Dagens Sverige med mÀnniskor frÄn mÄnga olika lÀnder stÀller större krav pÄ sjuksköterskornas förhÄllningssÀtt och kunskap om mÀnniskors kultur, vÀrderingar och levnadssÀtt. Inte minst inom ambulanssjukvÄrden dÄ mötet med patienten kÀnnetecknas av att vara korta. Det Àr viktigt att man som vÄrdare och patient förstÄr varandra för att rÀtt vÄrd skall kunna ges snabbt. NÄgot som kan utgöra svÄrigheter för att kunna ge hjÀlp Àr bland annat sprÄkförbistring och olika sÀtt att se pÄ sjukdom och hÀlsa vilket kan leda till felaktiga bedömningar inom vÄrden. Att inte kunna göra en bedömning av patienten pÄ grund av att man inte kan kommunicera, förstÄ eller inte tillÄtas undersöka patienten kan leda till sÀmre möte mellan vÄrdare och patient som i sin tur kan leda till sÀmre vÄrd.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till Àmnesövergripande undervisning och i vilken utstrÀckning man arbetar Àmnesövergripande pÄ gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssÀttet samt elevernas förtjÀnster och svÄrigheter med undervisningen Àr andra frÄgestÀllningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor skickade vi ut en enkÀt till ett antal lÀrare. DÄ enkÀtunderlaget inte blev tillrÀckligt omfattande kunde vi inte dra nÄgra generaliserande slutsatser. Vi genomförde Àven tvÄ halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen.

Syftet med arbetet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. UtifrÄn tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av Ätta stycken lÄttexter frÄn vÀlkÀnda artister pÄ den svenska scenen. Min teoretiska utgÄngspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons pÄstÄende att ?nÄgon berÀttar nÄgot för nÄgon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berÀttelsen och har en tradition av att behandla politiska frÄgor.

BestÀmmelserna om trafikförsÀkring och ersÀttning i följd av motortrafik finns i trafikskadelagen (TSL). TrafikförsÀkring Àr i allmÀnhet obligatorisk, d.v.s. det mÄste finnas försÀkring för varje motordrivet fordon som brukas i trafik. Olika ersÀttningsregler gÀller för personskada respektive sakskada i följd av trafik. FörsÀkringsskyddet för sakskada gÄr inte lika lÄngt som vid personskada.

Mitt uppdrag var att undersöka om det fanns potential att förbÀttra en befintlig prototyp som Actegra AB hade utvecklat. Prototypen Àr ett system för att övervaka delar i konstruktioner, t.ex. takstolar, broar med mera. Detta sker genom avlÀsning av en rad trÄdlösa givare som sedan skickar data till en gateway som Àr ansluten till Internet. Gatewayen har i sin tur en websida dÀr anvÀndaren enkelt kan lÀsa av datat via dator eller t.ex.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet var att studera vilka kunskaper enhetschefer och personal inom Àldreomsorgen har om Àldre personer med en annan sexuell lÀggning Àn den rÄdande heteronormativa. Syftet var Àven att förstÄ hur heteronormativitet ser ut inom Àldreomsorgen samt att undersöka om diskriminering sker. I studien har en kvalitativ metod i form av fallstudie anvÀnts. Intervjuer med sex enhetschefer pÄ Àldreboenden har genomförts. Som teoretisk tolkningsram har heteronormativitet samt diskriminering anvÀnts.

 Var tredje person i Sverige kan under sin livstid drabbas av en cancersjukdom. NÀr en familjmedlem fÄr diagnosen cancer pÄverkar detta oftast livet för dem som Àr nÀrstÄende. Forskning visar att de nÀrstÄende upplever olika förÀndringar i livet. Det uppstÄr oftast kÀnslor som Ängest, hjÀlplöshet och maktlöshet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur nÀrstÄende till personer med cancer upplever sin förÀndrade livssituation.

En intervjustudie har genomförts med gymnasielÀrare som undervisar i Matematik A och Svenska A. Syftet Àr att undersöka vilka kunskapsformer de fokuserar vid bedömningen av elevers kunnande. Faktakunskaper betonas inte av lÀrarna i nÄgon högre grad. För de lÀgre betygsstegen Àr tillÀmpning den kunskapsform som lÀrarna huvudsakligen tar fasta pÄ. För de högre betygsstegen fokuseras förstÄelse och sammanhang.

