Fyrtio deltagare fick som uppgift att genom ett visuellt avsökningsexperiment, sÄ kallat visual search, avgöra om alla bilder i 3 x 3 matriser kom frÄn samma kategori av djur eller om det fanns med nÄgon bild frÄn en avvikande kategori. Studiens syfte var att studera huruvida deltagarnas reaktionstider inför mÄlbilder av ormar skilde sig frÄn mÄlbilder av stora rovdjur: björnar och vargar. Dessutom undersöktes om bilder i grÄskala resulterade i snabbare, lÄngsammare eller lika snabba responser som bilder i fÀrg. Kortare reaktionstider observerades för mÄlbilder av ormar Àn för björnar och vargar. Ormar skattades dessutom som mer obehagliga.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för mÄnga innebÀra en upplevelse av att de fÄr en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in pÄ 50-talet har utvecklingen gÄtt framÄt och mÄnga livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebÀra bÄde fysiska och psykiska omstÀllningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omstÀllningar kan pÄverka patientens livsvÀrld, levda kropp, hÀlsa och vÀlbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vÄrdpersonal och nÀrstÄende ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD Àr det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det Àr att leva med detta hjÀlpmedel.

I den hÀr C-uppsatsen undersöks hur fotbollsspelarna Zlatan Ibrahimovic och Cristiano Ronaldo framstÀlls i olika lÀnders medier, i synnerhet tidningar och webbsajter. Till vÄr hjÀlp har vi anvÀnt oss av teorier om nationella stereotyper, National Sporting Heroes, idrottsstjÀrnor inom sportjournalistiken samt teorin om nyhetsvÀrdering och medielogik. Vi har gjort kvalitativa textanalyser av tidnings- och internetartiklar frÄn sju olika lÀnder och gjort en djupintervju med Johanna FrÀndén, journalist pÄ Sportbladet och Sveriges Television. Resultatet visar att det kan finnas tydliga skillnader pÄ hur en person eller hÀndelse gestaltas i olika lÀnder. Avgörande faktorer kan vara att en tidning tydligt stöttar ett landslag eller en klubb eller anvÀnder sig av nationella stereotyper kring motstÄndare och sig sjÀlva..

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som tar upp relationen mellan förskola och hem, med fokus pÄ dedagliga möten som sker dÄ barnen lÀmnas och hÀmtas pÄ förskolan. Syftet med uppsatsen Àr att visahur förskola och hem kommunicerar och synliggöra de svÄrigheter som kan finnas i relationen mellanförskola och förÀldrar. Jag undersöker ocksÄ hur förskolelÀrare beskriver barn och barns vardag pÄförskolan vid hÀmtning och lÀmning, samt vilken information som utbyts i dessa samtal.Med min studie kan jag visa att förÀldrar har en stor tillit till förskolan. FörÀldrar vill gÀrna hainformation om omsorgsdelen i barnens vardag, sÄ som mat och sömn, medan förskolelÀrarna gÀrnavill förmedla den pedagogiska verksamheten och de aktiviteter som barnen gör. De svÄrigheter somfinns i relationen mellan förskola och hem Àr frÀmst kopplade till tid, dÄ bÄde förÀldrar och personalpÄ förskolan kan ha svÄrt att hinna med samtal eller frÄgor vid hÀmtning och lÀmning.

Jag tĂ€nker mig konst som en teaterscen, dĂ€r publiken fĂ„r komma upp pĂ„ scenen ochsjĂ€lva spela pjĂ€sen. PĂ„ scenen finns scenografi som sĂ€tter tydlig prĂ€gel pĂ„ stĂ€mningenoch som bidrar till handlingen, men det Ă€r publiken som fyller i de viktigaste bitarna ochmĂ„lar ut berĂ€ttelsen. Med den tanken i bakhuvudet har jag de senaste tvĂ„ Ă„ren jobbatmed scenografi i mina egna verk och sökt inspiration hos konstnĂ€rer som ÖyvindFahlström, vars konstnĂ€rskap rört sig inom bĂ„de bildkonst och teater.Scenografin i mina verk kan bestĂ„ av redan befintliga objekt (ready-mades) eller mersubtila symboler sĂ„som fĂ€rgade pappersark, lukt eller ljud.Vissa verk har tagit formen av rumsinstallationer, dĂ€r scenografi vĂ€gleder betraktaren in ien fantasivĂ€rld dĂ€r saker ter sig nĂ„got annorlunda. En miljö dĂ€r grĂ€nser suddats ut ochdĂ€r individen spelar mindre roll. En suddig vĂ€rld dĂ€r sĂ„dant som normer och vĂ€rderingaragerar tomma begrepp och dĂ€r tid verkar mindre viktigt.I andra verk har scenografin knappt varit mĂ€rkbar, de har bestĂ„tt av utstuderade föremĂ„leller fĂ€rgval som vĂ€glett betraktarens syn genom text eller teckning.

Syfte: Hur uppfattar elever att lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lÀrandet. Ett digitaliserat lÀrande innebÀr att lÀrarna ska planera för lÀrande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, anvÀndes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner frÄn lÀrare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lÀrares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lÀrarna anvÀnder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgÄngar.

