Vården av ett döende barn är en svår upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vård av barn. Intervjuer med åtta barnsjuksköterskor från sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vårdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vård av barn.

SammanfattningBakgrund: Övergrepp mot kvinnor i nära relation är ett globalt problem. Trettio procent av alla kvinnor världen över har någon gång blivit utsatt för övergrepp i nära relation, men det finns många kvinnor som aldrig ger sig till känna. Det finns vidare ingen lag som säger att sjuksköterskan måste anmäla övergreppet, däremot ska en anmälan ske om det finns minderåriga barn i hushållet. Personal inom hälso- och sjukvård kan tycka det är svårt att behålla sitt professionella förhållningssätt när det kommer till övergrepp i nära relation. Därför behövs mer kunskap för både sjuksköterskans och kvinnans skull, om vad övergrepp i nära relation handlar om och hur det kan upplevas utifrån ur bägges perspektiv.Syfte: Att belysa vården av kvinnor utsatta för övergrepp i nära relation.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Vi har undersökt hur barn med hörselnedsättning har det i skolan när det gäller miljö och undervisning. I undersökning tas också upp vilka som har ansvar för att skolgången ska bli anpassad för dessa barn. Vi har gjort en undersökning som utgår från intervjuer med personer som har stor kunskap kring anpassning av miljön kring barn med hörselnedsättningar.Resultatet visade att belysning, ljudakustik, teknik samt inredningen spelar stor roll i den totala miljön kring hörselnedsatta barn. För att dessa barn ska få en likvärdig skolgång som andra barn behöver miljön anpassas efter just det barnets förutsättningar. Kunskap har visat sig vara det bästa verktyget för att ge hörselnedsatta barn ett bra bemötande.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogiska metoder som används i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma närmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien är kvalitativ och data har samlats in via enkäter med flest slutna frågor.Studien synliggör både pedagogiska metoder som fungerar och metoder som är mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis använder sig av på förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmärksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger använder sig av konsekvenser och straff men är inte medvetna om att de gör det eller med den bästa intentionen.

Familjecentrerad omvårdnad (FCO) utvecklades i början på 1990-talet i Kanada. Vårdfilosofin strävar efter att stödja familjen i dess naturligt vårdande roll samt stärka individerna som delar av familjen. Föräldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vården. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras föräldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstämde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie där 11 artiklar granskades.

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer.

Cirka 300 barn per år i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer är något av det svåraste som kan drabba en förälder. Barn får andra former av cancer än vuxna och behandlingen är ofta lång och påfrestande. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att ha en dialog med patient och närstående samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer föräldrarna under barnets behandling ger det föräldrarna möjlighet till att på bästa möjliga sätt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av stöd från sjuksköterskan under tiden då deras barn behandlades för cancer..

Syftet med min studie var att undersöka hur några iranska och svenska mammor till ungdomar beskriver sitt föräldraskap samt om det finns några skillnader och likheter mellan invandrare och svenska mödrars syn på barnuppfostran. Studien baseras på en kvalitativ metod. Jag har använt mig av kvalitativ analys med en induktiv ansats. Resultatet bygger på intervjuer med två svenska och två iranska mammor. De kategorier som presenteras i resultatredovisningen är skolan, media, uppfostran, gränssättning, identitet, utanförskap och ensamhet.Resultaten visar att majoriteten av mödrarna upplevde att skolan ställde för lite krav på de unga samt att massmedia hade delvis en negativ påverkan på deras barn vilket kunde skapa problem i föräldrarnas relation till sina barn.

Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom socialtjänsten resonerar kring och förhåller sig till barn i hemlöshet utifrån ett barnperspektiv. Vi ville även ta reda på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten arbetar med barnen i denna situation. Detta har vi gjort mot bakgrund av en diskussion kring såväl definition av hemlöshet samt barnperspektivet, möjliga förklaringar vad gäller hemlöshetens orsaker, olika samband mellan företeelsen och andra fenomen samt vilka konsekvenser ett barn kan uppleva som lever utan ett hem. Vi har även fört en diskussion kring vem som bär på ansvaret över dessa barn, när ett barn kan anses fara illa i relation till hemlöshet, samt i vilket skede den yrkesverksamme inom socialtjänsten anser sig ha skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Uppsatsen är genomförd som kvalitativ intervjustudie där sex yrkesverksamma i Skåne, främst inom socialtjänsten, intervjuats.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rätt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vår studie är att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, på svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjälpa barn med problemskapande beteende. Vi vill också ta reda på hur pedagoger ser på dessa barn barn och om arbetet med CPS har förändrat deras synsätt? Våra frågeställningar är: Kan CPS hjälpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lärare på dessa barn och har arbetet med CPS förändrat deras synsätt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och använt oss av ett frågeformulär och en gruppintervju för att samla in vårt empiriska material. Detta är ett litet urval.

Barn med Down syndrom har ofta återkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsättning bland dessa barn är en fluktuerande konduktiv hörselnedsättning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmätningar. Metoder för hörselutredning av små barn och barn som ej kan medverka adekvat är BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet är att belysa resultaten från BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frågeställningar handlar om hur pedagogens förhållningssätt påverkar samtal och reflektion. Den centrala frågeställningen är: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhållande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid åtta tillfällen.

Vi går mot en tid med fler och fler bonusfamiljer, där halvsyskon och bonusbarn är någotvanligt och ibland förväntat. Att det ska vara svårt och kräver en del jobb är nog de flestamedvetna om, men hur blir det med kärleken mellan parterna som en gång blev förälskade?Uppbackningen från samhället är liten, samtalsforumen få och litteraturen begränsad (om änökande). Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur denvuxna kärleksrelationen påverkas av att leva med bonusbarn. Undersökningspopulationenbestod av fem kvinnor som lever med en man och hans barn från en tidigare relation.Frågeställningarna är: Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om relationen tillmannen? Vad säger bonusmammorna i denna intervjustudie om sin relation tillbonusbarnen? Analysmetoden är en narrativ analys där kvinnornas berättelser återges i formav citat och i en berättande form.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som läste för en specialtränad hund, väcktes vår nyfikenhet för möjligheten att använda sig av djur i undervisningssyften. Vår utgångspunkt är att studera hur barn kan träna upp sina läsfärdigheter. Avgränsningen i studien innebär att vi har för avsikt att studera yngre barns, i årskurs 2, upplevelser av att läsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, där 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att läsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att när eleverna talade om läsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att läsa för sin hund.