I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, dÀr insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgÄng av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gÀller vid framstÀllning och drift av T5. Genom djupgÄende litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i omrÄden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tÀnkas appliceras pÄ systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 Àr tÀnkt att anvÀndas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, sÄ Àr systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska anvÀndas för patientövervakning i realtid..

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Det övergripande syftet med detta arbete var att skapa en övergripande sammanstÀllning rörande Àmnena flödesproblem och silodesign och specifikt ta fram riktlinjer för hur massflöde ska uppnÄs i silos för hantering av olika biobrÀnslen. Dessutom syftade arbetet till att ta upp tvÄ autentiska exempel med flödesproblem och hur dessa kunde designas om för massflöde. För att ta fram riktlinjer har arbetet utgÄtt frÄn vÀrden framtagna av Wu, Schott & Lojdewijks (2011). Dessa har sedan bearbetats i programvaran Silo Stress Tool skapad av Dietmar Schulze (2013) för att utvinna grÀnsvÀrden för massflöde beroende av egenskaperna internfriktion, vÀggfriktion och vinkel pÄ silons ficka. Resultatet visar grÀnsvÀrden för massflöde för bÄde cirkulÀra och rektangulÀra silos.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

BAKGRUND: HIV/AIDS (Humant Immunbrist Virus/Acquired Immunodeficiency Syndrome) Àr en epidemi dÀr vÀrldens utvecklingslÀnder Àr hÄrdast drabbade. I studier har det framkommit att sjukvÄrdspersonal har en negativ attityd gentemot denna patientgrupp. Orsaken till detta tros bero pÄ okunskap och rÀdsla. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med HIV/AIDS upplever stigmatisering och diskriminering frÄn vÄrdpersonal. METOD: En litteraturöversikt, med tio stycken vetenskapliga artiklar som analyserats för att besvara studiens syfte.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

I och med ombyggnationer i Stockholmsförorten HÀsselby strand planeras det nu för en restaurering, tillgÀnglighetsanpassning och utveckling av den befintliga vegetationen i parken StrÄket. Tidigast hösten 2008 kommer restaureringen att pÄbörjas. Parken stod fÀrdig vid mitten av 60-talet men uppfördes enligt stockholmsstilens ideal, vilket var rÄdande för parker som anlades under 40- och 50-talet. VÀxtmaterialet frÄn den hÀr tiden behöver i hög grad ses över idag med avseende pÄ bland annat funktion och kondition, vilket ocksÄ den aktuella parken Àr i behov av. Syftet med arbetet Àr att ge förslag pÄ riktlinjer till hur parken ska utvecklas och dÄ med avseende pÄ de mÄl som ocksÄ föreslÄs. För att kunna förstÄ parkens uppbyggnad och hur stockholmsstilen Äterspeglas i parken redovisas inledningsvis historik och kulturvÀrden. För att klargöra om parkens ingÄende element, funktioner med mera finns en inventering- och analysdel. .

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur socialtjĂ€nsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i VĂ€sternorrlands lĂ€n. Sundsvall, TimrĂ„ och HĂ€rnösand. Detta sker med stöd av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Är nationella och kommunala riktlinjer angĂ„ende preventivt arbete kĂ€nda och anvĂ€nda?? Vilken instĂ€llning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare?Studien bygger pĂ„ kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjĂ€nsterna. I analysprocessen har ad hoc metod anvĂ€nts, i enlighet med denna har materialet sammanstĂ€llts och delats in under ett antal övergripande kategorier.

Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svĂ„righeter som finns i att arbeta utefter en ramlag som SocialtjĂ€nstlagen. Äldreomsorgens bistĂ„ndshandlĂ€ggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjĂ€lp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan fĂ„ den hjĂ€lp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet Ă€r att undersöka hur behovsbedömningen gĂ„r till i tvĂ„ kommuner med olika riktlinjer och hur de tillĂ€mpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om grĂ€srotsbyrĂ„krater har anvĂ€nts för att belysa den arbetssituation och de svĂ„righeter som förekommer i bistĂ„ndshandlĂ€ggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillĂ€mpats för att fĂ„ en djupare inblick samt att fĂ„ en helhetsförstĂ„else av problemet.

Finansiell rÄdgivning har blivit en allt viktigare del av vÀrdepappersmarknaden och samhÀllet i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rÄdgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsÀttas för och Ärligen inkommer ett stort antal anmÀlningar till AllmÀnna reklamationsnÀmnden frÄn konsumenter som Àr missnöjda med den rÄdgivning de fÄtt. Om antalet anmÀlningar som inkommit till ARN under Ären 2008-2011 stÀlls i perspektiv till antalet rÄdgivningsmöten som hÄlls per Är utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det Àr dÀrför intressant titta pÄ hur stort problemet kring misslyckad finansiell rÄdgivning egentligen Àr samt att undersöka hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ rÄdgivningen.Syfte: Studiens syfte bestÄr i att kartlÀgga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rÄdgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna sÀkerstÀller kvalitén pÄ den finansiella rÄdgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rÄdande lagstiftning.

Studien visade hur patienter med funktionsnedsÀttningar förbereds inför en matningssituation pÄ en somatisk vÄrdavdelning, som Àven omfattar vÄrd-personalens bemötande gentemot patienterna samt om informationen gavs. Att tydliggöra och lyfta fram patientens upplevelse av matningen, Àr viktigt dÄ det har stor inverkan pÄ mÄltidssituationen. Resultatet visade att de patienter som blivit informerade och fÄtt tillrÀckligt med tid för att förbereda sig verkade konsumera mer av sina portioner, Àn de som inte fick nÄgon information. Brister fanns fram-förallt i informationsgivningen samt den tid patienten fick till att förbereda sig inför matningen. VÄrdpersonalen pÄ avdelningen dÀr observationerna genom-fördes tog i stort sÀtt hÀnsyn till de grundlÀggande vÀrderingarna som Äterges i hÀlso- och sjukvÄrdslagen (1982:763), ICN:s etiska kod (2000) samt kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005).