Kurs: 2FE73E, Examensarbete i företagsekonomi med inriktning marknadsföring, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet.Författare: Johanna Liikamaa & Erika GustafssonHandledare: Leif MarcussonExaminator: Richard OwusuUppsatsens titel: Förtroendeskapande mellan företag och kunder: en kvalitativ studie om hur sex svenska företag ser pÄ förtroendeskapande gentemot kunder.ForskningsfrÄga: Hur arbetar svenska tjÀnsteföretag med förtroendeskapande gentemot kunder och potentiella kunder?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att bidra med en undersökning kring förtroendeskapande gentemot kunder. Vi har tvÄ delsyften, vilka Àr att klargöra och analysera hur företagen arbetar med kundrelationer och lojalitet.Metod: Studien baseras pÄ kvalitativ metod, datainsamlingen har skett genom öppna telefonintervjuer med sex företrÀdare frÄn företag. Resultat: Genom studiens intervjuer och dess resultat har vi kommit fram till att företag Àr beroende av förtroende frÄn deras kunder. VÄra informanter har Ätergett att förtroendeskapandeÄtgÀrder Àr vÀrt mycket och att utan förtroende kommer man inte lÄngt i sitt arbete. Detta beror troligen pÄ att det inte enbart Àr produkten eller tjÀnsten som stÄr i fokus utan ?hela paketet? i form av service och förtroendeskapande ÄtgÀrder med mera.

I detta arbete görs en mindre studie av lĂ€rares uppfattning gĂ€llande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lĂ€rare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lĂ€rare beskriver arbetet kring att upprĂ€tta lokala planer och hur de försöker hitta vĂ€gar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lĂ€rare som intervjuats Ă€r samtliga kopplade till ett pĂ„gĂ„ende skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat anvĂ€nda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lĂ€rare mellan 12 och 25 Ă„r.

Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, mĂ€rkbara förĂ€ndringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som anvĂ€nds i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av SocialtjĂ€nstchefen, SocialnĂ€mndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer frĂ„n Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser Ă€r att kommunen har det yttersta ansvaret (men det Ă€r hyresvĂ€rdarna som bestĂ€mmer vilka som skall vrĂ€kas) och följer Socialstyrelsens fyra definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvĂ€rdarna.

Patienter med psykisk ohÀlsa Àr en del av vÄrt samhÀlle och en del av den somatiska vÄrden. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga vÄrdpersonalens attityder gentemot patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd samt eventuell stigmatisering av denna patientkategori. Det hÀnder att patienter med psykisk ohÀlsa blir annorlunda bemötta och Àven riskerar att bli underdiagnostiserade inom somatiken. Stigma gentemot personer med psykisk ohÀlsa Àr ett universellt problem. Alla som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrd kommer förr eller senare i kontakt med personer med psykisk sjukdom.

Den traditionella miljöredovisningens tid Àr förbi och hÄllbarhetsredovisning Àr nÄgot som blir allt vanligare i samhÀllet. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar anvÀndas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen Àr en stor del av hÄllbarhetsredovisningen och olika ramverk föresprÄkar vad den bör innehÄlla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hÄllbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hÄllbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger pÄ granskningar, med hjÀlp av vÄr analysmodell, av samtliga företags hÄllbarhetsredovisning för att kunna faststÀlla hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vÄr granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vÄr granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer nÀr det gÀller vad intressentanalysen innehÄller. Trots detta visar vÄr studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer pÄ olika sÀtt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt frÄn matriser till löpande text i hÄllbarhetsredovisningarna.

 Sammanfattning Datum: 2009-05-29 NivÄ: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 högskolepoÀngFörfattare:Magdalena StÄl, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄs                                Marina Vokbus, FödelseÄr: 1982, Bostadsort: VÀsterÄsHandledare: Leif CarlssonTitel: Uppförandekoder - En studie i hur tre företag arbetar med etiska rikt­linjerSyfte:  Syftet med uppsatsen Àr att studera varför de undersökta företagen enligt respondenterna upprÀttar en uppförande­kod och vilka etiska principer koden baseras pÄ. Vidare Àr syftet att studera vilka omrÄden uppförande-koden omfattar, vad företagen fokuserar mest pÄ samt vad de gör för att efter­leva sin uppsatta uppförandekod.Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀr­data studerades i form av insamlat intervjumaterial. Tre företag inter­vjuades angÄende deras arbete kring etiska riktlinjer. De företag som undersöktes var Atlas Copco, The Body Shop och Samhall.Slutsatser: Anledningen till att de undersökta företagen upprÀttar en uppförande­kod skiljer sig Ät. Atlas Copco ser det som en möjlighet till affÀrer och lÄngsiktig lönsamhet, för The Body Shop ingÄr det i den ursprung­liga affÀrsidén att utföra goda gÀrningar och Samhall har som ett statligt Àgt företag krav pÄ sig att leva upp till uppsatta mÄl.

