AbstractTitel:Employer Branding: En studie av ?The Employer Brand Mix?Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Hannan Mohammed SeragHandledare:Jens Eklinder Frick & Jonas MolinDatum:2014Bakgrund & syfte:Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera ochbehålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sinanuvarande och potentiella medarbetare.Ur denna bakgrund har begreppet EmployerBranding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på attstärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mesttalangfulla medarbetarna.Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ?The Employer Brand Mix? för atthjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare.

Introduktion: MR-undersökningen är en teknik som blivit alltmer vanligt inom medicinsk diagnostik. Trots att MR-tekniken är en bra metod för att upptäcka patologi och skador kan MR-undersökningen vara associerad med rädsla, oro och ångest hos patienter. Många gånger har patienter liten kunskap om undersökningsprocessen. Informationskällor kan vara vänner eller anhöriga och genom deras erfarenheter skapar patienter egna idéer och uppfattningar om MR-undersökningen. Mötet mellan röntgensjuksköterskan och patienten är kort, vilket gör att röntgensjuksköterskans omhändertagande av patienter kan vara avgörande för patientens upplevelse av trygghet och välbefinnande.

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit något som man strävar efter i samhället och här har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstärkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetsträning, rehabilitering och arbetstillfällen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevärd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. Ändå övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för människor, att det skapar jobb, att människor får tillit och att det är en plattform för mänskligt växande.

Introduktion: Det är av största vikt att patienter som vårdas på fel vårdnivå upptäcks och tas omhand så tidigt som möjligt för att förhindra försämring och risk för död. Ett led i detta ärinförandet av Mobila intensivvårdsgrupper (MIG), som kan tillkallas till vårdavdelning utifrån vissa kriterier, för att göra en bedömning av patienten. Studier har visat att MIG inte kontaktas i tillräcklig utsträckning. Ett bra samarbete mellan MIG och vårdavdelning är av vikt för att MIG-konceptet skall fungera och i förlängningen främja patientsäkerheten.Syfte: Att beskriva allmänsjuksköterskors upplevelse av hur mötet med Mobil intensivvårdsgrupp fungerar, med fokus på samarbete och bemötande.Metod: Kvalitativ ansats. Djupintervjuer med fyra sjuksköterskor på vårdavdelning.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna.MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande.PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande.

Litteraturstudiens syfte var att få en fördjupad förståelse för personer med anorexia nervosa och hur de upplevde sjukdomen, att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda dessa patienter och vad som varit betydelsefullt i omvårdnaden. I bakgrunden presenterades en introduktion till ämnet och tog bland annat upp vad det innebar att ha sjukdomen. Att leva med anorexia nervosa är en livsstil med ständigt kontrollbehov och en förvrängd kroppsuppfattning. I bakgrunden beskrevs även hur vården såg ut vid anorexia. Bland annat var det av betydelse att skapa förtroende för att bygga en terapeutisk relation.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

Introduktion: När ett barns skrivs in på sjukhus för operation blir hela familjen påverkad. Inom barnsjukvården är föräldranärvaro och föräldrastöd mycket betydande. Tidigare forskning har påvisat att föräldrar känner oro och stress under sjukhusvistelsen och att barnen påverkas av föräldrarnas sinnesstämning. Tiden före operation, på vårdavdelning, innebär en hel del procedurer men trots detta även en del väntan. Väntan och ovissheten kring när barnets operation ska bli av, ökar möjligen känslan av ängslan.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att ge en bild av de situationer då hybridkapital kan vara attraktivt som kapitalanskaffningsinstrument och beskriva hur låntagaren hanterar detta instrument i sin externa redovisning. Uppsatsen har på så sätt ett klart redovisningstekniskt perspektiv. Den använda metoden är kvalitativ och bygger på intervjuer samt studier av på marknaden förekommande villkor rörande hybridinstrument.Uppsatsens slutsats visar att hybridkapital ur en låntagares synvinkel är av intresse i främst tre situationer. För det första har instrumentet kommit att tillämpas av låntagare i syfte att undvika att hamna i en situation där aktiebolagslagen kräver att en kontrollbalansräkning upprättas och i förlängningen för att undvika likvidationsplikt. För det andra kan instrumentet vara intressant då låntagaren har ett behov av att minska sin nettoskuld för att undvika att bryta mot av banken uppställda villkor i kreditavtalet.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.

ABSTRAKTIntroduktion: Att skapa arbetsmarknadsrelaterade rehabiliterings- och aktiveringsinsatser som kan leda till ?riktiga? arbeten har blivit något som man strävar efter i samhället och här har sociala arbetsintegrerade företagen i dag börjat ta plats. Den förstärkta, decentraliserade och delvis misslyckade aktiveringspolitiken har gett sociala företagare möjligheter att utforma nya organisationsformer som kan erbjuda arbetsträning, rehabilitering och arbetstillfällen för grupper som i dag befinner sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Sedan millenniumskiftet har det skett en avsevärd ökning av sociala arbetsintegrerade företag i Sverige. Ändå övertygar inte argument att de sociala företaget betyder mycket för människor, att det skapar jobb, att människor får tillit och att det är en plattform för mänskligt växande.

Introduktion. Under sjuksköterskeutbildningen fokuseras bland annat på sjuksköterskors omvårdande funktion och omvårdnadsansvar. I praktiken varierar det hur patientcentrerat sjuksköterskor arbetar och vilket ansvar som faktiskt tas för att individanpassa vården. Primary nursing är en organiseringsmodell och ett arbetssätt som bygger på att individanpassa vården vilket är en av sjuksköterskors viktigaste funktion för en holistisk omvårdnad.Syfte. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskor uppfattar primary nursing utifrån begreppen självständighet, ansvar, auktoritet, beslutanderätt och kontinuitet.Bakgrund.

Introduktion: Värderingen av risker, så som risken att drabbas av läkemedelsbiverkningar, är beroende av hur risken uttrycks eftersom under- eller överskattningar lätt kan göras. Det har visats att verbala riskuttryck övervärderas. Europeiska Unionen (EU) och Läkemedelsverket har krav och rekommendationer på hur en Bipacksedel ska vara utformad. Syfte: Att undersöka hur biverkningsrisker och annan biverkningsinformation presenteras i Produktresumé och Bipacksedel för ATC-kod D05, Medel vid psoriasis, och ATC-kod D07AC och D07AD, Starkt och Extra starkt verkande Glukokortikoider till utvärtes bruk, samt ifall biverkningarna är uttryckta med ett lättförståeligt språk i Bipacksedel jämfört med Produktresumé för dessa ATC-koder. Material och metoder: Data har insamlats under februari 2007 från Läkemedelsverkets hemsida.

Introduktion: Många myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan länge varit känt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens på nära håll, vilket kan leda till problem vid närarbete for patienten. I teorin beräknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelålder 25,8?}5,3 år och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.