Av det totala resandet i Sverige idag sker majoriteten av resorna med bilen som fÀrdmedel. Detta har resulterat i att det planeras mer för bilen och mindre för andra fÀrdmedel, exempelvis kollektiva. För att andra fÀrdmedel ska kunna konkurrera med bilen krÀvs det att de prioriteras i planeringen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilka aspekter av kollektivtrafikens linjenÀt som kan göra att fÀrdmedlet anses mer vÀlfungerande. Genom att belysa dessa aspekter skulle detta eventuellt kunna leda till att kollektivtrafiken ses som alternativ till bilen.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

I detta arbete har samband mellan personlighetsdrag definierade enligt Femfaktor-modellen gentemot strategier för lÀrande och erhÄllna betyg undersökts.  53 gymnasieelever pÄ naturvetarprogrammet samt 6 lÀrare deltog i studien. En tidigare rapporterad association mellan höga idrottsbetyg och extraversion (t.ex. hög sjÀlvsÀkerhet, mera utÄtriktad, mer spÀnningssökande) var statistiskt signifikant Àven i denna studie.  TvÄ andra personlighetsdrag, vÀnlighet/vÀrme samt kÀnslomÀssig stabilitet, visade Àven signifikans, p<0,05, gentemot höga betyg i biologi/kemi. Hypotesen att lÀrare tenderar att ge högre betyg till elever som har likande personlighetsdrag som de sjÀlva kunde inte verifieras i denna studie. I studien fanns exempel pÄ lÀrare som gav högsta betyg till elever vars personligheter i vissa avseenden var motsatta lÀrarens.DÄ personlighetsdrag stÀlldes gentemot lÀrande, bÄde i enkÀt och intervjuer, pekade resultaten pÄ att elever har olika strategier för att underlÀtta sitt lÀrande och det som fungerar för en elev kan vara ineffektivt för andra. Detta understryker vikten av att lÀraren varierar undervisningen sÄ att inte bara en strategi för lÀrande premieras..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur prÀster i nÄgra av Svenska kyrkans församlingar i VÀxjö stift har valt att utforma sitt konfirmandarbete. Studien undersöker hur konfirmandarbetet ser ut avseende rekryteringsarbete samt konfirmandundervisningens innehÄll och upplÀgg. Det undersöks ocksÄ hur detta överensstÀmmer med Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbete och forskning kring konfirmanders tankar kring konfirmandarbete. För att genomföra undersökningen har en enkÀtundersökning genomförts bland prÀster i slumpvist utvalda församlingar i VÀxjö stift. Sammanlagt deltar 21 prÀster frÄn 16 församlingar.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hur pedagoger arbetar med litteracitet, frÀmst lÀs- och skrivinlÀrning i förskolan. LikasÄ hur dessa pedagoger ser pÄ sin yrkesroll och sitt arbetssÀtt i förhÄllande till de riktlinjer och mÄl lÀroplanen anger. Följande forskningsfrÄgor har anvÀnts: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivinlÀrning med hjÀlp av olika metoder idag i deras verksamhet? Hur uppfattar, reflekterar och diskuterar pedagogerna sin yrkesroll i förhÄllande till de mÄl och riktlinjer lÀroplanen anger för lÀs- och skrivinlÀrning? Hur upplever pedagogerna att barnens intresse för lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i deras verksamhet? Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer, dÀr fyra förskollÀrare och fyra barnskötare deltar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visar pÄ att flera metoder och hjÀlpmedel anvÀnds i pedagogernas verksamheter men Àven vilken betydelse leken har för inlÀrning.

Ordet hÄllbarhetsredovisning hÀrstammar frÄn begreppet hÄllbar utveckling som per definition innebÀr att ?tillfredsstÀlla dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Idag upprÀttar flera företag sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de tar stÀllning till sitt sociala, ekonomiska och miljömÀssiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november Är 2007 att alla statligt Àgda bolag frÄn och med den 1 januari Är 2008 ska upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

I den dagliga kontakten med patienter med endotrakealtub och trakealkanyl som respiratorbehandlas noterades tendens till oförvÀntade tecken pÄ luftvÀgsstopp. Syftet var att genom en litteraturstudie med systematisk metodansats identifiera beskrivna sugtekniker för att sÀkerstÀlla fria luftvÀgar pÄ patienter med endotrakealtub/trakealkanyl. Resultatet visar en fördel med att anvÀnda böjd sugkateterspets för att nÄ en specifik lunga och att slutet sugsystem inte Àr mer effektivt Àn öppet avseende mÀngden uppsuget sekret samt antal sugtillfÀllen. Ett visst mÄtt av rutinmÀssig sekretsugning per dag Àr till godo för patienten trots avsaknad av sekret. Att arbeta utifrÄn nationella riktlinjer Àr sÀkert bra men det Àr ocksÄ nödvÀndigt att respektive klinik med dess kategori av patienter förhÄller sig kritisk och vid behov utfÀrdar lokala föreskrifter och rutiner..

Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att se hur privata hyresrÀttsaktörer arbetar med strategier gentemot sina hyresgÀster. MetodUnder studien har en kvalitativ metod anvÀnts dÀr fem hyresrÀttsföretag har intervjuats. Dessa intervjuer ligger till grund för uppsatsens empiri. Genom att anvÀnda artiklar och litteratur inom företagsekonomi har en koppling mellan empiri och teori kunnat göras. Teori:Teorin tar upp hur hyresrÀttsmarknaden ser ut och gÄr sedan in pÄ olika företagsekonomiska strategier som kan anvÀndas inom företag. Empiri:Empirin innehÄller de data som insamlades under intervjuerna av de fem privata hyresrÀttsföretagen. Analys:En koppling mellan teorin och empirin har gjorts för att kunna analysera det data som samlats in. Detta för att kunna se hur de fem privata hyresrÀttsföretagen förhÄller sig till olika typer av företagsekonomiska strategier. Slutsats:Alla fem företagen arbetar med nÄgon typ av strategi gentemot sina hyresgÀster. De ser inte att det finns nÄgon konkurrens i dagslÀget men att de ser kundrelationer som en viktig faktor för att bygga upp företaget lÄngsiktigt. Förslag till fortsatt forskning:Att undersöka hur privata hyresrÀttsaktörer i andra kommuner arbetar med strategier gentemot sina hyresgÀster för att fÄ en bÀttre uppfattning om hur det ser ut i andra delar av landet..

Bakgrund: SjÀlvskadebeteendet betraktas som ett folkhÀlsoproblem vilket har uppmÀrksammats mer pÄ senare tid. VÄrdpersonal möter denna patientgrupp inom olika vÄrdenheter dÄ patienter med sjÀlvskadebeteende kommer in pÄ akutmottagningar för skador de vÄllat sjÀlv. Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar vÄrdpersonalens attityder gentemot patienter med sjÀlvskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie dÀr datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. En granskning gjordes av sju artiklar som svarade pÄ studiens syfte.

TrycksÄr Àr en vÄrdrelaterad skada vars prevalens Àr utbredd pÄ sjukhus i Sverige. Denna hudskada uppkommer nÀr ett ihÄllande tryck orsakar att underliggande vÀvnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksÄr ska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksÄr. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors syn pÄ trycksÄrsprevention relaterat till patienter som ligger inlagda pÄ somatisk vÄrdavdelning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in via enkÀter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter.

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjÀlp och detta Àmne vÀcker stor debatt vÀrlden över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader lÀnderna emellan. Syfte.

Spelmotor Àr benÀmningen pÄ den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns ocksÄ funktioner för rörelser, interaktion med vÀrlden etc. I detta examensarbete gÄr vi in pÄ hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hÄrdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel pÄ mobiltelefoner vÀxer stÀndigt och inom nÄgra Är bör hÄrdvaran vara ungefÀr densamma som pÄ PC.

Detta arbete Àmnar undersöka vilka kroppsdelar som effektivast kommunicerar nervositet och blyghet hos en karaktÀr. Detta för att etablera riktlinjer för en animerare sÄ han/hon ska veta vilken kroppsdel som det bör lÀggas mest tid pÄ under produktionen. Detta genomfördes genom en stadig grund i litteratur inom Àmnet kroppssprÄk samt filmmaterial i form av referensmaterial. En karaktÀr animerades med ett kroppssprÄk som tyder pÄ ett nervöst samt blygt beteende. Sedan utvÀrderades de olika kroppsdelarna genom en kvalitativ undersökning dÀr det visar sig att ansiktet var den kroppsdel kommunicerar den efterstrÀvande sinnestÀmningen effektivast.