Syftet med studien Àr att belysa barnombudens roll pÄ respektive anstalt och hur den rollen regleras utifrÄn kriminalvÄrdens regelverk samt de enskilda anstalternas begrÀnsningar. Vi kommer undersöka skillnaderna mellan de generella riktlinjerna mot det faktiska arbetet. Detta görs utifrÄn tre frÄgestÀllningar som behandlar deras riktlinjer, deras faktiska arbete samt möjligheten att utföra sitt uppdrag. Detta studeras genom en kvalitativ metod med induktiv ansats dÀr sex personer intervjuas varav tre pÄ deras arbetsplats och tre stycken per telefon. FrÄgestÀllningarna anvÀndes som teman i intervjuerna.Resultatavsnittet kallas för ?Redovisning av intervjuerna? och sammanfattar varje ombud under en egen rubrik dÄ den enskildes perspektiv pÄ uppdraget lyfts fram.

I denna uppsats undersöks bildlÀrares syn pÄ bedömning och betygsÀttning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. SkÀlet till att vi valt detta Àmne Àr att mÄnga lÀrare verkar uppleva betygsÀttningen som nÄgot negativt, och som blivande lÀrare Àr det viktigt att vara vÀl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsÀttande lÀraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har ocksÄ trovÀrdigheten i lÀrarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna pÄ ett tydligt sÀtt.

Definitionen av intrauterin fosterdöd (IUFD) Àr ett barn som föds fram och inte andas ellervisar nÄgra livstecken efter 22 fullgÄngna graviditetsveckor. Tidigare studier har visat attvÄrdpersonalens omvÄrdnadsÄtgÀrder var avgörande för de drabbade förÀldrarnassorgeprocess. Syftet med studien var att undersöka om omvÄrdnadsÄtgÀrder fanns beskrivnai PM/VÄrdprogram pÄ Sveriges förlossningskliniker i samband med IUFD och i sÄ fall vilkaomvÄrdnadsÄtgÀrder som beskrevs. Syftet var ocksÄ att jÀmföra beskrivnaomvÄrdnadsÄtgÀrder i PM/VÄrdprogram med aktuell forskning inom omrÄdet. Metoden varen deskriptiv studie med en kvantitativ ansats.

Syftet med studien var att via distriktssköterskors berÀttelser undersöka hur BVC sköterskan upptÀcker fysisk och psykisk misshandel av barn och vilka ÄtgÀrder som vidtas i arbetet med barn dÀr misshandel misstÀnktes samt hur de upplevde detta arbete. Metoden var en beskrivande design med kvalitativ ansats dÀr Ätta BVC sköterskor frÄn olika hÀlsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att BVC sköterskan anvÀnde sig bl.a. utav parametrar, observationer iakttagelser samt sin magkÀnsla för att upptÀcka barnmisshandel.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Intresset för att redovisa hÄllbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den Ärliga finansiella redovisningen. NÀr det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hÄllbarhetsredovisning frÄn den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande Àr en relativt liten andel företag som upprÀttar hÄllbarhetsredovisningar runt om i vÀrlden, sÄ har det blivit en vanlig standard bland mÄnga stora internationella företag. Granskning av hÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt fenomen och det Àr endast en handfull svenska företag som lÄter granska sina hÄllbarhetsredovisningar.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Latin har lÀnge varit ett marginaliserat Àmne i gymnasieskolan; inte mÄnga elever har haft möjlighet att vÀlja det och det har ett rykte om sig att vara tidskrÀvande, meningslöst och jobbigt. Det har dock hÀnt en hel del i gymnasiet under senare Är. Det individuella valet har medfört att mÄnga Àmnen som tidigare var förbehÄllna endast ett fÄtal elever nu Àr tillÀngliga för mÄnga fler. 1997, dÄ en stor förÀndring av gymnasiet just Àgt rum, gjordes en undersökning i syfte att ta reda pÄ hur latinets situation sÄg ut just dÄ. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som har hÀnt med latinet stÀllning i gymnasieskolan sedan dess.

