Hos personer som vÄrdas pÄ intensivvÄrdsavdelning Àr smÀrta en vanlig upplevelse, en upplevelse som skapar stress och lidande. SmÀrta kan bidra till ökad morbiditet och mortalitet. VÄrt syfte var att beskriva upplevelsen av smÀrta hos personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning efter bukkirurgiskt ingrepp. Studien hade en kvalitativ design och efter godkÀnd etisk prövning utfördes semistrukturerade intervjuer med personer som vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning pÄ ett sjukhus i norra Sverige och ett sjukhus i Mellansverige. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet blev fem kategorier: Att behöva information för att klara av buksmÀrtan, att familjen ger kraft och skingrar ens tankar, att kÀnna trygghet hos personalen och lÀttnad dÄ buksmÀrtan minskar, att undvika aktiviteter som ökar buksmÀrtan samt att sakna tillfÀlle och utrymme för att uttrycka sina kÀnslor och sina behov.

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vÀgledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer pÄ skolor som saknar vÀgledare ser pÄ och tolkar vÀgledning samt hur de organiserar och tillgodoser vÀgledning I studien anvÀnds en kvalitativ metod, vilket Àr relevant för undersökningen eftersom mÄlet Àr att fÄ en helhetsförstÄelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vÀgledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översÀttning (tolkning). Skolledarnas arbete innebÀr ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översÀttning av skolans styrdokument som skollag och lÀroplan. Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vÀgledare kompenserar denna tjÀnst med annan personal, det kan vara allt frÄn mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsÀttning pÄ respektive skola, detta för att spara pÄ anstÀllningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna frÄn kommunen som en orsak till att vÀgledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna dÀrefter bör sats mer pÄ vÀgledning genom att höja budgeten..

UngefÀr 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att mÄnga invandrare Àr utsatta i samhÀllet dÄ de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara sprÄksvÄrigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar Àven sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. PÄ sÄ sÀtt kan det uppstÄ det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter.

Dagens Sverige med mÀnniskor frÄn mÄnga olika lÀnder stÀller större krav pÄ sjuksköterskornas förhÄllningssÀtt och kunskap om mÀnniskors kultur, vÀrderingar och levnadssÀtt. Inte minst inom ambulanssjukvÄrden dÄ mötet med patienten kÀnnetecknas av att vara korta. Det Àr viktigt att man som vÄrdare och patient förstÄr varandra för att rÀtt vÄrd skall kunna ges snabbt. NÄgot som kan utgöra svÄrigheter för att kunna ge hjÀlp Àr bland annat sprÄkförbistring och olika sÀtt att se pÄ sjukdom och hÀlsa vilket kan leda till felaktiga bedömningar inom vÄrden. Att inte kunna göra en bedömning av patienten pÄ grund av att man inte kan kommunicera, förstÄ eller inte tillÄtas undersöka patienten kan leda till sÀmre möte mellan vÄrdare och patient som i sin tur kan leda till sÀmre vÄrd.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till Àmnesövergripande undervisning och i vilken utstrÀckning man arbetar Àmnesövergripande pÄ gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssÀttet samt elevernas förtjÀnster och svÄrigheter med undervisningen Àr andra frÄgestÀllningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor skickade vi ut en enkÀt till ett antal lÀrare. DÄ enkÀtunderlaget inte blev tillrÀckligt omfattande kunde vi inte dra nÄgra generaliserande slutsatser. Vi genomförde Àven tvÄ halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. UtifrÄn tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av Ätta stycken lÄttexter frÄn vÀlkÀnda artister pÄ den svenska scenen. Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons pÄstÄende att ?nÄgon berÀttar nÄgot för nÄgon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berÀttelsen och har en tradition av att behandla politiska frÄgor.

BestÀmmelserna om trafikförsÀkring och ersÀttning i följd av motortrafik finns i trafikskadelagen (TSL). TrafikförsÀkring Àr i allmÀnhet obligatorisk, d.v.s. det mÄste finnas försÀkring för varje motordrivet fordon som brukas i trafik. Olika ersÀttningsregler gÀller för personskada respektive sakskada i följd av trafik. FörsÀkringsskyddet för sakskada gÄr inte lika lÄngt som vid personskada.

