Detta arbete bestÄr av designen av ett grÀnssnitt för webbplatsen whatismykidplaying.com. Designen var tÀnkt att ge hög anvÀndbarhet för mÄlgruppen och testades av anvÀndare i ett think-aloud test. De fick testa och utvÀrdera hur vÀl grÀnssnittet fungerar och  deras feedback utvÀrderades och resultaten lÄg till grund för förslag pÄ förÀndringar i grÀnssnittet, vissa som sedan blev implementerade. Studien har utgÄtt frÄn de olika stegen i en anvÀndarcentrerad utvecklingsmodell, analys - design - utvÀrdering - Äterkoppling, och en iteration har genomförts.Som utgÄngspunkt, för att öka anvÀndbarheten i webbplatsens grÀnssnitt, anvÀndes diverse regler och riktlinjer för hur anvÀndbarhet bÀst kan uppnÄs, nÀr designen gjordes. Hur vÀl dessa regler och riktlinjer fungerat tillsammans, i detta projekt och design, blev sÄledes en del i think-aloud testest utvÀrdering.

Syfte: Bakgrunden till uppsatsen har sitt ursprung i de anmÀlningar som görs mot fastighetsmÀklare dÀr en stor del av dessa anmÀlningar rör bristande information till parterna. AnmÀlningarna skapar, enligt oss, ett sÀmre förtroende för fastighetsmÀklarna dÄ anmÀlningar kan lyftas fram som nÄgot konkret i media. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en tydligare bild och ökad förstÄelse för hur fastighetsmÀklare arbetar rörande 16 § FastighetsmÀklarlagen. Om fastighetsmÀklarens information till parterna har brister Àr vÄr förhoppning att kunna belysa dessa för att i förlÀngningen kunna minska anmÀlningar mot fastighetsmÀklare.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr: Hur arbetar fastighetsmÀklare med att ge köpare och sÀljare de rÄd och upplysningar de behöver i samband med överlÄtelsen enligt 16 § FastighetsmÀklarlagen, brister arbetet nÄgonstans?Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod.

Spelmotor Àr benÀmningen pÄ den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns ocksÄ funktioner för rörelser, interaktion med vÀrlden etc. I detta examensarbete gÄr vi in pÄ hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hÄrdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel pÄ mobiltelefoner vÀxer stÀndigt och inom nÄgra Är bör hÄrdvaran vara ungefÀr densamma som pÄ PC.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna, omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning och uppstramning. Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers perspektiv och förstÄelse för hur barn blir bemötta enligt riktlinjer om normer och vÀrden i den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket 2010). ForskningsfrÄgor i studie Àr: Hur tolkar pedagoger lÀroplanens riktlinjer om normer och vÀrden? Vilket förhÄllningssÀtt utifrÄn normer och vÀrden anvÀnder pedagoger sig av i förhÄllande till barn i verksamheten? Hur kan pedagogers perspektiv av normer och vÀrden uttrycka sig i praktiken?Undersökningen i studie grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsstrategi. Skriftlig intervju och observationer med nio respondenter och sju ostrukturerade observationer pÄ flera förskolor. Av resultatet frÄn de skriftliga intervjuerna ser vi att diskussion om normer och vÀrden pÄ förskolorna Àr viktiga för att fÄ en förstÄelse för riktlinjer i lÀroplanen, Lpfö 98 (2010).

Bakgrund: Antalet mĂ€nniskor som lider av fetma ökar stĂ€ndigt, och har globalt sett mer Ă€n fördubblats sedan Ă„r 1980. DĂ„ fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebĂ€r det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Detta stĂ€ller i sin tur krav pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonlens attityder gentemot personer med fetma. Syfte: att belysa hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vĂ„rd som erbjuds den hĂ€r patientgruppen. Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades pĂ„ Kristenssons (2014) metodbeskrivning. Resultat: Litteraturstudien identifierade tvĂ„ kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gĂ€llande vĂ„rd av personer med fetma. BĂ„de positiva och negativa attityder pĂ„visades hos hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, sjĂ€lviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har lĂ„g motivation och viljestyrka syntes.

Under senare tid har det i samhÀllet varit ett enormt fokus pÄ jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförÀndringarna. Dessa frÄgor har idag kommit att bli mer oroande Àn nÄgonsin förr. Denna uppmÀrksamhet har bidragit till att det uppstÄtt ökade krav pÄ företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvÀrlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter pÄ omgivningen. Som svar pÄ samhÀllets ökade krav pÄ transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprÀttar en hÄllbarhetsredovisning dÀr de redogör för deras miljömÀssiga och sociala pÄverkan. I Sverige Àr upprÀttandet av en hÄllbarhetsredovisning ett frivilligt Ätagande frÄn företagens sida.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

I denna studie undersöks polisstudenters och yrkesverksamma polisers bruk av evalueringar i avrapporterings-pm. Evalueringar Àr sprÄkhandlingar som vÀrderar, bedömer, uttrycker kÀnslor eller stÄndpunkter. Förekomsten av evalueringar har undersökts genom en Appraisal­analys, som Àr en form av textanalys. Materialet bestÄr av tio yrkestexter och tio studenttexter. Evalueringarna beskrivs och stÀlls i relation till de krav pÄ objektivitet som finns i Rikspolisstyrelsens riktlinjer för skrivande (2011).

