Titel: Frivillig revision ? Varför väljer aktiebolagets företrädare att ha eller inte ha revisor?Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Annelie Molin och Eva WidellHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? MajSyfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrädarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes.Metod: Författarna har använt sig av enkäter som de skickat ut till bolagen, samt formulär till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjälp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fått.Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det är viktigt för den enskilde företrädaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrån detta göra sina val.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om något år och se om åsikterna bland berörda parter förändras vartefter tiden går.Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrädare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör på ena eller andra sättet i dagsläget. Med hjälp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrågor eller att utveckla sina egna tjänster som riktar sig till bolagen..

Den här uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser påverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstår som betydelsefullt att ta fasta på i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstå vilka möjligheter och svårigheter som kan kopplas samman med olika förutsättningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall på två olika skolor. Jag använde mig av ostrukturerade intervjuer på två olika skolor för att få fram informanternas syn på deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning är att någon eller några vid upprepade tillfällen utsätts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet från studien visar att arbetssätten är likartade oavsett resurser och att samma svårigheter i arbetet mot mobbning upplevs på båda skolorna.

I Medelpad så kommer man under hösten eller vintern att arbeta med en för polismyndigheten ny metod som kallas för ?Tio i topp?. Den går ut på att man har en lista över cirka 10 personer som är yrkeskriminella och som begår väldigt många till antalet vardagsbrott. Denna stora mängd vardagsbrott klaras sällan upp men kostar betydande summor för samhället. Listan skall innehålla information om de mesta aktiva brottslingarna och den skall uppdateras ständigt.

Polisblicken är en förmåga som poliser skaffar sig under tiden de arbetar och somökar varje enskild polis effektivitet om den används rätt. Kriminella personeranvänder sig dagligen utav fordon exempelvis för att transportera sig själv,kriminella vänner, stöldgods eller droger. Att polisen har kunskap om vad som ärmisstänkt är därmed viktigt för att kunna ingripa mot kriminella personer då devistas i trafiken. Denna rapport visar vilka faktorer som poliser tycker ärmisstänkta. Bland dessa faktorer kan nämnas att om föraren eller någonpassagerare är känd i kriminella kretsar sedan tidigare, om föraren har ettavvikande körsätt eller om fordonet eller ägaren till fordonet förekommer ipolisiära register så är detta i hög grad misstänkt och en polisinitierad förarkontaktgenomförs nästan alltid.

Syftet med detta arbete är att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och på fritidshem.Våra frågeställningar är:Är det skillnad på uttryckssättet på mobbning i skola och på fritidshem?Hur yttrar sig mobbning i barns olika åldrar?Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för mobbning?Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna?För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare.I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna är: mobbning på skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik målgrupp som exempelvis konst eller trädgårdsodling för gruppen psykisk ohälsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, är en kvalitativ studie som bygger på deltagares upplevelser av att använda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfält.Studiens teori utgår ifrån analysmetoden grounded theory och bygger på intervjumaterial ifrån fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.Bättre självförtroende, identitetsskapande och lättare integration i samhället är några av slutsatserna som presenteras..

Syftet med min uppsats var att undersöka den sensuella gestaltningen av den nakna kvinnokroppen i Per Hasselbergs skulpturer: Snöklockan, Vågens tjusning, Grodan och Näckrosen. Min metod bestod i en fenomenologisk-hermeneutisk upplevelsebeskrivning och tolkning av de respektive verken. I min analys visade jag att de skiftande sensuella uttrycken i de respektive skulpturerna kan läsas tillsammans som en bildserie som berättar eller illustrerar olika utvecklingsstadier i kvinnans biologiska (sexuella) och/eller andliga liv, och som en spegling av konstnärens egen anima..

Syftet för vår studie var att förstå barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att få tillgång till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och känslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade då de skapade, byggde eller konstruerade något, men också då de klädde ut sig, dansade eller när det kom gäster.

Sjukgymnaster har en stor roll inom hälso- och sjukvården men även inom hela samhället med att arbeta med hälsopromotion, fysisk aktivitet och förebyggande åtgärder samt insatser mot övervikt. Fysisk aktivitet flera gånger i veckan samt ett normalt BMI värde kan ge goda effekter på hälsan och motverka folkhälsosjukdomar. Arbetsmotivationen kan påverkas av interna och externa faktorer och kan beskrivas som en drivkraft att handla i en viss situation. Att vara en rollmodell som sjukgymnast är viktigt för att få patienten att genomgå en hälsosam beteendeförändring. Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters upplevelse av sin egen hälsa, fysiska aktivitetsnivå och övervikt i Norrbotten samt studera ev.