Mitt uppdrag var att undersöka om det fanns potential att förbÀttra en befintlig prototyp som Actegra AB hade utvecklat. Prototypen Àr ett system för att övervaka delar i konstruktioner, t.ex. takstolar, broar med mera. Detta sker genom avlÀsning av en rad trÄdlösa givare som sedan skickar data till en gateway som Àr ansluten till Internet. Gatewayen har i sin tur en websida dÀr anvÀndaren enkelt kan lÀsa av datat via dator eller t.ex.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet var att studera vilka kunskaper enhetschefer och personal inom Àldreomsorgen har om Àldre personer med en annan sexuell lÀggning Àn den rÄdande heteronormativa. Syftet var Àven att förstÄ hur heteronormativitet ser ut inom Àldreomsorgen samt att undersöka om diskriminering sker. I studien har en kvalitativ metod i form av fallstudie anvÀnts. Intervjuer med sex enhetschefer pÄ Àldreboenden har genomförts. Som teoretisk tolkningsram har heteronormativitet samt diskriminering anvÀnts.

 Var tredje person i Sverige kan under sin livstid drabbas av en cancersjukdom. NÀr en familjmedlem fÄr diagnosen cancer pÄverkar detta oftast livet för dem som Àr nÀrstÄende. Forskning visar att de nÀrstÄende upplever olika förÀndringar i livet. Det uppstÄr oftast kÀnslor som Ängest, hjÀlplöshet och maktlöshet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur nÀrstÄende till personer med cancer upplever sin förÀndrade livssituation.

En intervjustudie har genomförts med gymnasielÀrare som undervisar i Matematik A och Svenska A. Syftet Àr att undersöka vilka kunskapsformer de fokuserar vid bedömningen av elevers kunnande. Faktakunskaper betonas inte av lÀrarna i nÄgon högre grad. För de lÀgre betygsstegen Àr tillÀmpning den kunskapsform som lÀrarna huvudsakligen tar fasta pÄ. För de högre betygsstegen fokuseras förstÄelse och sammanhang.

Föreliggande undersökning Àr en levnadsvaneundersökning dÀr samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie Àr att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och hÀrigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i Ärskurs 9 (grundskola) samt Ärskurs 2 (gymnasium). Centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur utbrett Àr narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer pÄverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man anvÀnt narkotika nÄgon gÄng Àn uppgav att man begÄtt mer allvarligt brott.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur socialarbetare inom försörjningsstöd arbetar. Fokus har lagts pÄ de metoder som socialarbetarna brukar anvÀnda, om dessa metoder innebÀr en delaktighet för klienten. Hypotesen för uppsatsen Àr att delaktighet skulle vara önskvÀrd för att fÄ klienten att stanna i annan varaktig försörjning. Jag ville ocksÄ undersöka om ett tydligt uppdrag frÄn organisationens ledning kan innebÀr att klienten och socialsekreteraren lÀttare uppnÄr delaktighet och med det finna en individanpassad lösning.Underlaget som har kommit fram i denna studie visar pÄ att det behövs gemensamma krafter i samhÀllet om detta fenomen skall minska. Delaktighet behövs inte bara frÄn klienter utan frÄn politiker som stiftar lagar och har visioner, kommunala och privata arbetsgivare som erbjuder arbetstillfÀllen och samarbetar med handlÀggare pÄ Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan som samverkar med socialsekreterare och klient.

Vad anhöriga har för syn pÄ organdonation pÄverkar deras beslut, i en situation dÀr den anhörige tvingas fatta ett för nÄgon annan. Familjerelationer och bemötandet av vÄrdpersonal samt tidigare erfarenheter av sjukvÄrden Àr ytterligare faktorer som pÄverkar nÀrstÄendes instÀllning till donation. Detta stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan. BÄde vad gÀller att identifiera de anhörigas behov och tillfredsstÀlla dem, samt att förhÄlla sig neutral och stöttande i donationsfrÄgan sÄ att de anhörigas beslut inte heller blir pÄverkat av nÄgon annan. Det Àr Àven betydande att vÄrdpersonal Àr införstÄdda med att det endast Àr de anhöriga som kan och ska fatta detta beslut och att beslutet mÄste respekteras oavsett utgÄng.