Studien har handlat om att ta fram riktlinjer för hur extrahering, transformering och inladdning (ETL) av kreditbedömningsinformation bör göras nÀr det kommer till att införa ett Data Warehouse (DW). Ett kvalitativt angreppssÀtt har anvÀnts med bÄde en fallstudie och en intervjustudie, dÀr fallstudien genomfördes med Asitis AB som Àr en systemleverantör förfinans- och reskontrafinansiering (factoring) för att undersöka potentiella affÀrsmöjligheter med ett DW med kreditbedömningsinformation. Intervjustudien anvÀndes för att samla in vÀrdefull information frÄn individer inom alla berörda problemomrÄden, och anvÀndes sedan i fallstudien. Resultatet var bÄde framgÄngsfaktorer och fallgropar för ETL-processen med kreditbedömningsinformation som kan fungera som stöd för organisationer med detta behov. Det har visat sig att ETL-processen för kreditbedömningsinformation utgör ett omrÄde med stor potential för affÀrsmöjligheter, dÀr det krÀvs hög kompetens, domÀnkunskap, proaktivitet och juridisk kunskap vid genomförande av ETL-processen..

Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för anvÀndningvid bedömning av utvecklingsmiljöers anvÀndargrÀnssnitt. Undersökningeninleddes med en litteraturstudie dÀr material som antingen gav information riktadmot hur webbsidor (vilka vi sÄg som beslÀktade med utvecklingsmiljöer ur ettvisuellt perspektiv) och mjukvara skall göras anvÀndarvÀnliga ur ett visuelltperspektiv eller hur mÀnniskor tittar pÄ och tolkar kompositioner sammanstÀlldes.Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan anvÀndas för att bedömahur vÀl en utvecklingsmiljös grÀnssnitt Àr uppbyggt eller för att sjÀlv förÀndra dettagrÀnssnitt utifrÄn egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. DÀrefter testasverktygen pÄ tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygenutgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar pÄ attverktygen redan nu i viss mÄn Àr dugliga och anvÀndbara för att vÀrdera grafiskaanvÀndargrÀnssnitt i utvecklingsmiljöer..

I och med globaliseringen ökar konkurrensen mellan företagen och utifrÄn detta har vÀrdet av att bevara goda kundrelationer under senare tid hamnat i fokus. Det har skett ett skift frÄn den traditionella transaktionsmarknadsföringen, med produkten i centrum, till relationsmarknadsföringen. Tack vare den informationsteknologiska utvecklingen under de senaste Ären har relationsmarknadsföringen fÄtt hjÀlp framÄt. FörbÀttrade datasystem möjliggör för företag att lagra och anvÀnda relevant information gÀllande sin kundbas. Ett populÀrt sÀtt att tillgodose sig information i syfte att stÀrka relationen till kunden, och pÄ sÄ sÀtt öka lönsamheten, Àr att investera i ett kundlojalitetsprogram.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera hur lÀrare uppfattar att de arbetar med att utveckla elevers förhÄllningssÀtt gentemot elever med funktionshinder. Vi ville Àven se om de föreligger nÄgra skillnader i undervisning mellan skolor som har en sÀrskola i sin nÀrmiljö respektive inte. För att undersöka detta besökte vi fyra skolor i Norrbotten och genomförde intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt gjort en enkÀtundersökning bland eleverna. Resultatet visade att det finns brister i lÀrarnas sÀtt att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder. Resultaten visade ocksÄ att det inte föreligger speciellt stora skillnader i att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder beroende pÄ om det finns en sÀrskola i nÀrmiljön eller inte..

HÄllbar utveckling har i dagens samhÀlle blivit ett etablerat begrepp. BÄde politikerna och allmÀnheten arbetar aktivt för att uppnÄ hÄllbar utveckling i vÀrlden.I och med att samhÀllets intresse för en hÄllbar samhÀllsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hÄllbar verksamhetsutveckling dÀr man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen krÀver att företagen redovisar mer relevant information nÀr det gÀller hÄllbar affÀrsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hÄllbarhetsredovisning.HÄllbarhetsredovisning Àr av ett globalt intresse men vi har valt att avgrÀnsa studien till att utifrÄn den institutionella teorin belysa vad som pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstÄtt regelverk, riktlinjer som har pÄskyndat och pÄverkat vÄra vÀrderingar, normer angÄende hÄllbarhet och hÄllbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angÄende hÄllbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.