Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av 16 kommuners riktlinjer för vÄrd och Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka hur kommunerna formulerar sina riktlinjer samt om dessa stÀmmer överens med SocialtjÀnstlagen. Vidare undersöker uppsatsen variationen dessa riktlinjer emellan och försöker ge förklaringar utifrÄn teorier om hur politiska organisationer styrs och hur man skapar legitimitet i myndighetsutövning. En ytterligare förklaringsmodell erbjuds i form av ett förÀndrat ledarskapsideal inom byrÄkratiska organisationer. Inriktningen pÄ uppsatsen Àr att undersöka vad riktlinjerna i sig anger och sedan sÀtta detta i en kontext med tidigare forskning och teori.

Introduktion: Sepsis Ă€r en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsĂ€tter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbĂ€ttra sepsisvĂ„rden. Följsamheten har dock visat sig vara lĂ„g. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvĂ„rdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vĂ„rd för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanstĂ€lldes i form av en litteraturöversikt.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Bakgrund: Varje Är orsakar vÄrdrelaterade infektioner patienterna och deras anhöriga ett lidande, vilket dessutom kostar samhÀllet miljontals kronor pÄ grund av förlÀngda vÄrdtider. Detta kan i stor utstrÀckning förhindras om handhygienen sköts pÄ rÀtt sÀtt. Dock har det kommit till kÀnna att riktlinjer kring handhygien inte följs, trots att det idag finns tydliga föreskrifter och lokala riktlinjer pÄ varje sjukhus. Man Àr skyldig att följa dessa riktlinjer som sjuksköterska.Syfte: Syftet Àr att beskriva orsaker till varför sjuksköterskor inte följer riktlinjer gÀllande handhygien.Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) gjordes med nio vetenskapliga artiklar som analyserades och kategoriserades efter funnet innehÄll.Resultat: Följande kategorier utformades i de funna resultaten; tidsbrist i relation till arbetsbörda, okunskap samt personalens inverkan pÄ handhygien.Diskussion: De olika aspekterna som framkom i resultatet diskuterades och reflekterades över med hjÀlp av kopplingar till Nightingales teorier om omvÄrdnad och dess betydelse för patientens sÀkerhet. AnmÀrkningsvÀrt nog följer inte sjuksköterskorna handhygienrutinerna, det har framkommit tydligt och Àven mellan raderna att man frÀmst skyddar sig sjÀlv och inte tÀnker pÄ patienten och smittspridningen i första hand.

MÄlet med detta arbete Àr att bÀttre förstÄ hur riktlinjer ska skapas och anvÀndas. UtgÄngspunkten har varit att media uppmÀrksammat ett flertal incidenter dÀr frÀmmande mÀnniskor tog oönskad kontakt med olika förskolor i KarlskronaomrÄdet. Författarna ville dÄ se över hur kommunen arbetade med frÄgor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bÀttre försöka fÄ förstÄelse för riktlinjer och dess anvÀndning dÄ kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som anvÀnts Àr av kvalitativ art i form av intervjuer med nÄgra sÀkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material frÄn generella tillvÀgagÄngssÀtt för identifikation och analys av sÀkerhetsproblem resulterade i ett förslag pÄ arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en pÄminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Den hÀr studien avser att undersöka i vilken utstrÀckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete Àr tillÀmpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det Àr ett glapp mellan vad anvÀndare efterfrÄgar socialt och vad som Àr tekniskt möjligt att stödja, dÀr medvetenhet om andra anvÀndare Àr en central utmaning som pÄvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som Àr ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas fÄ riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svÄra att tillÀmpa. Riktlinjer för enskilda anvÀndare och för datorstött samarbete kan dÀrför med fördel kombineras vid utveckling och utvÀrdering av datorstött samarbete för att öka anvÀndbarheten pÄ individ- och gruppnivÄ.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.

