Syftet med mitt arbete Àr att undersöka elevers instÀllning till sitt lÀrande under ensemblespelet i musikundervisningen relaterat till deras erfarenheter av fritidsmusicerande. Skiljer sig synen pÄ ensemblespelet beroende pÄ arten av elevens fritidsmusicerande? FÄr alla elever en chans att utvecklas i sitt musicerande? Spelar valet av lÄtar in i elevernas syn pÄ momentet? Jag har i första hand anvÀnt mig av en kvalitativ studie, dÀr jag intervjuat elever om deras uppfattningar av Àmnet. De resultat jag fick fram visar pÄ att de elever jag intervjuat som pÄ fritiden musicerar i grupp inte ges samma förutsÀttningar att utvecklas under skolans ensemblespel, som de elever som endast musicerar pÄ egen hand eller de elever som inte alls musicerar. AngÄende lÄtrepertoaren sÄ anser eleverna att lÄtarna fungerar, men de elever som pÄ fritiden spelar i grupper efterlyser större genrebredd och svÄrare material.

Syftet med och anvÀndningen av Kinda kanal har förÀndrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gÄng i tiden planerades för, att transportera varor pÄ och verka för ökad kommunikation har idag fÄtt en annan betydelse. Kinda kanal Àr fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktÀr som vid dess invigning Är 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbÄtled och magnet för nÀringar som valt att etablera sig i dess nÀromrÄde för att pÄ ett eller annat sÀtt direkt eller indirekt dra nytta av nÀrheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje Är mÄnga besökare som valt att turista dÀr.

Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumÀrkeslagen (2010:1877) (VML) Àr varukÀnnetecken som endast bestÄr av tecken eller benÀmningar som visar en varas eller tjÀnsts geografiska ursprung inte sÀrskiljande och uppfyller dÀrmed inte kraven för att kunna varumÀrkesregistreras. Ett varumÀrke fÄr heller inte registreras om det Àr Àgnat att vilseleda allmÀnheten i frÄga om varans eller tjÀnstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna upplever att lÀssvaga elever pÄverkas av sina lÀssvÄrigheter inom matematiken samt hur lÀrarna hanterar de problem som uppstÄr för att hjÀlpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrÄgor. Resultatet visar att svag lÀsförmÄga pÄverkar eleven inom matematiken men ocksÄ inom andra Àmnen. Inom matematiken pÄverkas eleven sÀrskilt vid lÀstal samt vid problemlösning om eleven lÀmnas ensam med en text som den inte klarar av att lÀsa eller tyda. För att stödja eleven kan lÀraren eller nÄgon annan lÀsa texten eller sÄ arbetar eleverna i grupp dÀr samarbetet mot resultatet Àr viktigast, inte att kunna lÀsa texten.

Buller frÄn vindkraft Àr en viktig begrÀnsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur nÀrboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterrÀng upplever ljudet och andra förÀndringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i nÀrheten av vindkraftparken JÀdraÄs i GÀstrikland med 66 verk. BerÀknad ljudnivÄ vid deltagarnas hus Àr mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivÄn, vindriktningen, förvÀntningar pÄ ljudmiljön och ljudkÀnslighet.

Syftet med min uppsats Àr att titta pÄ hur maskulinitet och status framstÀlls i sportmedia. Att sportvÀrlden Àr dominerad av mÀn Àr en allmÀnt vedertagen uppfattning. Det Àr ocksÄ en av anledningarna till att jag valt att titta pÄ hur manlighet och maskulinitet framstÀll i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, sÄ som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande pÄ hur vi som individer i det postmoderna samhÀllet uppfattar och skapar vÄr verklighet. Media pÄverkar oss mer Àn vi tror och bidrar dÀrför till vÄra förestÀllningar och vÄra bilder av idrott.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Vad var viktigast? Moralen eller spelet? Enligt Miguel Sicart sÄ beror det pÄ din erfarenhet. Den hÀr undersökningens huvudsyfte var att ta reda pÄ: Hur pÄverkas en spelare vid moraliska val av sin tidigare spelerfarenhet? För att testa detta byggdes ett spel med moraliska val som testpersoner sedan fick spela och svara pÄ frÄgor om varför de gjorde de valen. Enligt den hÀr undersökningen Àr spelet viktigast för dom som spelar mycket, medan moralen Àr viktigast för dom som spelar mindre.

