Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.

Att slippa diskriminering Àr en mÀnsklig rÀttighet. För den som utsÀtts, finns vÀl dokumente-rade psykiska och fysiska hÀlsorisker. DÀrför mÄste varje form av negativ sÀrbehandling i samhÀllet bekÀmpas. Ett aktivt arbete för en ökad förstÄelse mÀnniskor emellan har sedan lÀnge varit en av förskolans frÀmsta uppgifter. Hur förskolor förhÄller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete Àr dock ett tidigare outforskat Àmne.I denna studie görs en text- och innehÄllsanalys av 14 likabehandlingsplaner frÄn sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund Àr upplagd.

Skattebrott stÄr för den största delen av den ekonomiska brottsligheten. Det finns ett samband mellan antalet anmÀlda skattebrott och antalet skatterevisioner pÄ grund av att upptÀcktsrisken i huvudsak Àr beroende av myndigheternas insatser. Vilken typ av brott som upptÀcks beror pÄ vad revisorerna inriktar kontrollen pÄ. Det som gör skattebrotten speciella i jÀmförelse med annan brottslighet Àr generellt sett deras komplexitet. Brottsutredandet krÀver god kunskap om de materiella skattereglerna som inte alltid Àr lÀttillgÀngliga eller lÀttolkade.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lÀrande kan ske för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa lÀs- och skrivinlÀrningen problematiseras och diskuteras, utifrÄn det fördjupas studien i perspektivet av elever i svÄrigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel pÄ hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet Àr exemplifierande och förankrade i teori.

Syfte och frÄgestÀllning Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares, frÄn olika geografiska omrÄden, Äsikter och erfarenheter om sam- och sÀrundervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar för att besvara syftet. Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om sam- och sÀrundervisning? Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om genus i sam- och sÀrundervisning? Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och sÀrundervisning?Metod I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade lÀrarna i Idrott och hÀlsa fick svara pÄ frÄgor som berörde tre frÄgeomrÄden. FrÄgeomrÄderna var sam- och sÀrundervisning, genus i sam- och sÀrundervisning samt etnicitet i sam- och sÀrundervisning.

Förenklade utredningar enligt 23 kap. 22 § RÀttegÄngsbalken Àr komplexa sÄ till vida att det inte rÀcker med att lÀsa lagtexten för att förstÄ hur förfarandet fungerar. För att en polisman skall kunna ta initiativ till en förenklad utredning sÄ krÀvs det att han förstÄr, hanterar och tar i beaktning juridiska tolkningar. Man mÄste alltsÄ lÀsa förarbeten, kommentarer till paragrafen och olika instansers tolkningar av paragrafen för att kunna fÄ en förstÄelse för hur man skall handskas med det förenklade utredningsförfarandet pÄ ett effektivt sÀtt utan att tumma pÄ rÀttssÀkerheten för den misstÀnkte. Nedan har vi valt ut tre juridiska omrÄden (tillrÀckliga skÀl, brott som inte kan antas föranleda annan pÄföljd Àn böter och rÀttssÀkerhetsaspekter för den misstÀnkte) att problematisera och pÄ sÄ sÀtt bidra till en förstÄelse till hur de kan anvÀndas vid utredningar enligt 23 kap.