Föreliggande undersökning Àr en levnadsvaneundersökning dÀr samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie Àr att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och hÀrigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i Ärskurs 9 (grundskola) samt Ärskurs 2 (gymnasium). Centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur utbrett Àr narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer pÄverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man anvÀnt narkotika nÄgon gÄng Àn uppgav att man begÄtt mer allvarligt brott.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur socialarbetare inom försörjningsstöd arbetar. Fokus har lagts pÄ de metoder som socialarbetarna brukar anvÀnda, om dessa metoder innebÀr en delaktighet för klienten. Hypotesen för uppsatsen Àr att delaktighet skulle vara önskvÀrd för att fÄ klienten att stanna i annan varaktig försörjning. Jag ville ocksÄ undersöka om ett tydligt uppdrag frÄn organisationens ledning kan innebÀr att klienten och socialsekreteraren lÀttare uppnÄr delaktighet och med det finna en individanpassad lösning.Underlaget som har kommit fram i denna studie visar pÄ att det behövs gemensamma krafter i samhÀllet om detta fenomen skall minska. Delaktighet behövs inte bara frÄn klienter utan frÄn politiker som stiftar lagar och har visioner, kommunala och privata arbetsgivare som erbjuder arbetstillfÀllen och samarbetar med handlÀggare pÄ Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan som samverkar med socialsekreterare och klient.

Vad anhöriga har för syn pÄ organdonation pÄverkar deras beslut, i en situation dÀr den anhörige tvingas fatta ett för nÄgon annan. Familjerelationer och bemötandet av vÄrdpersonal samt tidigare erfarenheter av sjukvÄrden Àr ytterligare faktorer som pÄverkar nÀrstÄendes instÀllning till donation. Detta stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan. BÄde vad gÀller att identifiera de anhörigas behov och tillfredsstÀlla dem, samt att förhÄlla sig neutral och stöttande i donationsfrÄgan sÄ att de anhörigas beslut inte heller blir pÄverkat av nÄgon annan. Det Àr Àven betydande att vÄrdpersonal Àr införstÄdda med att det endast Àr de anhöriga som kan och ska fatta detta beslut och att beslutet mÄste respekteras oavsett utgÄng.

Bakgrund: I samband med en pÄgÄende studie vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) har det framkommit att patienter med dysfagi har varit svÄra att rekrytera. Upplevelsen Àr sÄledes att fÀrre patienter har dysfagi eller att sjukdomsförloppet Àr kort. FÄ nyare studier gÀllande naturalförloppet av dysfagi i den akuta fasen hos nyinsjuknade strokepatienter finns att tillgÄ och den forskning som gjorts visar pÄ varierade resultat med olika metoder som utgÄngspunkt.  Syfte: Studiens syfte var att belysa naturalförloppet under slutenvÄrdtiden hos akuta strokepatienter med pÄvisad dysfagi samt bidra med ny data.Metod: Inneliggande patienter pÄ Strokecenter vid NUS rekryterades och följdes upp mÄndagar, onsdagar och fredagar under tvÄ tidsperioder innefattande totalt 8 veckor. Samtliga patienter testades, men endast de med slutgiltig diagnostiserad stroke och patologiskt vÀrde pÄ ett eller flera av bedömningsmaterialen Standarardized Swallowing Assessment (SSA-S), Lipforce 100 (LF100) och Swallowing Capacity Test (SCT) inkluderades.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde dÄ de valde grundskola till sina barn. Syftet var att fÄ mer kunskap angÄende förÀldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte nÄgra specifika skolor ut, utan undersökningen Àr gjord i sydöstra SkÄne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptÀcka förÀldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras Àr att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. AlltsÄ att de sÄg en chans att komma bort frÄn det som inte fungerade.

Stalkning Àr paradoxalt nog bÄde ett gammalt och ett nytt fenomen i vÄrt samhÀlle. Fenomenet kan ses som en konstellation av olika beteenden som involverar upprepade och ihÀrdiga försök till att pÄverka en annan person genom kommunikation och/eller kontakt. Hur de enskilda handlingarna sker Àr dock av mindre intresse. Stalkning har frÀmst blivit uppmÀrksammat i media och hos allmÀnheten genom alla de kÀndisar som drabbas av s.k. celebrity stalking.