Mitt examensarbete behandlar frÄgestÀllningen om hur synen pÄ ett bra barnprogram skiljer sig Ät hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör ocksÄ frÄgor om vem som egentligen avgör vad som Àr bra barnprogram; Àr det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den hÀr frÄgestÀllningen dÀr för att jag har en nyfikenhet pÄ och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmÀnheten en sÀrskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta anvÀnds den för att beteckna de företag som finansieras av nÄgon slags tv-avgift, har ingen eller begrÀnsad reklam och/eller Àr statligt Àgda/kontrollerade.  Det Àr idag ett turbulent lÀge för Public service och trycket frÄn de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan pÄ programverksamheten. Under arbetets gÄng har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har pÄ begreppet ?bra? underhÄllning. Jag har tittat pÄ befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

Valet att hyra eller Àga lokaler för att tillfredstÀlla sin verksamhets lokalbehov beskrivs som ett av de svÄraste beslut att fatta i modern ekonomi. I offentlig sektor har instÀllningen tidigare varit att de ska Àga de lokaler dÀr de bedriver verksamhet och att inhyrda lokaler endast skulle anvÀndas som tillfÀlliga lösningar. PÄ senare Är har dock instÀllningen Àndrats och inhyrning har börjat anvÀndas som ett permanent sÀtt att tillfredsstÀlla sitt lokalbehov. Antalet tillfÀllen dÀr den offentliga sektorn sÄlt en fastighet för att sedan hyra tillbaka samma fastighet har ökat. MÄnga menar att detta sker utan rationella grunder för beslutet.

Enligt IAS 40 ? Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ?mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller vÀrdestegring?. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att vÀlja mellan att vÀrdera sina fastigheter till anskaffningsvÀrde eller verkligt vÀrde.IAS ? International Accounting Standards Àr en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillÀmpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag Är 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag.

Empati har definierats som ett sÀtt att förstÄ andras kÀnslor. Forskning visar faktorer som ökar denna förmÄga, dock finns kunskapsluckor. Syftet var att undersöka om mÀnniskor empatiserar olika med individer med ett kÀnt kriminellt förflutet jÀmfört med de utan. Deltagare var 218 högskolestudenter frÄn Mellansverige. Undersökningen bestod av berÀttelser dÀr huvudkaraktÀren antingen var tidigare kriminell som begÄtt vÄlds- eller skattebrott, eller icke-kriminell och befann sig i en svÄr eller lindrig situation.

NÀr ett barn drabbas av cancer berör det bÄde barnet och förÀldrarna. FörÀldrarnamÄste hantera sina egna kÀnslor och funderingar och samtidigt finnas dÀr för detdrabbade barnet. KÀnslorna kan vara övervÀldigande och kommer att pÄverka bÄdebarnets men framförallt förÀldrarnas vardagsliv. Syftet var dÀrför att belysa förÀldrarscopingstrategier nÀr deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera vad som ligger till grund för ett beslut om att outsourca eller omlokalisera delar av verksamheten för ett företag med lönsamhetsproblem. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. Arbetet med att samla in empiriskt material och söka efter en teoretisk referensram har skett parallellt och vÄr ansats kan dÀrför liknas vid en abduktiv. Teori: Transaktionskostnadsteorin, nÀtverksteorin och det resursbaserade synsÀttet utgör de huvudsakliga teorierna. UtifrÄn dessa undersöktes med vilket alternativ, outsourcing eller omlokalisering, ett företag kan komma tillrÀtta med sina lönsamhetsproblem och skapa konkurrensfördelar.

BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanstÀlla befintlig kunskap om sjukvÄrdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan sjÀlvskadebeteende.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier pÄvisade en allmÀnt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan sjÀlvskadebeteende. VÄrdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vÄrda patienter med BPS i jÀmförelse med schizofreni och depression.

Engagemang inom arbetet kan vara antingen Ätaganderelaterat eller attitydrelaterat beroende pÄ hur en person förhÄller sig till sin arbetsplats och sina arbetskamrater. En av bristerna i dagens Àldreboenden Àr tiden till att möta de Àldres behov. Forskning tyder pÄ att detta kan bidra till minskat engagemang hos de anstÀllda. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka faktorer som upplevdes pÄverka engagemanget hos mÀnniskor som arbetar inom ÀldrevÄrden.  Intervjuer genomfördes med 10 kvinnliga anstÀllda pÄ Àldreboenden runt om i Södermanland.  Intervjuerna analyserades genom meningskoncentrering. I resultatet framkom det att flera faktorer som t.ex.

Detta Àr ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, sÄ att det gÄr att fÄ en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.  Resultatet frÄn min studie Àr grundat pÄ, prototyping, intervjuer, och en enkÀt. Min undersökning visade att för att det ska gÄ att fÄ en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tÀnkt mÄlgrupp och budskap. Felaktiga eller för mÄnga informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar pÄ information som inte Àr nödvÀndig, eller till och med felaktig, för att förstÄ hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för lÄg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svÄrtolkad. Min undersökning visade ocksÄ att visuella detaljer som Àr svÄra att formge, bör kompletteras med t.ex.