Flertalet av de besökande pÄ akutmottagningarna i Sverige Àr 65 Är och Àldre. Patientgruppen Àldre som vÄrdas pÄ akutmottagningarna har ett komplext vÄrdbehov vilket förutsÀtter ett kunskapsbaserat och professionellt omhÀndertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att sÀkerstÀlla vÄrdkvalitet till denna patientgrupp Àr dÀrför pÄtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gÀllande omvÄrdnad av Àldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att god och sÀker vÄrd inte kan upprÀtthÄllas nÀr riktlinjer inte följs. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete ingÄr olika omvÄrdnadsÄtgÀrder sÄsom katetersÀttning, blodprovstagning och omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Hur dessa omvÄrdnadsÄtgÀrder ska utföras finns utförligt reglerat i lagar och riktlinjer. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att identifiera faktorer som pÄverkar hur sjuksköterskan följer riktlinjer för omvÄrdnad av perifer venkateter (PVK). Metod: Litteraturstudien gjordes med inspiration av Polit och Hunglers (1999) metod, dÀr ett flödesschema anvÀndes som stöd.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla vetenskaplig kunskap om hÀlso- och sjukvÄrdspersonals attityder gentemot handhygien. Resultatet baseras pÄ 10 st vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att sjukvÄrdspersonal har en positiv attityd till handhygien vid patientkontakt eller vid exposition av kroppsvÀtska. DÀremot finns en negativ attityd vid anvÀndandet av handskar, tro att handhygien orsakar hudirritation och nÀr handhygiensmedel ej finns lÀttillgÀngligt. Personalens attityder pÄverkas av vilken kunskap de har och deras arbetsledares Äsikter gÀllande handhygien.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

MÄnga författare har skrivit hur viktigt det Àr att ha med anvÀndarna i systemutvecklingsprocessen. För att anvÀndarna ska kunna vara med, krÀvs det att de först identifieras. En grupp av anvÀndare som Àr vÀldigt viktiga att ha med för hur bra funktionaliteten pÄ systemet kommer att bli Àr slutanvÀndarna. Det Àr denna grupp som mÄste identifieras. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka riktlinjer som finns för att identifiera slutanvÀndarna i början av utvecklingsprocessen, samt vilka fördelar och nackdelar det finns med att anvÀnda riktlinjerna.

I socialt arbete finns det flertalet lagar, riktlinjer och regler som pÄverkar socialarbetares förhÄllningssÀtt gentemot deras klienter. Inom kommunalt utredningsarbete representerar socialarbetarna en myndighet och deras arbete genomsyras av en maktobalans som existerar mellan dem och klienterna. Maktobalansen uppenbaras av att socialarbetaren har lagar som ger dem maktbefogenheter att ingripa i mÀnniskors liv och bestÀmma över beslut som rör deras klienter oavsett om klienterna sjÀlva vill det eller inte. UtifrÄn denna komplexa relation har studiens syfte vÀxt fram; att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt förhÄllningssÀtt gentemot sina klienter. En kvalitativ metod i form av fem semistrukturerade intervjuer har anvÀnds för att uppfylla studiens syfte.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt Àgda bolagen frÄn och med den första januari 2008, upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt vÀlja att presentera hÄllbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhÀllets pÄtryckningar. Regeringens riktlinjer gÀllande en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag skulle pÄ sÄ sÀtt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie Àr det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och MÀlarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha pÄverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hÄllbarhetsredovisning för statliga bolag.

Teknikutvecklingen inom bilbranschen ökar i takt med konsumenters krav pÄ multifunktionella system. Mobiltelefoner Àr ett vanligt inslag i konsumenternas vardag och anvÀnds dessvÀrre Àven under bilkörning. Det finns ett tydligt samband mellan mobilanvÀndning bakom ratten och antalet trafikolyckor. Detta antal skulle kunna minska om infotainmentsystem kan erbjuda samma funktionalitet fast pÄ ett mer trafiksÀkert sÀtt. Det finns idag riktlinjer gÀllande anvÀndarupplevelse och trafiksÀkerhet frÄn Android och NHTSA.