Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

PÄ Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad anvÀndbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för anvÀndbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anstÀllda som ska ta pÄ sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrÄn information som inhÀmtats under kurser, seminarier samt de anstÀlldas egna erfarenheter. Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvÀrderingsmodell som skall anvÀndas som mall vid anvÀndbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvÀrderingsmodell som tagits fram under arbetet Àr en slags sammanstÀllning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter anvÀndarens krav pÄ anvÀndbarhet.

De senaste Ären har trenden för upprÀttandet av hÄllbarhetsredovisningar ökatsamtidigt som intressenternas krav pÄ bolagen att redovisa en transparent bild avverksamheten, har följt dÀrefter. Intressenterna efterfrÄgar inte bara hur bolagenförhÄller sig finansiellt utan vill Àven ha upplysningar pÄ hur de behandlarmiljön, ser pÄ sociala och etiska frÄgor samt den ekonomiska aspekten som hördÀrtill. HÄllbarhetsredovisningen Àr idag ett frivilligt redovisningsomrÄde somendast funnits pÄ marknaden i ca 10 Är. Det finns ingen klar definition pÄ vadden ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hÄllbarhets arbete. Det finnsdock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer pÄ marknaden att tillgÄbÄde för upprÀttandet och granskningen av en hÄllbarhetsredovisning.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

BAKGRUND: OmvÄrdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus pÄ den medicinska delen, som i sig Àr viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvÄrdnad saknas och forskningen Àr begrÀnsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrÄn aktuell omvÄrdnadsforskning beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskors bemötande av frÄgor med existentiellt innehÄll. METOD: Systematiskt litteraturstudie dÀr sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillÄtande vÄrdmiljö, holistisk mÀnniskosyn och reduktionistisk mÀnniskosyn.

Studiens syfte var att undersöka hur populÀrkultur kunde anvÀndas i lÀs ? och skrivlÀrande pÄ förskolan, dÄ populÀrkultur Àr en stor del av barnens vardag i dagens samhÀlle. Syftet var Àven att undersöka hur pedagogerna bemötte barnens intresse för populÀrkultur och pÄ vilket sÀtt det var möjligt att anvÀnda sig av populÀrkultur i en lÀrandesituation pÄ förskolan. Examensarbetets empiriska underlag baserades pÄ en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer, med 7 kvinnliga och 2 manliga pedagoger som alla arbetade eller har arbetat inom förskolan. Alla pedagoger hade högskoleutbildning men de skilde sig Ät i yrkesverksamma Är.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i vanliga klasser direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀndas behov ser ut.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Övervikt och fetma Ă€r ett stort hĂ€lsoproblem i hela vĂ€rlden och associeras mĂ„nga gĂ„nger till social diskriminering. Under de senaste 35 Ă„ren har övervikt och fetma ökat i Sverige och kostar sjukvĂ„rden tre miljarder varje Ă„r. Patienter med övervikt kan kĂ€nna sig otrygga samt kan kĂ€nna ett obehag att söka vĂ„rd pĂ„ grund av rĂ€dsla för stereotypa attityder frĂ„n sjukvĂ„rdspersonal. Syftet var att identifiera och beskriva forskning om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot vuxna patienter med övervikt/fetma. En litteraturstudie har gjorts för att sammanstĂ€lla vad forskningen pĂ„visar.

Syftet var att beskriva arbetstillfredsstÀllelsen hos intensivvÄrdssjuksköterskor samt undersöka om arbetssituationen förÀndrats senaste Äret. Syftet var vidare att se om skillnader förelÄg i arbetstillfredsstÀllelsen mellan intensivvÄrdssjuksköterskor som arbetade treskift och som inte arbetade treskift. Studien var deskriptiv med kvantitativ ansats. Sextiofyra sjuksköterskor deltog och bortfallet var 29 %. EnkÀter testade gÀllande validitet och reliabilitet för arbetstillfredsstÀllelse anvÀndes i studien.ArbetstillfredsstÀllelsen var genomgÄende hög, intensivvÄrdssjuksköterskorna upplevde sig mötas med respekt av överordnade och samarbetsklimatet var bra.

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..

Jag har valt att göra en jÀmförande litteraturstudie för att undersöka olika bildanalysmetoder. UtifrÄn mina urvalskriterier har jag gjort jÀmförelser och prövat metoderna gentemot nÄgra bilder och resonerat kring dessa metoders eventuella giltighet. UtifrÄn mina litteraturstudier har jag kommit fram till frÄgestÀllningar som kan tillÀmpas i diskussioner och analys av elevers egna bildmaterial. FrÄgestÀllningarna och metoderna kan Àven anvÀndas som underlag kring diskussion av andra bilder som eleverna dagligen möter. Jag har kommit underfund med att samtliga metoder Àr anvÀndningsbara vid bildanalys, Àven om de ibland riktar sig till en specifi k form av analys.

I dagens samhÀlle förekommer en nedÄtgÄende trend dÀr intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att mÀnniskan vill utforska Àmnet vilket innebÀr att kunskap och intresse Àr tÀtt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivÄn skulle dÀrför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikÀmnet. Detta Àr en studie, baserat pÄ en enkÀtundersökning, som riktar in sig pÄ just elevers attityder till matematik. Dess syfte Àr att undersöka hur elevers attityd till matematik, i Ärskurs 3 och 6, ser ut med avseende pÄ intresse, motivation, tilltro till den egna förmÄgan och oro, fyra viktiga faktorer för inlÀrning.

Att skada sig sjÀlv Àr ofta ett medel för att uthÀrda ett lidande och för personer med sjÀlvskadebeteende kan mötet med vÄrden ocksÄ innebÀra stort lidande om denne bemöts pÄ ett felaktigt sÀtt. Personals omvÄrdnadshandlingar kan bÄde frÀmja hÀlsa och orsaka lidande för patienten OmvÄrdnaden pÄverkas sannolikt ocksÄ av personalens attityder gentemot personen. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjukvÄrdpersonals attityder till personer med sjÀlvskadebeteende. Den utgick frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: vilka attityder har sjukvÄrdpersonal gentemot personer med sjÀlvskadebeteende samt vilka faktorer som pÄverkar attityder. I litteraturstudien analyserades 16 vetenskapliga artiklar.