Enligt forskning har matematikkunskaperna blivit allt sÀmre i den svenska skolan (Lithner, 2001) och dÀrför finner vi det intressant att undersöka nÄgon faktor som kan bidra till detta. Vi har undersökt vilka matematiska resonemang som krÀvs för att lösa uppgifter ur en lÀrobok pÄ gymnasiet. Detta har vi gjort genom att klassificera uppgifterna i lÀroboken med hjÀlp av ett ramverk som beskriver olika typer av matematiska resonemang. Antingen gÄr uppgifterna att imitera frÄn lÀroboken eller sÄ behöver man konstruera ett eget matematiskt resonemang som bygger pÄ de matematiska egenskaperna hos de komponenter som finns i lösningsresonemanget. Resultaten visade att 73% av uppgifterna gick att lösa genom att pÄ ytliga grunder identifiera liknande exempel, definitioner eller text i boken och imitera den dÀr givna lösningsproceduren.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns nÄgon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lÀrobok. Information har inhÀmtats genom kvalitativa intervjuer med elever i Är 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och frÄn de nationella proven i matematik för Är 5.Teorin bygger pÄ lusten att lÀra genom motivation och betydelsen av att eleverna fÄr en bra förstÄelse av varför de ska lÀra sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begrÀnsade studie Àr alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lÀrobok eller inte, men det Àr noterbart att intresset för matematik sjunker mer i Är 3 för de med lÀrobok Àn de utan. Kunskaperna i matematik Àr ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lÀrobok i Är 5. SvÄrighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks ocksÄ styra elevernas intresse för matematik..

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser nÀr deras bror eller syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), dÀrefter analyserades artiklarna och sammanstÀlldes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde fÄ vara delaktiga i sin sjuka broders eller systers omvÄrdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd frÄn omgivningen samtidigt som de upplevde olika kÀnslor som ilska, oro, avundsjuka etc.

Mitt examensarbete behandlar frÄgestÀllningen om hur synen pÄ ett bra barnprogram skiljer sig Ät hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör ocksÄ frÄgor om vem som egentligen avgör vad som Àr bra barnprogram; Àr det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den hÀr frÄgestÀllningen dÀr för att jag har en nyfikenhet pÄ och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmÀnheten en sÀrskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta anvÀnds den för att beteckna de företag som finansieras av nÄgon slags tv-avgift, har ingen eller begrÀnsad reklam och/eller Àr statligt Àgda/kontrollerade.  Det Àr idag ett turbulent lÀge för Public service och trycket frÄn de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan pÄ programverksamheten. Under arbetets gÄng har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har pÄ begreppet ?bra? underhÄllning. Jag har tittat pÄ befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

FörĂ€ndringar i vĂ„r vĂ€rldsbild innebĂ€r förĂ€ndringar i gudsbild. Sedan vĂ„r tiderĂ€knings början har den kristna mĂ€nniskan mer eller mindre kĂ€nt sig bunden vid den gudsbild som vĂ„ra kyrkofĂ€der förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer faststĂ€llt blivit diffus, som en följd av vĂ„rt förĂ€ndrade sĂ€tt att se pĂ„ vĂ€rlden? Är det dags för en förĂ€ndring? Mitt syfte Ă€r att undersöka och beskriva den unga moderna mĂ€nniskans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna mĂ€nniskan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? AnvĂ€nder den moderna kristna mĂ€nniskan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har anvĂ€nt mig av Ă€r kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

I Sverige finns sedan lÀnge ett stort behov av energi för att vÀrma bostÀder och andra lokaler. Under senare Är har Àven behovet av kyla ökat. Sedan 1992 produceras fjÀrrkyla pÄ ett flertal orter i landet. FjÀrrkylaproducenten levererar kyla (i form av kallt vatten) till kunden för kylning av lokaler eller processer. FjÀrrkyla kan ofta produceras pÄ ett mer miljövÀnligt och billigare sÀtt Àn traditionell kylproduktion, som produceras med kylmaskiner vid varje fastighet.I detta arbete utreds förutsÀttningarna för att lagra kyla i form av is eller snö frÄn vintern till sommaren.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som Àr det system arbetsförmedlingen anvÀnder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder för personer med nedsatt arbetsförmÄga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat pÄ individens liv pÄ vÀg till arbete, men ocksÄ hur kodningen har pÄverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla mÀn mellan 30 och 50 Är och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet anvÀnde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.