Detta kandidatarbete Àmnar till att ta reda pÄ om eller hur det gÄr att applicera teorier om anvÀndbarhet pÄ en webbplats. För att ta reda pÄ detta togs ett koncept pÄ en dynamisk webbplats fram, i form av wireframes, under tre iterationer med hjÀlp av en iterativ designprocess. Varje iteration avslutades med en heuristisk utvÀrdering baserad pÄ ett antal riktlinjer som framstÀllts genom en genomgÄng av litteratur om anvÀndbarhetsprinciper. I undersökningen framkommer det att med ett bra urval av riktlinjer samt en förstÄelse för de anvÀndbarhetsproblem som riktlinjerna visar pÄ, kan teorier om anvÀndbarhet appliceras pÄ en webbplats för att göra den anvÀndbar..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

VÄrden av ett döende barn Àr en svÄr upplevelse för alla inblandade. Syftet med studien var att undersöka riktlinjer och rutiner för palliativ vÄrd av barn. Intervjuer med Ätta barnsjuksköterskor frÄn sex olika universitetssjukhus genomfördes. Intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys och fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier identifierades;riktlinjer, barnet, familjen och vÄrdpersonalen. Resultatet visade att det saknas riktlinjer för palliativ vÄrd av barn.

För att öka energisÀkerheten och garantera en rÀttvis och trygg energiförsörjning för alla medlemslÀnder har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vÄr kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-lÀndernas olika relation till Ryssland försvÄrar för EU att hÄlla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att anvÀnda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsÀttningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att bÄda dessa teorier hjÀlper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsÀttningar ser ut.VÄr slutsats Àr att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, Àr villiga att engagera sig i frÄgan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhÀngande eller om Rysslands beteende i energifrÄgan skulle bli mer oberÀkneligt ökar ocksÄ chanserna för ett lyckat samarbete..

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Detta kandidatarbete Àmnar till att ta reda pÄ om eller hur det gÄr att applicera teorier om anvÀndbarhet pÄ en webbplats. För att ta reda pÄ detta togs ett koncept pÄ en dynamisk webbplats fram, i form av wireframes, under tre iterationer med hjÀlp av en iterativ designprocess. Varje iteration avslutades med en heuristisk utvÀrdering baserad pÄ ett antal riktlinjer som framstÀllts genom en genomgÄng av litteratur om anvÀndbarhetsprinciper. I undersökningen framkommer det att med ett bra urval av riktlinjer samt en förstÄelse för de anvÀndbarhetsproblem som riktlinjerna visar pÄ, kan teorier om anvÀndbarhet appliceras pÄ en webbplats för att göra den anvÀndbar..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap pÄ redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmÀnna pÄverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma pÄverkan pÄ redovisningsbeslut, vilket Àr syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har nÀr en redovisningskonsult stÀlls inför en komplicerad redovisningsfrÄga. Variablerna undersöks bÄde individuellt och tillsammans. En enkÀtundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder pÄ att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer pÄ etiskt laddade redovisningsbeslut.

Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angÄende vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, bÄde i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det Àr vitalt att revisorn stÄr i en oberoende stÀllning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn sÀkerstÀller oberoendet gentemot klienten och sin omvÀrld.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse om hur revisorerna sÀkerstÀller sin oberoende stÀllning gentemot sina klienter. Vi kommer lÀgga fokus pÄ fyra stora revisionsbyrÄer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn sÀkerstÀller sin oberoendestÀllning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i sÀkerstÀllningen av revisorns oberoende och hur konsultationer pÄverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie för att fÄ en djupgÄende förstÄelse för respondenternas Äsikter och synpunkter pÄ den stÀllda problemformuleringen. Den primÀra datan till empirin har samlats in genom intervjuer, dÀr respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.

Bakgrund: För att upprĂ€tthĂ„lla patienters sĂ€kerhet under en operation finns det rekommenderade riktlinjer att arbeta efter och stödja sig emot för operationssjuksköterskan. WHO har arbetat fram en checklista som anvĂ€nds under operation för att höja patientsĂ€kerheten. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattningar om och behov av riktlinjer och dess pĂ„verkan pĂ„ patientsĂ€kerheten i operationssalen.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. InnehĂ„llsanalys anvĂ€ndes för att bearbeta texterna pĂ„ ett induktivt sĂ€tt.  Resultat: Åtta subkategorier och tre kategorier framkom efter analysförfarandet. Kategorierna som bildades blev: Att sakna riktlinjer i det dagliga arbetet; Att kĂ€nna sig sĂ€ker i sitt arbete; Riktlinjers betydelse för patientsĂ€kerhet.

Rapporten Àr skriven pÄ svenska. För att utveckla anvÀndarvÀnliga system finns ett flertal riktlinjer angÄende hur man ska designa systemet. Rapporten tar huvudsakligen upp de designprinciper som Professor Donald Norman utvecklade, och som behandlar varje omrÄde i ett informationssystem. Det finns Àven andra riktlinjer som beskriver anvÀndarprinciper och universal design, och som med fördel kan följas vid design av ett informationssystem. En grupp pÄ North Carolina State University i USA Àr en av mÄnga som har utvecklat sju principer för att behandla anvÀndarvÀnlighet[1].

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Bakgrund: Postoperativt illamĂ„ende och krĂ€kningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) Ă€r ett vanligt problem efter anestesi. Även om mĂ„nga riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, sĂ„ Ă€r implementeringen ofta svĂ„r. Attityder och kunskap kring Ă€mnet har visat sig pĂ„verka implementeringen av riktlinjer.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV.Metod: Studien Ă€r utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkĂ€tstudie. En totalundersökning genomfördes pĂ„ en anestesiklinik pĂ„ ett större sjukhus i Mellansverige. EnkĂ€ten innehöll frĂ„gor angĂ„ende anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV.Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stĂ€mde överens med skattningen av de egna kunskaperna.