Studiens syfte är att beskriva arbetsledares/samtalsledares upplevelser av vilka faktorer som kan underlätta eller försvåra för att samförstånd kan uppnås i ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där sex semi-strukturerade intervjuer med arbetsledare inom en offentlig verksamhet ligger till grund för empirin. Resultatet visar på fyra huvudfaktorer som anses påverka samförståndet i utvecklingssamtalet. Beroende på om man som samtalsledare upplever dessa faktorer som underlättande eller försvårande för samförståndet, påverkas detta av om man som arbetsledare är individ- eller verksamhetsinriktad. Tre av huvudfaktorerna anses underlätta att samförstånd uppnås i utvecklingssamtalet.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har..

Denna studie syftar till att genomföra en kartläggning som belyser förekomsten av ungdomars upplevelser kring hedersrelaterade normer och begränsningar samt därtill undersöka erfarenheter av kränkande behandling i Malmö. För att uppnå syftet har följande tre frågeställningar formulerats: I vilken omfattning upplever ungdomar att de begränsas eller har begränsats av normer inom familjen avseende val av partner, kärleksförhållande, val av umgänge och om de har de krav på att förbli oskulder fram till äktenskap? I vilken omfattning begränsas eller har dessa ungdomar begränsats av normer inom familjen avseende vanligt förekommande aktiviteter på fritiden och/eller lektioner eller aktiviteter under deras skolgång? I vilken utsträckning upplever eller har dessa ungdomar upplevt kränkande behandling som innefattar inskränkningar i den personliga integriteten, förbud, social kontroll, isolering, förskjutning, hot om våld och/eller våld från sin familj eller annan släkting? Vidare ämnar studien även undersöka om det förekommer likheter och skillnader avseende ungdomarnas upplevda begränsningar utifrån ungdomarnas bakgrund. Studien är av kvantitativ ansats baserad på en guppenkätundersökning riktad till ungdomar i tredje årskurs på gymnasiet i Malmö och ägde rum hösten 2011. Det slumpmässiga urvalet består av 549 respondenter, varav 384 respondenter har besvarat enkäten.

Rejlers har fått i uppdrag av JRMekan att nykonstruera en materialcontainer som används av Boliden Rönnskär. Materialcontainerns funktion är att förvara samt transportera diverse material. Problemet med materialcontainern i dagsläget är att tillverkningen ej är ekonomiskt hållbar. Anledningen till detta är att konstruktionen är komplicerad ur tillverkningssynpunkt samt att tillverkningsunderlaget är felaktigt. Boliden Rönnskär önskar även att containern skall kunna hanteras med hjälp av lyftkranar eller traverser som komplement till nuvarande lyftanordning.Examensarbetet som tillhandahölls av Rejlers syftar till att nykonstruera materialcontainern så att tillverkningskostnaden reduceras.

Tidigare forskning har påvisat att självkänslan är möjlig att tillfälligt förändra. Detta har undersökts genom experimentella studier där manipulationer av olika slag har genomförts. Manipulationerna har bestått av indirekta undersökningar om prestation och andra direkta undersökningar om individernas självuppfattning.Studien undersökte om direkt och indirekt manipulation påverkade självkänslan i två experiment. I Experiment 1 användes kunskapstest i geografi och i Experiment 2 skulle deltagarna avgöra om positiva eller negativa egenskaper passade dem. Resultatet visade att varken geografikunskaper eller egenskaper påverkade självkänslan.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en enkätundersökning mäta individens egen upplevelse av stress- och stresshanteringsförändring efter gruppbehandling beroende på vilken metod som använts, samt om syftet påverkas av att individen själv initierat eller blivit ordinerad behandlingen. De metoder som informanterna deltog i var meditation, avslappning, kroppskännedom samt kognitivt- och psykodynamiskt förhållningssätt. Icke-parametriska tester via SPSS 14, 0 användes. Signifikant förbättring av upplevd stress hos deltagarna i alla grupper noterades, vilket innebär att kurserna fyllt sin funktion. Deltagarna i kognitiva- och psykodynamiska metoderna upplever större förbättring av stresshanteringsförmågan jämfört med deltagarna i meditation, avslappning och kroppkännedomsgrupperna.