Samodling Àr en odlingsmetod som kan anvÀndas för att förbÀttra dagens odlingssystem. Metoden innebÀr att tvÄ eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av vÀxtsÀsongen. Samodling kan anvÀndas pÄ flera olika sÀtt för att förbÀttra odlingsförhÄllandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt pÄ olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan Àven anvÀndas för att minska ogrÀsspridningen, förbÀttra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Ordet förÀndring Àr nÄgot som mÀnniskor ofta associerar till olika typer av förÀndring. Det kan vara förÀndringar för mig som individ, förÀndringar inom familjen, byte av boende eller förÀndringar i vÀdret. FörÀndringar kan Àven vara nÄgot som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förÀndringar kan uppstÄ som en följd av politiska beslut, förÀndringar i omvÀrlden, expansion eller beslut om effektivisering. FörÀndringar Àr givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket Àven innefattar flertalet anstÀllda som pÄverkas av förÀndringarna.

Efter att ha jobbat ett antal Är i förskolan vÀcktes frÄgor hos mig om hur vi bemöter nya mÄlomrÄden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt nÀr det Àr nytt, men beror detta pÄ brist pÄ kompetens eller rÀdsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte Àr nÄgot för barn i förskoleÄldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för instÀllningar och hur de anvÀnder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna Àr gjorda i en mellanstor kommun pÄ olika förskolor, med bÄde förskollÀrare och barnskötare.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur svensklÀrare arbetar med litteratur frÄn övriga vÀrlden, hur de tolkar styrdokumenten, vad de anser att en text ?frÄn övriga vÀrlden? kan vara, hur de vÀljer litteratur och vilka syften de ser med arbetet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer av sex svensklÀrare verksamma i Är 7-9 i grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg att litteratur frÄn övriga vÀrlden ska handla om ett annat land eller kultur och bör vara författad av nÄgon som kommer frÄn eller har stor erfarenhet av landet som beskrivs. Ett syfte med arbetet var att eleverna skulle fÄ förstÄelse för sig sjÀlva och för andra mÀnniskor, kulturer och lÀnder genom att ta del av olika perspektiv, erfarenheter, kÀnslor och tankar.

 Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska lÀrandemiljön i förskolan. Samt hur förskollÀrare ser pÄ sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lÀrandemiljöer. I studien anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattade att den fysiska lÀrandemiljön i förskolan pÄverkar barns utveckling och lÀrande, antingen genom att frÀmja eller hindra barns utveckling och lÀrande.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om sannolikheten Àr högre, för aktiebolag med orena revisionsberÀttelser Är X, att erhÄlla orena revisionsberÀttelser Är X+1 jÀmfört med aktiebolag med rena revisionsberÀttelser Är X. Vidare Àmnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberÀttelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberÀttelser, och har testats i uppsatsen Àr följande: anmÀrkningsgrad, omsÀttning, antal anstÀllda, revisionsbolag, soliditet, skuldsÀttningsgrad, Ärets resultat, godkÀnd eller auktoriserad revisor och bransch.Uppsatsen utgÄr frÄn den deduktiva ansatsen och de teorierna som anvÀnds Àr institutionella teorin, agentteorin samt teorier frÄn tidigare studier. Vi har med hjÀlp av dessa utformat tvÄ egna modeller som följer revisionsberÀttelsernas utfall 2002 ? 2003 samt 2002 - 2004.

EDI Àr en förkortning av Electronic Data Interchange och kan översÀttas till elektronisk datautvÀxling pÄ svenska. MÄlet med EDI Àr att förbÀttra de flöden av information som behövs för att effektivt styra hela leveranskedjan frÄn producent till kund och dÀrigenom förenkla handeln mellan företag. Eftersom EDI kostar en hel del Àr det vanligt att smÄföretagare kÀnner motstÄnd mot att införa EDI. Ofta blir de ÀndÄ mer eller mindre tvingade till att acceptera lösningen för att fortsÀtta göra affÀrer med sina större handelspartners. Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur viktiga företagens inneboende möjligheter eller resurser Àr för att anvÀndningen av EDI ska bli framgÄngsrik.

Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare Ă„r och i gymnasiet intervjuas utifrĂ„n en kvalitativ metod och deras berĂ€ttelser och upplevelser analyseras utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, dĂ€r normer rörande kön och sexualitet sĂ€tts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dĂ€r normerna kring manligt och kvinnligt Ă€r starka och dĂ€r andra sexuella lĂ€ggningar Ă€n heterosexuell och andra könsidentiteter Ă€n man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrĂ€ckning, och frĂ„gor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lĂ€rare har ett personligt intresse i frĂ„gorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrĂ„n det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Ă€r osynliga i skolkontexterna.

Det kan mÄnga gÄnger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i lÀngden vara pÄfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, nÀr den fungerar vÀl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsÀttas för. Svaret pÄ det Àr sÄ enkelt som att vara tvÄ. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som frÀmjar eller hindrar ett framgÄngsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Denna studie Àr en ihopkoppling av tidigare arbeten jag har genomfört och nya studier jag gjort i studiens syfte. Olika avsnitt Àr mer eller mindre direkt citerade frÄn uppsatser och övriga texter som jag producerat under min tid pÄ Linköpings Universitet.Kapitlet Identitet och de andra ? vi och dom Àr direkta överföringar frÄn tidigare arbeten vilka gÄr att Äterfinna KÀllförteckningen. I samma anda kommer denna text att framöver ligga som underlag för vidare studier inom samma eller liknande fÀlt dÄ det Àr hÀr mitt intresse ligger..

Sammanfattning Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur vanligt förekommande vÀvning i vÀvstol Àr i grundskolans textilundervisning, Àven att undersöka elevers uppfattningar om vÀvning och hur de agerade nÀr de vÀver i vÀvstol. Det empiriska underlaget utgÄr frÄn 30 postenkÀter besvarade av textillÀrare frÄn hela Sverige samt intervjuer och observationer av 13 elever i tvÄ slöjdgrupper pÄ en skola i Stockholm. Undersökningen visar att 70 % av textillÀrarna har tillgÄng till vÀvstol i sin undervisning och drygt hÀlften av textillÀrarna tycker att det Àr mycket eller ganska viktigt med vÀvkunskaper, vilket fÄr mig att tro att de som har svarat pÄ enkÀten Àr intresserade av vÀvning, vÀvstolens anvÀndande och fortlevnad. Flertalet av eleverna tyckte att det var ganska roligt att vÀva men ocksÄ lÄngtrÄkigt. Alla elever tyckte att det skulle finnas tillgÄng till en vÀvstol i en textilsal för de elever som vill vÀva ska ha möjlighet att göra det.

Med culparegeln avser man en huvudprincip inom skadestÄndsrÀttens omrÄde. Detta innebÀr att minst culpa fordras för att skadestÄndsskyldighet skall intrÀda. En del av culparegeln utgörs av culpabedömningen. Hur denna bedömning faktiskt skall gÄ till framgÄr inte av lagstiftning eller förarbeten. Jag vill gÄ sÄ lÄngt och sÀga att man istÀllet har överlÀmnat denna bedömning Ät rÀttstillÀmparen.

Sammanfattning saknas..

År 1991 förĂ€ndrades lĂ€get för Sveriges fĂ„mansföretag i samband med att en ny skattereform infördes. Reformen medförde förmĂ„nligare beskattning pĂ„ utdelning och kapitalvinst för fĂ„mansföretagsĂ€gare med kvalificerade aktier. Samtidigt infördes Ă€ven de sĂ„ kallade 3:12-reglerna för att förhindra fĂ„mansföretagsĂ€gare, med kvalificerade aktier, frĂ„n att omvandla faktisk arbetsinkomst till kapitalinkomst. I inkomstskattelagens 57 kap 4§ anges förutsĂ€ttningarna för nĂ€r en aktie ska anses vara kvalificerad. Enligt denna paragraf anses aktierna i ett fĂ„mansföretag bland annat kvalificerade om Ă€garen eller nĂ„gon nĂ€rstĂ„ende, under de senaste fem Ă„ren, varit verksam i ett annat fĂ„mansföretag som bedriver ?samma eller likartad verksamhet?. 3:12-reglerna har vid ett flertal tillfĂ€llen förĂ€ndrats genom Ă„ren och tvĂ„ av de mer vĂ€sentliga förĂ€ndringarna genomfördes Ă„r 1995 samt 1996 och berörde begreppet ?samma eller likartad verksamhet?.