiga..

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta för att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

I vÄrt examensarbete undersöker vi elevers matematiska begreppsförstÄelse i Ärskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9 med sÀrskild fokus pÄ mÄngtydiga begrepp som betyder en sak i vardagssprÄket och en annan sak i skolsprÄket. Undersökningen har genomförts i tvÄ delar, dels genom enkÀter och dels genom deltagande observationer. Genom undersökningen vill vi bidra med kunskap om elevers begreppsuppfattning samt om hur lÀrare kan arbeta for att hjÀlpa eleverna bemÀstra det matematiska sprÄket. Studiens resultat visar att elever har kunskap i att urskilja och placera mÄngtydiga begrepp i olika kontexter, men att de generellt sett har problem med att definiera den matematiska betydelsen samt att den vardagliga betydelsen av begreppen ligger eleverna nÀrmast..

MÀnniskors ohÀlsa i arbetslivet har fÄtt stort intresse i Sverige pÄ senare Är i och med alarmerande siffror om hög frÄnvaro och psykisk ohÀlsa. FrÄgor rörande medarbetares hÀlsa har kommit att bli av intresse för företag dÄ det rÄder en stark koppling mellan medarbetares hÀlsa och företags lönsamhet. Föreliggande studie syftar till att identifiera och beskriva processer och faktorer som Àr av betydelse vid hÀlsoarbete pÄ arbetsplatser. Studien baseras pÄ sex intervjuer gjorda med verksamma hÀlsopedagoger och insamlad data Àr analyserat utifrÄn induktiv tematisk analys. Resultaten tyder pÄ att det rÄder mÄnga missuppfattningar och osÀkerheter kring synen pÄ, motiven bakom samt det sÀtt vilket man arbetar med hÀlsoarbete pÄ.

Detta examensarbete har syftat till att utveckla en robotplattform som kan anvÀndas i kursen ?Design av mobila autonoma robotar? för studenter pÄ Elektronikdesign vid Campus Norrköping.Arbetet har utgÄtt frÄn en modell som visar pÄ robotens tÀnkta utseende. UtifrÄn ett antal kriterier har val av batterier, motorer och styrelektronik gjorts. Arbetet har sedan fokuserats pÄ att ta fram hÄrdvara till styrelektroniken samt ett bakplan dÀr studenternas styrkort monteras. Ett kretskort för styrkortet och ett för bakplanet har tillverkats i ITN:s mönsterkortslaboratorium.

Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gÀllde teknikundervisning. Dvs. att stÀlla skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som anvÀnts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkÀter till elever och lÀrare i grundskolans senare Är och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att bÄde elev och lÀrare uppfattar tiden som otillrÀcklig med den nationella timplanen som utgÄngspunkt. Slutsatserna dragna frÄn denna undersökning Àr att teknik som skolÀmne ÄsidosÀtts om man frÄgar elev och lÀrare.

Vi har gjort en enkÀtstudie för att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är arbetar med betyg och pedagogisk bedömning. Vi vÀnde oss till lÀrare i grundskolans senare Är. De huvudsakliga frÄgorna i enkÀten handlade om vad lÀrarna bedömer hos eleven och hur de gÄr tillvÀga för att göra sina bedömningar. Vi fann att vissa lÀrare arbetade med pedagogisk bedömning och andra inte. En av anledningen ansÄg vi vara att lÀrarna inte fÄtt tillrÀckligt med information vid införandet av Lpo 94 och det nya betygssystemet för att kunna bedöma eleverna utifrÄn ett pedagogiskt förhÄllningssÀtt.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare uppfattar att undervisningen Àr organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lÀrare pÄ skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig Ät organisatoriskt. DÀremot varierade de enskilda skolornas undervisningssÀtt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen Àr att lÀrarna efterlyser mer samarbete med lÀrarna i svenska som andrasprÄk och modersmÄl.

UtgÄngspunkten för den pjÀs som utgör en del av mitt magisterarbete Àr frÄn första början egentligen en grundlÀggande socialpsykologisk iakttagelse. Det rör sig om det inte ovanliga (sÄvida jag inte fÄtt allt om bakfoten) mÀnskliga draget att sÀga en sak och göra en annan, ett drag som tycks gÀlla mer som regel Àn undantag Ätminstone pÄ teatern. Jag utgÄr frÄn att de ord som sÀgs alltid har en avsikt och en riktning, medveten eller omedveten. En person vill nÄgot med det den sÀger. DÀremot Àr avsikten med de uttalade orden inte alltid densamma som den orden först lÄter oss tro.

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr integration har blivit en allt viktigare frÄga. DÄ en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund Àn svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta Àr i stort vad integration gÄr ut pÄ och nÄgot som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag Àr att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande.

Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen vÀrmevÀxlarpanels kyl- och vÀrmeeffekt. Arbetet utfördes Ät företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler dÀr paneler monterades. Vid testerna mÀttes temperaturer och flöden pÄ luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.AvgrÀnsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebÀra en sluten kammare, stationÀra förhÄllanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket smÄ mÀtfel. Det togs heller inte hÀnsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bÀst 83.0 W och vÀrmeeffekten blev som bÀst 211.9 W. Resultaten jÀmfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.

Forskning visar att budskap uppfattas olika beroende pÄ perifera egenskaper. Syftet var att undersöka om man uppfattar personer frÄn olika yrkesgrupper olika kopplade till samma budskap. En enkÀt inleddes med ett citat frÄn en tidningsartikel. Deltagarna (N = 84) bedömde personen bakom uttalandet i frÄga om grad av frÀmlingsfientlighet respektive omsorg; i hÀlften angavs att en Äklagare uttalat sig, i andra hÀlften en familjepedagog. Resultatet visade att det fanns en tendens till huvudeffekt att Äklagaren skattades som fientligare Àn familjepedagogen samt en tendens att de med annan etnicitet skattade budskapet mer fientligt Àn etniskt svenska.