Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav pÄ multifunktionella system. Mobiltelefoner Àr ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och anvÀnds dessvÀrre Àven under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvÀndning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om infotainmentsystem kan erbjuda samma funktionalitet fast pÄ ett mer trafiksÀkert sÀtt. Det finns idag riktlinjer gÀllande anvÀndarupplevelse och trafiksÀkerhet frÄn Android och NHTSA.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingÄr att utifrÄn gÀllande föreskrifter och sÀkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrÄn hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hÀlso- och sjukvÄrd gÀllande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes pÄ en kirurgisk avdelning pÄ ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer dÄ de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehÄllsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fÀltanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Den 21 mars 2002 beslutade regeringen om nya riktlinjer för den externa ekonomiska rapporteringen i statligt helÀgda företag. Dessa skulle börja tillÀmpas frÄn den 1 januari 2003 och anledningen till beslutet var dels att ange en miniminivÄ för den externa rapporteringen i aktiebolag med statligt Àgande, dels att fÄ de statliga företagen att lÀmna lika genomlysande rapporter som de börsnoterade aktiebolagen. I följande uppsats har vi undersökt i vilken utstrÀckning statens riktlinjer tillÀmpas av de statligt helÀgda företagen. Vi har granskat 28 av statens 42 helÀgda företag, genom att kontrollera 33 punkter som ska finnas med i en Ärsredovisning. Nyckelord: externredovisning, statligt Àgande, genomlysande Ärsrapporter, riktlinjer..

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angĂ„ende smĂ€rtbedömning och behandling som finns att tillgĂ„ pĂ„ olika akutmottagningar och sjukhus. SmĂ€rta Ă€r en av de vanligaste orsakerna till att mĂ€nniskor söker sjukvĂ„rd i Sverige, dĂ€rför stĂ€ller detta krav pĂ„ sjukvĂ„rdens kompetens och tillgĂ€nglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vĂ„rd som ges. En förfrĂ„gan om att fĂ„ ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehĂ„llet delades dĂ€refter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smĂ€rta, Bedömning/ Skattning av smĂ€rta, Behandling, MĂ„l, UtvĂ€rdering/ Dokumentation, SmĂ€rtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr dels att utvÀrdera rapporten frÄn 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De tvÄ första centrala frÄgestÀllningarna i arbetet Àr om riktlinjerna överensstÀmmer med psykologisk forskning och om de Àr tillrÀckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstÄ vad som krÀvs och varför detta krÀvs. En tredje central frÄga Àr huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Att fÄ dö i lugn och ro - en granskning av rutiner, dokumentation och riktlinjer kring O-HRL tar tag i ett omrÄde inom vÄrden som kallas behandlingsbegrÀnsningar. O-HRL Àr en markering som lÀkare kan sÀtta i patientjournalen och som innebÀr att patienten inte ska ha hjÀrt-lungrÀddning vid hjÀrtstopp. Anledningen Àr att patienten Àr för gammal och/eller sjuk för att gagnas av ingreppet. Genom tvÄ egna undersökningar blottlÀggs brister i rutiner och en osÀkerhet kring vad som gÀller pÄ landets sjukhus. HÀr belyses ett omrÄde dÀr det Àr svÄrt att formulera riktlinjer och oklart vem som egentligen bÀr ansvaret för att systemet inte fungerar..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Syftet med rapporten var att studera ungdomsledares och lÀrares arbetsmetoder ochförhÄllningssÀtt gentemot ungdomar som uppvisar ett avvikande beteende. Detta medavseende pÄ om det var strukturerat eller ostrukturerat. VÄr studie var av kvalitativ karaktÀr och fyra lÀrare och fyra ledare intervjuades. Intervju underlaget lÀmnades ut i förvÀg och med detta förfaringssÀtt ville vi att de skulle vara vÀlförberedda innan sjÀlva intervjun. Det som framkom av vÄrt resultat var att lÀrarna har ett mer strukturerat förhÄllningssÀtt gentemot ungdomar med koncentrationssvÄrigheter Àn vad ledarna har.

Syftet Àr att undersöka allmÀn sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsÀttningar att arbeta efter generella omvÄrdnadsÄtgÀrder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvÄrdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjÀlp av innehÄllsanalys. Ett flertal hinder samt förutsÀttningar för att kunna arbeta utifrÄn vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dÄligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Följsamhet till omvÄrdnadsrutiner och riktlinjer Àr nödvÀndigt för att tillgodose en sÀker vÄrd för patienten och att förhindra att sjuksköterskor utsÀtts för onödiga risker. BristfÀllig följsamhet leder till mÀnskligt lidande och stora kostnader inom sjukvÄrden. FastÀn denna kunskap finns förekommer brister i följsamheten till rutiner och riktlinjer. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av följsamhet till omvÄrdnadsrutiner och riktlinjer. Studien baserades pÄ 18 internationella vetenskapliga artiklar, som analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..