En utlandsanstÀllning krÀver mycket frÄn den anstÀlldes sida och Àrkostsam för företaget. För att se till att den utlandsanstÀllde behÄller sittengagemang gentemot företaget krÀvs det dÀrför att denne uppfattar attden fÄr stöd frÄn sin organisation. I vÄr undersökning intervjuade vi trerepatriater och anvÀnde vi oss av enkÀtsvar frÄn tio expatriater frÄn treolika svenska internationella företag. Resultaten tyder pÄ attorganisatoriska stödÄtgÀrder uppfattas av expatriater före och underutlandstjÀnstgöringen. Majoriteten av respondenterna svarade att deuppfattade förÀndringen i sitt engagemang jÀmfört med tiden innan densenaste utlandsanstÀllningen som oförÀndrad eller ökad.

Luktsinnet anses inte vara mÀnniskans mest nyanserade sinne och anvÀnds ofta för att upptÀcka potentiella faror. Luktsinnet anvÀnd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt vÀrdera vÄr omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser Àven att undersöka attityder mot generell doftsÀttning. Ett experiment har legat i grund för studien dÀr det förvÀntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga Àn artificiella och att miljöer fÄr högre acceptans för doftsÀttning Àn vad doftsÀttning av produkter fÄr.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..

Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranÀt bör abstraheras i en navigeringsmodell för anvÀndarna av intranÀtet effektivt skall finna eftersökt information.Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranÀt samt till viss del Àven i form av litteraturstudier. Fallstudien bestÄr huvudsakligen av en kartlÀggning av intranÀtet, studier av tidigare utredningar av intranÀtet samt till viss del informella samtal.Litteraturstudierna har utmynnat i sammanstÀllandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jÀmförs sedan mot fallstudien för att pÄvisa resultat av generell natur.Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranÀt. TillÀmpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranÀt effektiviseras..

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Hoten Ă€r mĂ„nga i ett informationssĂ€kerhetssystem och det Ă€r viktigt att ha fungerande sĂ€kerhetslösningar. Övergripande för en fungerande sĂ€kerhet Ă€r en informationssĂ€kerhetspolicy. I informationssĂ€kerhetspolicyn stĂ„r de övergripande mĂ„len som organisationen har för sĂ€kerheten. Det Ă€r viktigt att ledningen tydligt klargör vad som gĂ€ller inom organisationen. Det rĂ€cker inte att bara ha en informationssĂ€kerhetspolicy utan ledningen mĂ„ste se till sĂ„ att de anstĂ€llda ocksĂ„ har en hög sĂ€kerhetsmedvetenhet.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Luktsinnet anses inte vara mÀnniskans mest nyanserade sinne och anvÀnds ofta för att upptÀcka potentiella faror. Luktsinnet anvÀnd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt vÀrdera vÄr omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser Àven att undersöka attityder mot generell doftsÀttning. Ett experiment har legat i grund för studien dÀr det förvÀntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga Àn artificiella och att miljöer fÄr högre acceptans för doftsÀttning Àn vad doftsÀttning av produkter fÄr.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn gymnasieskolans reformering av programstrukturen studera studie- och yrkesvÀgledarens roll vid gymnasieelevers omval. Vi har gjort en kvalitativ studie och har i denna intervjuat sju vÀgledare pÄ gymnasieskolor i en medelstor stad i SkÄne. Studiens huvudsakliga resultat Àr att det efter den femtonde september (brytdatum för omval) inte finns nÄgra specifika riktlinjer frÄn varken styrdokument, rektor eller vÀgledaren sjÀlv för hur vÀgledaren ska hantera omvalen, nÄgot som utgör ett stort problem för vÀgledarna. Studien har i analysen Àven lyckats urskilja fem olika roller vÀgledarna antar; rollen som specifik grindvakt, rollen som generell grindvakt, rollen som informatör, rollen som medlare och rollen som elevens representant. Studien har ocksÄ kommit fram till att den nya gymnasiereformen inte Àr kompatibel med de AllmÀnna rÄden för studievÀgledning. Nyckelord: Omval, grindvakt, vÀgledare, roll, riktlinjer.

Culpabedömningen- Revisorns skadestÄndsansvar gentemot tredje man enligt ABL. För att skadestÄndsskyldighet skall intrÀda krÀvs det att skadan tillfogas uppsÄtligen eller av oaktsamhet genom övertrÀdelse av ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. NÀr det Àr frÄgan om det externa skadestÄndsskyldigheten mÄste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha övertrÀtt nÄgon bestÀmmelse som har till syfte att skydda aktieÀgare eller annan. NÀr domstolen gör culpabedömning gÀllande revisorer Àr speciellt tvÄ rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gÀllande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberÀttelser.

Spel roar mÀnniskor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del mÀnniskor i bÄde spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som vÀrdefull i detta sammanhang Àr vilka attityder mÀnniskor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, gÄr det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrÄn hur attityder uppkommer, attitydförÀndring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkÀtundersökning med 48 stycken deltagare har anvÀnts för att uppnÄ detta.