MÄlet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk pÄfrestning i sitt arbete. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt pÄfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier anvÀnder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk pÄfrestning??. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ undersökning baserad pÄ fem stycken intervjuer. Resultaten frÄn intervjuerna delades in i tvÄ stycken olika frÄgeomrÄden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt pÄfrestande? samt 2.

TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.

TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.

Att vara nÀrstÄende till en kronisk sjuk person kan upplevas pÄfrestande nÀr den sjuke Àr beroende av dem och det kan leda till utmattning bÄde mentalt och fysiskt. DÀrför behöver nÀrstÄende finna sÀtt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos nÀrstÄende till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀmpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att trÀffa andra och fÄ kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

Cystisk fibros (CF) Àr en medfödd Àrftlig sjukdom som pÄverkar lungor, buk- spottkörteln och svettkörtlar. I Sverige föds cirka 15-20 barn med cystisk fibros varje Är. Med intensiv behandling har medellivslÀngden ökat och ligger idag pÄ 50 Är. Syftet med denna studie var att beskriva hur det Àr att leva med CF. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1997 och 2006.

Depression Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, som medför lidande för sÄvÀl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. FörestÀllningar kring sjukdom grundas bÄde pÄ förestÀllningar innan sjukdomen uppstod och pÄ förestÀllningarna som utvecklats till följd av den. FörestÀllningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som pÄverkar sÄvÀl oss sjÀlva som andra. FörestÀllningarna kan bÄde hindra och hjÀlpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om den egna ohÀlsan hos personer med depressionssjukdom inom vÄrdens kontext.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med förÀldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar mÀnniskan bÄde fysiskt och psykiskt. Hela dennes livsvÀrld förÀndras. Att acceptera sin sjukdom och leva med den och allt vad detta innebÀr krÀver stora förÀndringar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med multiple skleros. Artikelurvalet baserades pÄ och utfördes via databaserna Medline, Cinahl och Academic search.

Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar mÀnniskans dagliga liv bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de internationellt publicerade vetenskapliga artiklarna. Resultatet visade att mÀnniskor inte orkade eller kunde fortsÀtta arbeta eller ha fritidsintressen de haft tidigare. De blev oroliga nÀr de fick för lite information om sina symtom.

Den psykiska ohÀlsan bland barn ökar. Psykisk ohÀlsa i barndomen leder till lidande för individen och pÄverkar sÄvÀl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmÀrksamma tecken pÄ psykisk ohÀlsa och att arbeta hÀlsofrÀmjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hÀlsa har betydelse för den enskilda individens framtida hÀlsa och vÀlbefinnande som för folkhÀlsan i stort. Skolan Àr en betydelsefull hÀlsofrÀmjande arena dÀr skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hÀlsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förstÄelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hÀlsofrÀmjande.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

NÀr en person drabbades av en kronisk sjukdom förÀndrades hela livssituationen för den sjuke personen och dennes omgivning. MÄnga gÄnger var det en nÀrstÄende som tog pÄ sig rollen som vÄrdare. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med kronisk sjukdom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att fÄ en förÀndrad livssituation, att vara beroende av andra, att fÄ information och kunskap för att klara det dagliga livet, att anpassa livsstil och relationer och att kastas mellan hopp och förtvivlan. Den nya livssituationen gjorde att livet förÀndrades vilket ledde till mÄnga förluster.

Bakgrund: HIV Àr en smittsam och allvarlig livslÄng sjukdom. Fördomar och okunskap mot HIV-positiva finns överallt; bland familj, vÀnner och Àven inom vÄrden. Som sjuksköterska Àr sannolikheten stor att du ska trÀffa pÄ en HIV-patient. Genom att öka kunskapen om HIV och förstÄelsen kring hur det Àr att leva med sjukdomen kan sjuksköterskan bemöta patienten utifrÄn dennes livsvÀrld och behov.Syfte: Att beskriva HIV-patienters upplevelser av att leva med sin sjukdom.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Den kvalitativa manifest innehÄllsanalysen gjordes enligt Forsbergs och Wengström(2013).Resultat: TvÄ huvudkategorier framkom: Att vara sin sjukdom ( med underkategorierna Stigmatisering, SjukvÄrdens roll, NÀra relationer) och Strategier för att hantera sin sjukdom (med underkategorierna Att hemlighÄlla sin sjukdom , Att dölja sin sjukdom genom tystnad och okunskap, Att dölja sin medicinering, Tankar om  framtiden, Att byta perspektiv) .

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur vuxna manliga barn har upplevt och hanterat situationer av att vÀxa upp med en förÀlder som har psykiska funktionsnedsÀttningar. VÄra frÄgestÀllningar utgörs av: Hur upplevde och hanterade vuxna manliga barn till förÀldrar med psykisk funktionsnedsÀttning sin uppvÀxt? samt Hur har upplevelsen och hanterandet av uppvÀxten pÄverkat vuxna manliga barn till förÀldrar med psykisk funktionsnedsÀttning som vuxna? För att kunna svara pÄ frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fem vuxna manliga barn som haft en sÄdan uppvÀxt. Intervjuerna har sedan analyserats genom ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och dÀrmed har vi ÄterberÀttat informanternas utsagor istÀllet för att tolka dessa. Denna analys har utgÄtt frÄn det empiriska materialet som sedan har kopplats till de valda tidigare forskningarna och teoretiska utgÄngspunkter.