OmvÄrdnaden av lidande och döende patienter och att stötta nÀrstÄende Àr en av de svÄraste uppgifter sjuksköterskan möter i sitt arbete. Det ter sig viktigt att som sjuksköterska inneha vetenskaplig kunskap och kÀnnedom om hur cancerpatienter bör bli bemötta i ett palliativt skede samt hur pÄ bÀsta möjliga sÀtt en relation kan byggas upp. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors bemötande gentemot cancerpatienter i ett palliativt skede och relationen dem emellan, bÄde ur sjuksköterskors- och patienters synsÀtt. Metod: Efter vetenskaplig granskning av artiklar valdes Ätta ut för analys och utgjorde underlag till litteraturstudien. Resultat: Ur sjuksköterskornas perspektiv kunde följande kategorier utlÀsas: sjuksköterskors förstÄelse för hela patientens livssituation, behov och vÀrderingar/kommunikation och samarbete/skapa livskvalitet och vÀlbefinnande för patienter/sjuksköterskors attityd till palliativ vÄrd och döende patienter.

OmvÄrdnaden utgÄr ifrÄn det humanistiska perspektivet, som sÀger att mÀnniskan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar Àven den miljö som mÀnniskan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vÄrdmiljöns betydelse för patientens hÀlsa och vÀlbefinnande, pÄ institution. MÀnniskan pÄverkas av platser, lika mycket som mÀnniskor pÄverkar varandra och dÀrför Àr det av stor betydelse att omvÄrdnaden Àven inkluderar vÄrdmiljöns pÄverkan pÄ patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, bÄde i den fysiska och den psykosociala, kan underlÀtta för patienten och frÀmja hans eller hennes hÀlsa och vÀlbefinnande. De största faktorerna som kan underlÀtta patientens hÀlsa Àr interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hÀlsofrÀmjande estetisk vÄrdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion frÄn sjukdomssituationen och underlÀttandet av kÀnsla av kontroll hos patienten.

Bakgrund: Hiv Àr ett globalt hÀlsoproblem dÀr 25 miljoner mÀnniskor avlidit de senaste tre decennierna. Hiv-infektion utvecklas olika snabbt beroende pÄ vart i vÀrlden den infekterade personen bor. Bromsmediciner Àr inte tillgÀngligt för alla i dagslÀget. FN har beslutat att alla mÀnniskor har rÀtt till vÄrd, vilket Àven Sveriges regering lagstadgat genom hÀlso- och sjukvÄrdslagen. Sjuksköterskan mÄste dÀrför behandla alla patienter pÄ ett likvÀrdigt sÀtt.

Företag anvÀnder sig av olika informationssystem, och allt oftare av molntjÀnster anpassade för enskilda affÀrsomrÄden. Möjligheten att anvÀnda sig av olika leverantörer för olika moduler stÀller högre krav pÄ integration. Ett produktionssystem mÄste kunna kommunicera med företagets faktureringssystem. Bristande flexibilitet kan försvÄra företags möjligheter att anvÀnda sig av den modul som Àr bÀst lÀmpad till uppgiften. Dyr och komplicerad integration kan potentiellt göra det svÄrt att anvÀnda sig av olika leverantörer.

VÄr uppsats undersöker, om hur möjligheterna för utbyte av information samt samarbete mellan Telecom Citymedlemmarna kan förbÀttras, med ÀndamÄlet att stÀrka deras konkurrenskraft gentemot externa konkurrenter..

NÀrstÄende bör erbjudas nÀrvaro vid hjÀrt- lungrÀddning enligt nationella och internationella riktlinjer. Tidigare var intensivvÄrdssjuksjuksköterskor inte vana vid nÀrstÄen-des nÀrvaro men en attitydförÀndring har enligt flera studier pÄbörjats. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans tankar om att ha nÀrstÄende nÀrvarande vid hjÀrt- lungrÀddning.Metod: Data insamlades genom intervjuer som bearbetades och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. TvÄ intensivvÄrdssjuksköterskor, som arbetar pÄ en intensivvÄrdsavdelning pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige, intervjuades till pilotstudien. Resultat: IntensivvÄrdssjuksköterskornas tankar som framkom i pilotstudien speglar en osÀ-kerhet och olust inför att ha med nÀrstÄende vid hjÀrt- lungrÀddning.

Ickeheterosexuella har en sÀmre hÀlsa Àn heterosexuella, framför allt en sÀmre psykisk hÀlsa. RÀdsla för ett negativt bemötande kan leda till att dessa patienter undviker vÄrd. DÀrmed pÄverkas ocksÄ hÀlsan. NÀr sjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete Àr det dÀrför viktigt att vÄrdrelationen utvecklas pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt. En positiv vÄrdrelation Àr vÀsentlig för att patienten ska kunna uppnÄ hÀlsa.