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att lÀsa upp sina betyg för att kunna studeravidare pÄ ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid tvÄ olika tillfÀllen; Är 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och Är 2007 gjordes en uppföljning dÄ verksamheten precis genomgÄtt flera förÀndringar och idag rÀknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under mÄnga Är kÀmpat för förÀndringar pÄ UC, som en start ansÄgman att ÀndamÄlsenliga lokaler krÀvdes för att möjliggöra utvecklingar. DÄ och dÄ harhoppet tÀnts dÄ kommunen ti II satt personer i olika omgÄngar att utreda behoven ochmöjligheterna av förÀndringar i verksamheten, men gÄng efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag Äterge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste Ären för att idag bÀttre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förÀndring Àr en positivare syn pÄ verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anstÀlla fler lÀrare och annan personal och dÀrmedorganisera olika inriktningar/spÄr pÄ skolan vilket ger sÄvÀl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ kunskap om varför beröring/massage anvÀnds i skolan och vad det har för effekter. Jag vill ocksÄ fÄ reda pÄ om det finns nÄgot som talar emot massage i skolan i lÀroplanen och annan litteratur. Beröring Àr livsviktigt för alla mÀnniskor och bidrar Àven till harmoni och ökad inlÀrning. Litteraturen hÀvdar att beröring Àr viktigt för mÀnniskans utveckling. I litteraturgenomgÄngen konstateras det hur vikigt det Àr med beröring för barn och vuxna.

BAKGRUND: Barnmorskor har till uppgift att vÄrda och stödja födande kvinnoroberoende av vilken kultur dessa kommer ifrÄn. Ett flertal nationella och internationellastudier beskriver att immigrerade kvinnor inte kan kommunicera med sina barnmorskoroch kan kÀnna ett utanförskap under förlossningen. Ett fÄtal svenska studier beskriver hurbarnmorskor upplever att vÄrda dessa kvinnor. SÄdan kunskap skulle kunna förbÀttraomhÀndertagandet och vÄrdkvaliteten hos kvinnorna. SYFTE: Att beskriva barnmorskorsupplevelser av att vÄrda kvinnor med annat sprÄk och annan etnisk bakgrund underförlossning.

Könsroller Àr nÄgot som barn i tidigt Älder lÀr sig av förÀldrar och samhÀllet. Kulturella processer pÄverkar de samhÀllen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berÀttar och tÀnker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i Äldern fem till sex Är intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom frÄn en svensk kultur.

Vem fÄr lov? undersöker queerdans som nutida fenomen inom pardansen i Sverige och med utgÄngspunkt i Judith Butlers queerteori diskuteras queerdans som aktiv-ism, gruppgemenskap och utveckling av danstraditioner. UtifrÄn fem intervjuer med danslÀrare som praktiserar queerpedagogik inom olika dansgenrer undersöks queerdansen i ett jÀmförande perspektiv med annan pardans vad gÀller deltagar-skaran, pedagogiken och det faktiska dansandet..

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

Genom analys av text och bildmaterial frÄn Norrköpings kommun, varav frÀmst turistbroschyrer Àr syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ÀndamÄl har uppsatsen tvÄ frÄgestÀllningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen anvÀnder jag mig av tvÄ stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av tvÄ representativa bilder framstÄr det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild Àr öde, och avbildas frÀmst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i omrÄdet samt historien. Industrilandskapet Àr enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-mÀrkta byggnaderna och ?stadens livsnerv? ?Strömmen.

Bakgrund: OmvÄrdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprÀtthÄlla den fysiska samt psykiska hÀlsan och samtidigt ta hÀnsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation Àr symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, bÄde för patienten, samt för nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskan och annan vÄrdpersonals omvÄrdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade frÄn Är 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvÄrdnadsarbetet av dessa patienter var vÀldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krÀvande pÄ olika sÀtt.

Vid rening av avloppsvatten anvÀnder man ofta olika typer av fÀllningskemikalier för att rena vattnet pÄ bland annat fosfor. Innan man definitivt vÀljer fÀllningskemikalie bör man alltid genomföra fÀllningsförsök för att faststÀlla om man kan uppÄ önskade resultat. Helst ska kemikalieÄtgÄng och kostnad bli sÄ lÄga som möjligt. Efter smÄskaleförsöken Àr det Àven bra att testa i full skala för att se om de resultat som uppnÄtts i labbet Àven uppnÄs i reningsverket. Rosviks reningsverk Àr ett av mÄnga smÄ reningsverk i PiteÄ kommun och Àr dimensionerat för att ta emot avloppsvatten frÄn ungefÀr 2 100 personer.