Arbetet berör konflikten mellan rÀttigheten att vidta kollektiva stridsÄtgÀrder och EU-rÀttens regler om friheten att tillhandahÄlla tjÀnster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkÀnt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehÄller bestÀmmelser om minimikrav som en medlemsstat mÄste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social dumpning, dÄ domstolen bestÀmmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan Àven maximikrav. En stridsÄtgÀrd fÄr sÄledes inte vidtas i syfte att Ästadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som Àr mer förmÄnliga Àn de som garanteras enligt direktivet.I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrÀtten utan nÄgot ordentligt lagstöd för detta och att avvÀgningen dÀrför tycks vara motiverad av rÀttspolitiska skÀl snarare Àn juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rÀttslÀget kvarstÄr Àn idag trots Lissabonfördragets ikrafttrÀdande.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Syftet med denna studie var att underso?ka och kartla?gga den komplexa spra?ksituationen och - anva?ndningen hos en flersprÄkig person. Den underso?kta personen kallas fo?r Frida. Hon hade redan i ung Älder la?rt sig mer a?n tvÄ sprÄk och har sedermera varit i kontakt med sju sprÄk pÄ en signifikant kunskapsnivÄ.

Under 1900-talet har patienten varit i fokus i omvÄrdnaden. Med de senaste Ärens nedskÀrningar inom vÄrden med allt kortare vÄrdtider som följd, vÄrdas gamla och sjuka alltmer i hemmet och pÄ boenden. Detta leder till att nÀrstÄende fÄr ett allt större ansvar för den sjukes omvÄrdnad, och sjuksköterskan kommer dÀrmed behöva interagera alltmer med nÀrstÄende. För att interaktionen ska fungera sÄ bra som möjligt Àr det viktigt att sjuksköterskan har en positiv attityd och en god relation till nÀrstÄende. Det teoretiska perspektivet i föreliggande fördjupningsarbete var familjefokuserad omvÄrdnad, som omfattar bÄde friska och sjuka personer i familjen.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvÀgledning Àr en profession som har att förhÄlla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som stÄr inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrÄn ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillÀmpning av en textanalytisk modell med fokus pÄ en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer frÄn gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms LÀns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Bakgrund: MÄnga företagsskandaler har drabbat ett flertal lÀnder runt om i vÀrlden och det Àr en av orsakerna till att mÄnga lÀnder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige Àr inte heller förskonat frÄn skandaler och uppmÀrksamheten kring bolagsstyrningsfrÄgor har intensifierats pÄ senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trÀdde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och Àgare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna frÄn Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillÀmpning hos de berörda företagen.

Uppsatsen handlar om varför svenska företag lÄter granska sina frivilliga miljöredovisningar, samt vilka för respektive nackdelar det finns med granskning. Vi ville ocksÄ se ifall de företag som granskar miljöredovisningarna anvÀnder sig av de rekommendationer och riktlinjer som finns pÄ omrÄdet. För att komma fram till detta har vi intervjuat representanter för de företag som lÀt granska sin miljöredovisnig frÄn 2000, det var Cerealia, SAS, SCA, SKF och Swedish Meats. Vi har Àven intervjuat de företag som lÄter granska företagens miljöredovisningar, vilka i det hÀr fallet var revisionsbyrÄerna Deloitte & Touche och KPMG, samt miljöcertifieringsföretaget Lloyds Register of Quality Assurance. Vi kom fram till att företagen lÀt granska sina miljöredovisningar av de anledningarna att de ville öka trovÀrdigheten i materialet, men en del av företagen gjorde det ocksÄ för att granskningen ledde till mÄnga interna mervÀrden.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra, undersöka, identifiera och urskilja de eventuella korrelationsmönster som uppkommer nÀr brand value för ett antal globala företag stÄr som beroende variabel i förhÄllande till en uppsÀttning utvalda nyckeltal. Arbetet kommer att utgÄ frÄn en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Genom multipla och enkla linjÀra regressionsanalyser kommer korrelationen för de undersökta företagens X-variabler EBIDTA, EBIT, marknadsföringskostnad, nettoresultat, aktievÀrde och EPS att mÀtas gentemot den valda Y-variabeln brand value.Resultatet visar pÄ att de variabler som överlag haft högst korrelation gentemot brand value Àr de som pÄ olika sÀtt visar pÄ företagens intjÀningskapacitet. Verksamheter inom data- och internetbranschen har haft högst korrelationsvÀrden i studien. FrÀmst visade dock regressionsanalyserna skillnader pÄ individuell nivÄ.

I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken pÄverkat regler och professionalism inom revisorsyrket pÄ de större revisionsbyrÄerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande ÄtgÀrder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrÄs beroende gentemot klient. Vi har frÄn respondenterna stött pÄ överensstÀmmande uppgifter gÀllande hot sÄsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gÄ ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande ÄtgÀrderna som revisionsbyrÄerna anvÀnder sig av för att stÀvja beroendehot Àr lagarbete, utbildning, avgrÀnsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmÄgan hos revisorn Àr viktig i sammanhanget och kan komma att fÄ utökad betydelse i förlÀngningen.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor anvÀnder professionell tolk som verktyg i omvÄrdnaden av patienter som inte behÀrskar det svenska sprÄket samt hur kommunikationen möjliggörs dÄ professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvÄrdnad anvÀndes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor frÄn tre olika avdelningar pÄ samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk anvÀndes i begrÀnsad utstrÀckning och att sjuksköterskor istÀllet frÀmst tog hjÀlp av anhöriga och flersprÄkig personal för att kommunicera med patienter som inte behÀrskar det svenska sprÄket. Endast ett fÄtal sjuksköterskor i studien kÀnde till att sprÄktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna sÄg fler nackdelar Àn fördelar med tjÀnsten.

OtillgÀnglig utemiljö Àr ett problem, bÄde globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsÀttningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som Àr tillgÀngliga för sÄ mÄnga som möjligt. För att kunna göra det krÀvs kunskaper om olika funktionsnedsÀttningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgÀnglighet ska uppnÄs i nyanlÀggning. Med föreskrifterna följer Àven allmÀnna rÄd som innehÄller rekommendationer och konkreta exempel pÄ lösningar.

Det anses vara en sjÀlvklarhet att omvÄrdnaden ska bedrivas utifrÄn evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors anvÀndning av evidens i omvÄrdnaden vilket gör att patienter fÄr vÄrd som hade kunnat undvikas eller till och med fÄr vÄrd som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskans anvÀndning av evidensbaserad omvÄrdnad. En litteraturstudie gjordes utifrÄn 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskÀllor, anvÀndning och attityd.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och varför Sverige bör ingÄ skatteavtal med afrikanska utvecklingslÀnder. Sverige Àr medlem i OECD och har en lÄng tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade lÀnder. Afrikanska utvecklingslÀnder dÀremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnÀt och har andra förutsÀttningar Àn Sverige pÄ den globala marknaden. FrÄgan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-lÀnder ska belysas genom dessa tvÄ vitt skilda perspektiv och utgÄngspunkter. Jag ifrÄgasÀtter Àven vilka incitament afrikanska stater har för att ingÄ skatteavtal med Sverige.