Idag tar det 5-10 Är att fÄ diagnosen endometrios. Det vanligaste symtomet pÄ endometrios Àr svÄra menstruationssmÀrtor vilket kvinnor oftast lidit av sedan tonÄren. TonÄringar som har problem med svÄra menstruationssmÀrtor söker sig oftast till ungdomsmottagningen dÀr de trÀffar en barnmorska. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskors reflektioner kring tonÄringars svÄra menstruationssmÀrtor kopplat till endometrios. En kvalitativ ansats valdes dÀr sex barnmorskor intervjuades.

Barnens bÀsta ska enligt Konventionen om barnets rÀttigheter alltid sÀttas i frÀmsta rummet.Syftet med denna rapport Àr att reda ut pÄ vilket sÀtt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat tvÄ poliser samt tagit del av litteratur och övriga kÀllor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att bÄde Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ÀmnetÀr viktigt och ska efterföljas men att det Ànnu inte finns tydligt uppstÀllda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. VÄr egen slutsats av rapporten Àr bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgÀngliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rÀttigheter pÄ bÀsta sÀtt ska kunnatillgodoses..

Bakgrund: Schizofreni kÀnnetecknas av en förvrÀngd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat lÀngre Àn sex mÄnader. FramtrÀdande Àr ett desorienterat tÀnkande och röstahallucinationer, Àven om störningen huvudsakligen Àr kognitiv sÄ yttrar den sig oftast pÄ beteendemÀssiga och kÀnslomÀssiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare Ären generellt förbÀttrats i det svenska samhÀllet och inom sjukvÄrden. Men ÀndÄ Àr negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd Àr en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna instÀllning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.

Introduktion: För att tandvÄrden skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvÄrd som ett stöd. Dessa grundas pÄ tidigare forskning och bygger pÄ evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning tandhygienister kÀnde till och tillÀmpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvÄrd avseende preventions- och behandlingsÄtgÀrder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.FrÄgestÀllningar:Var har tandhygienisterna funnit information gÀllande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva ÄtgÀrder enligt NR anser tandhygienisterna Àr de bÀst lÀmpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av ÄtgÀrder efter jÀmfört med före implementeringen?Metod: TrettioÄtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förÀndringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtrÄd i kombination med fluorpreparat vid tillstÄndet ?Initial kronkaries? jÀmfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan ÄtgÀrd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , vÀrdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förÀndringsagenter anvÀnde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit Àn tidigare.

Syftet med undersökningen var att se vilka förhÄllande elever i skolÄr 6 & 9 har till skolÀmnet kemi. Vi anvÀnde oss av enkÀter för att genomföra vÄr studie, för att vi ansÄg att det var mest lÀmpligt för vÄrt syfte. Vi gjorde en totalundersökning pÄ tre skolor i PiteÄ kommun, dÀr alla elever i skolÄr 6 & 9 ingick. Vi fann att elever Àr positiva till att lÀra sig kemi innan de börjar skolÄr 7 men avtar kraftigt efter det. Orsaker till det Àr bland annat svÄrförstÄdd litteratur, pÄverkan utifrÄn, lÀrarens oförmÄga till lyhördhet gentemot eleverna samt olÀmpligt sprÄkbruk.

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhÀlle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete Àr att se hur skolorna tolkar och omsÀtter styrdokumentens riktlinjer angÄende rasism och nazism. Jag vill ocksÄ undersöka hur nazisterna gÄr till vÀga nÀr de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har jag kommit fram till att det krÀvs betydligt mer engagemang och kunskap hos lÀrare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och sprĂ„kstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper Ă€n jĂ€mnĂ„riga utan dessa svĂ„righeter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än sĂ„ lĂ€nge har ingen sĂ„dan studie genomförts pĂ„ barn i Sverige och dĂ„ förskolepersonal utgör en del av smĂ„ barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig frĂ„n attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulĂ€r med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades dĂ€r 24 egenskaper placerades vid Ă€ndpunkterna pĂ„ skalorna. Spontantal spelades in frĂ„n en pojke pĂ„ 4;3 Ă„r med avvikande tal.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.