Sveriges befolkning blir allt Àldre och med hög Älder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland nÄgon form av sÀrskilt boende. Den boendeform som bÀst passar för personer med Alzheimers sjukdom Àr ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rÀtt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men ocksÄ problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansÄgs ocksÄ som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvÀrderades och kvalitetssÀkrades.

Introduktion: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom dÀr egenvÄrd Àr en stor del av behandlingen. Genom god egenvÄrd kan bÄde akuta och framtida komplikationer motverkas.Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes mellitus typ 1 upplever sin egenvÄrd.Metod: Litteraturstudie med 11 artiklar som togs fram genom databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Artiklarna framkom genom en urvalsprocess med kvalitetsgranskning.Resultat: Resultatet framstÀlls i fem huvudkategorier: trygghet, ansvar, med underkategorierna ?att behöva ta ansvar?, ?min sjukdom, mitt ansvar? och ?prioriteringar?, rÀdsla, stress samt att vara annorlunda med underkategorierna ?utanförskap?, ?att bli dömd? och ?viljan att framstÄ som frisk?.Slutsats: Det framkom bÄde positiva och negativa upplevelser i samband med egenvÄrd dÀr de negativa upplevelserna var övervÀgande. Att ha kunskap om sin sjukdom upplevdes som viktigt för att kontrollera sin egenvÄrd.

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjÀlp. HÀlsa för den sjuke kan vara att fÄ vistas i sin hemmiljö sÄ lÀnge det Àr möjligt. Ett sÀtt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillÀmpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat pÄ nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hÀlsa, det vill sÀga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hÀlsa för mÀnniskor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera förÀldrars upplevelse av att ha ett barn med kronisk sjukdom. Elva artiklar har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som kÀnner barnet bÀst, att vara orolig och leva i ovisshet, att vara begrÀnsad i det dagliga livet, att till slut acceptera att barnet har en kronisk sjukdom. FörÀldrarna tyckte mÄnga gÄnger att det var svÄrt att fÄ gehör dÄ de sÄg att deras barn inte mÄdde bra. Det tog ofta lÄng tid att fÄ en diagnos pÄ sjukdomen och behandling till barnet.

En av förskolans viktigaste uppgifter Àr att hjÀlpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur pedagoger bemöter de barn som har svÄrt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken Àr samt hur miljön pÄ förskolan pÄverkar barnens förutsÀttningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten pÄ förskolan. I leken lÀr barnen, har startar det livslÄnga lÀrandet. I leken trÀnar barnen upp sin sociala kompetens och de fÄr pÄ olika sÀtt bearbeta det som de upplever i sin vardag.

UngefÀr 5-10 procent av alla personer med diabetes har diabetes typ 1. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Totalt analyserades elva artiklar med kvalitativ manifest innehÄllsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i kategorierna: Att kÀnna oro och rÀdsla; Att kÀnna hinder; Att kÀnna ett behov av stöd och vilja bli förstÄdd; Att kÀnna kontroll. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ 1 kÀnde oro och rÀdsla för komplikationer.

SamhÀllet har ett ansvar för att prioritera barnen dÄ dessa Àr en sÄrbar grupp. En mÄngfald av studier visar pÄ att flertalet av barn som lever med förÀldrar med svÄrigheter som exempelvis psykisk sjukdom, allvarlig fysisk sjukdom och missbruksproblematik löper en högre risk att drabbas av ohÀlsa bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt. Detta förhÄllande ledde till att nya bestÀmmelser infördes den 1 januari 2010 bestÀmmelser i hÀlso- och sjukvÄrdslagen (2009:979, 2 g §) och patientsÀkerhetslagen (2010:659, 6 kap. 5 §) som rör barn som anhöriga. Denna lagtext innebÀr att hÀlso- och sjukvÄrdpersonal sÀrskilt bör uppmÀrksamma barnen och stÀrka barnens rÀtt till information, rÄd och stöd dÄ barnets förÀlder eller vÄrdnadshavare har fysiska eller psykiska svÄrigheter i sÄdan allvarlig grad att det pÄverkar den vuxnes förÀldraförmÄga.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsÀtts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hÀlsa jÀmfört med heterosexuella. Endast fÄtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie Àr en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende pÄ bland annat bemötanden frÄn samhÀllet vilka stundtals Àr negativa och den mentala hÀlsan vilken i allmÀnhet upplevs som god Àven om samhÀllets heteronormativitet Àr pÄfrestande. Data hÀmtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbÀttrad hÀlsa för populationen..

Syftet med studien var att beskriva mÀns upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex mÀn 45-65 Är, deltog i denna bandinspelade intervjustudie. Intervjutexten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Burnard (1991) och resulterade i fem kategorier. Att diagnosbesked var förvÀntad men chockerade, att möta olika professioner i vÄrden, att lÀra sig förstÄ sjukdomen och ha kontroll, att leva vanligt trots begrÀnsningar, att oroa sig för framtida komplikationer. I resultatet framkom varierande upplevelser av att leva med diabetessjukdom och svÄrigheter över kravet pÄ förÀndrade levnadsvanor.

Alzheimers sjukdom pÄverkar bÄde patienten och den som vÄrdar honom eller henne. En anhörig vÄrdar ofta patienten och det har visat sig att de Àr utsatta för olika svÄrigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vÄrda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som anvÀndes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lÀstes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvÄrdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades pÄ Ätta veten­skapliga artiklar frÄn vilka fem teman framkom.

Arbete inom den psykiatriska vÄrden vÀckte intresset att undersöka hur det erfars och upplevsatt utöva den hÀr typen av tvÄng och vad poliserna som utför handrÀckningarna upplevde isamband med dessa ÄtgÀrder. Vissa litteraturstudier har gjorts för att fÄ en inblick i vilketmaterial som redan fanns tillgÀngligt samt vilka slutsatser som redan fans dragna rörandeÀmnet. Syftet med detta arbete var att belysa polisers erfarenheter och upplevelser i sambandmed handrÀckning av personer drabbade av psykisk sjukdom. Fem intervjuer har gjorts medfem olika poliser. De intervjuade poliserna varierade avseende Älder, kön samt antal Är i tjÀnst.I resultatet har framkommit att handrÀckningar upplevs som riskfyllda uppdrag för deinblandade poliserna, att handrÀckningar Àr nÄgot som anses vara frekvent förekommandesom arbetsuppgift och att det kan diskuteras huruvida polisen Àr rÀtt instans att genomförahandrÀckningen.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk att utveckla somatisk sjukdom. Antalet vÄrdtillfÀllen inom psykiatrisk slutenvÄrd har ökat under det senaste decenniet. Sjuksköterskan ska kunna observera, ÄtgÀrda och hantera patientens sÄvÀl psykiska som fysiska omvÄrdnadsbehov och hon ska Àven ha en helhetssyn och ett etiskt förhÄllningssÀtt. Sjuksköterskan har Àven en skyldighet att arbeta utifrÄn vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med somatiska tillstÄnd inom psykiatrisk slutenvÄrd.

Bakgrund: ALS Àr en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och Àr en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindvÀv ersÀtter den laterala delen av ryggmÀrgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av sjÀlvbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS pÄverkades av sin sjukdom bÄde psykiskt och fysiskt.