Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de använder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. Två frågeställningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de använder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa användes som utgångspunkt i både resultatdelen och analysdelen.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.

Uppsatsen behandlar skillnader i arbetslöshetstider mellan sammanboende/gifta män och kvinnor, med särskild betoning på om det faktum att paret har barn medför några konsekvenser för arbetslöshetstidens längd. Problemet behandlas med metoder för varaktighetsanalys (överlevnadsanalys). Slusatsen är att kvinnor i barnfamiljer har en mer än 10 procents längre arbetslöshetstid än män i motsvarande situation, kontrollerat för bl.a. utbildningsbakgrund och kön. Antalet barn har dock ej något signifikant inflytande på arbetslöshetstiden..

Vad upplever barn i årskurs 5 som stressande och hur påverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det är beskrivande för denna uppsats..

Varje år förlorar cirka 3 200 barn en förälder i dödsfall och nästan 500 barn dör årligen i Sverige, många av dessa barn har syskon. Förskolan kan för barn som mist en familjemedlem bli en betydelsefull plats för barns sorgebearbetning. Syftet med denna studie är att fördjupa vår kunskap kring bemötande av barn i sorg. Vår problemformulering lyder:Hur bemöter pedagoger i förskolan det berörda barnet, vid dödsfall i barnets familj?Hur hanterar pedagoger i förskolan den situation som uppstår i barngruppen, då ett barn mist en familjemedlem genom dödsfall?För att få svar på vår problemformulering intervjuade vi fem pedagoger som samtliga hade erfarenheter av barn i sorg.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

SammanfattningSyftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen.

Syftet med studien är att beskriva om och i så fall hur individer med ADHD stigmatiseras (stämplas). Vikommer att undersöka om det finns någon påverkan i individens sociala relationer och hur denna påverkan kankommer till uttryck. Vår studie använder sig av tre teman; stigmatisering (stämplingen), sociala relationer ocharbete. I den tidigare forskning visar vi hur olika grupper av individer stigmatiseras i samhället. Studienanvänder sig av Goffmans teorier om stigmatisering.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur man i fritidshemsverksamhet arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn i behov av särskilt stöd. För att bryta ner syftet så formulerade jag forskningsfrågor. Frågorna är hur man arbetar för att utveckla god social kompetens hos barn som vistas i fritidshem, hur fritidshemmet arbetar för att inkludera alla barn i verksamheten och hur arbetet kopplas till styrdokumenten. Utifrån detta valde jag att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra fritidspedagoger som är verksamma i en kommun i Norrbotten. I resultatet redogör jag inte för någon absolut sanning utan bara fritidspedagogernas svar och mina tolkningar.

Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers erfarenheter av tidig identifiering och tidiga insatser i förskola och grundskolans tidiga år .Studien har baserats på fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom förskola, förskoleklass och grundskolans lägre år, anställda inom samma enhet med ett flerårigt samarbete bakom sig. En hermeneutisk fenomenologisk ansats har använts för att få tillgång till informanternas erfarenheter av de tidiga insatserna.Studien visar på att pedagogerna inom de olika verksamheterna förskola, förskoleklass och grundskola oftast har en klar bild av vilka barn/elever som har svårigheter i mötet med deras egen verksamhet. Detta sker inte minst genom dokumentation och i samtal mellan pedagogerna inom och mellan de olika verksamheterna. I och med att barnen/eleverna har blivit identifierade sker också kategoriseringar efter visade behov/svårigheter. Här visar det sig att man ofta intar ett individperspektiv där det relationella perspektivet på svårigheterna tenderar försvinna.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med vår undersökning var att vi ville ta reda på vilka metoder logopeder använder när de fastställer diagnosen språkstörning hos flerspråkiga barn och om där finns risk för fel- diagnostisering. Vi ville även ta reda på hur man jobbar med dessa barn i språkförskolor. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med fyra logopeder. Vi valde även att göra en observation av en logoped i arbetet med barn på en språkavdelning på en förskola. Resultatet av vår undersökning visade att det finns för få tester som är anpassade till flerspråkiga barn.

Den traditionella marknadsföringen med de fyra P:na i fokus är inte lika effektiv längre, och effekten av masskommunikation är lägre. Många företag har därför insett vikten av att använda sig av relationsmarknadsföring för att lyckas på marknaden, där uppfyllande av både företagets och kundernas mål är viktigt. Relationsmarknadsföring är ett brett begrepp som i huvudsak syftar till att skapa, behålla och förhöja relationer. Målet med relationsmarknadsföringen är att skapa långsiktiga relationer för att kunder ska fortsätta göra affärer med företaget, och på det sättet uppnås långsiktig lönsamhet. Tidigare forskning har påpekat vinsterna med att behålla sina nuvarande kunder, snarare än att ständigt skaffa nya, och att det kostar sex gånger mer att skaffa en ny kund än att behålla en existerande.