Arbetet utgÄr frÄn mitt eget komponerande och syftar till att undersöka hur man som kompositör och textförfattare uppnÄr följsamhet mellan text och melodi, d.v.s. hur man anpassar text och melodi till varandra sÄ att de kÀnns som en naturlig enhet. Ett andra syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om det har nÄgon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvÀnt. Undersökningsmaterialet omfattar tre delar: ett lÄtmaterial pÄ sex lÄtar (tre dÀr melodin komponerats först och tre dÀr texten skrivits först), en dagbok och till sist en enkÀt med efterföljande gruppdiskussion (deltagare var sex sÄngare och sex kompositörer). Jag kom fram till fem typer av överensstÀmmelse som utan inbördes rangordning ger följsamhet mellan text och melodi: a) mellan sprÄkets rytm och melodins rytm: b) mellan sprÄkmelodi och musikalisk melodi: c) mellan sprÄkliga och melodiska betoningar: d) mellan sprÄklig och melodisk klang: e) mellan kÀnsla eller stÀmning i sprÄket och melodin.

Syftet med arbete Àr att undersöka vilka attityder pedagoger och barn har till barns lek och rörelse. Med hjÀlp av enkÀtundersökningarna och observationerna kom vi fram till att barn generellt tycker om att leka och röra pÄ sig. Litteraturens syn pÄ pojkar och flickors lek stÀmde dock inte alltid överens med vad vi sÄg pÄ vÄr verksamhets förlagda utbildning (VFU). Vi vill Àven se hur barn vill ha det nÀr de leker. Om de vill leka ensam eller flera tillsammans, bestÀmma sjÀlva vad de ska leka eller om de vill att nÄgon ska bestÀmma vad de ska leka mm.

Vilka Àr orsakerna till att strategiförÀndringar Àr mer förekommande i vissa företag Àn i andra? Vilka Àr orsakerna till att Handelsbanken haft en större kontinuitet nÀr det gÀller strategi, medan SEB oftare genomfört förÀndringar pÄ detta omrÄde?VÄrt syftte Àr att undersöka vad som gör organisationer mer eller mindre förÀndringsbenÀgna, genom en undersökning av vilka faktorer som legat till grund för SEB:'s byten av strategi, respektive Handelsbanken's större strategiska kontinuitet under perioden. Som metod för vÄr uppsat's har vi valt att anvÀnda os's av en kvalitativ komparativ fallstudie. Detta för att kunna formulera hypoteser kring problemomrÄdet, inom vilket vÄr frÄgestÀllning hör hemma. VÄr empiri utgör's av primÀrkÀllor i form av kvalitativa intervjuer samt sekundÀrkÀllor i form av böcker, artiklar och Ärsredovisningar.En organisation's benÀgenhet att byta strategi pÄverka's enligt de framtagna hypoteserna av ett antal faktorer.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring kÀllsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring kÀllsortering i de tvÄ kommunerna. Tre fokusgrupper i Älderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jÀmfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre Älderskategorierna och kommunerna. Dessutom stÀlldes resultatet mot tidigare forskning för att utlÀsa om studien speglade Äterkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framstÀlls. Resultatet av studien visar pÄ att nÀrhet till Ätervinningsstationer, underhÄll av Ätervinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om kÀllsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benÀmndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera.

Denna studie har en pedagogcentrerad utgÄngspunkt dÀr vi fokuserar pÄ hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjÀlpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med Ätta verksamma pedagoger samt observationer pÄ tvÄ förskolor förlagda i tvÄ kommuner.Resultatet frÄn observationer och intervjuer: GrundlÀggande förutsÀttningar som framkommit genom observationer och intervjuer Àr kommunikation, det aktiva lyssnandet och nÀrvarande pedagoger som arbetar pÄ ett konstruktivt sÀtt. I studien har det framkommit att det finns mÄnga hÀndelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker Àr osÀmja kring saker eller lekar, missförstÄnd eller sprÄkförbristningar.I vÄrt resultat har det synliggjorts att det Àr viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket ocksÄ bÄda förskolorna gör genom att anvÀnda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter..

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos Àr ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belÀgga hur befintliga resurser inom BUP anvÀnds har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 Är som blev patienter pÄ BUP i 24 mÄnader eller mer. Alla (n=323) nya patienter pÄ BUP i VÀsterÄs och Sala 2006 ingick i studien. Data frÄn intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivÄ, pÄverkan pÄ familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades lÀnge hade större svÄrigheter med extrovert beteende, lÀgre funktionsnivÄ och större pÄverkan pÄ familjen.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger nÄgra skillnader mellan 5-Äriga och 8-Äriga barns sÀtt att minnas detaljer, antingen med hjÀlp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod anvÀndes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se tvÄ korta sketcher frÄn en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad nÀr det gÀller barnens Älder och hÄgkomna detaljer.

Övervikt och fetma Ă€r ett problem som finns i hela vĂ€rlden. I takt med att detta ökar, blir ocksĂ„ riskerna att drabbas av sjukdomar större hos dessa mĂ€nniskor. Förutom sĂ€mre fysisk hĂ€lsa leder övervikt och fetma Ă€ven till ökad psykisk ohĂ€lsa. Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa mĂ€nniskors upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. I studien har nio vĂ„rdvetenskapliga artiklar analyserats, vilket resulterat i tre huvudkategorier.

Jag har nÀrmat mig Yat-tekniken ur en genuskontext för att se om det Àr möjligt att med den kunna göra mer medvetna val som skÄdespelare utifrÄn behovet av att inte följa den normativa bilden av vad en kvinna eller man ska vara, representera eller presenteras som pÄ scenen. I mitt arbete har jag anvÀnt och undersökt Yat-tekniken som en möjlighet att se schablonen eller kategoriseringen i den vedertagna bilden av vad en mÀnniska ska vara. Jag har utgÄtt frÄn att femininiteter och maskuliniteter betecknar mÀnskliga karaktÀrsegenskaper fritt flytande. De har sÄledes inget med skÄdespelarens biologiska kön att göra. Med den utgÄngspunkten vore det potentiellt möjligt att med hjÀlp av Yat- tekniken kroppsligen applicera dessa rörelsekvalitéer pÄ alla individer oavsett könstillhörighet.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet Àr tÀnkt att anvÀndas av besökare pÄ festivaleroch liknande evenemang. SÄ de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen anvÀnder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgÀnglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan pÄ en skÀrm eller med envideo projektor eller nÄgot liknande.

Generalklausulen ska vara tillÀmplig inom hela förmögenhetsrÀtten, vilket talar för att det sÄledes inte bör vara ett bekymmer att tillÀmpa den vid ett befogenhetsöverskridande i en- lighet med aktiebolagsrÀtten. Detta Àr dock inte solklart med tanke pÄ att aktiebolagslagen föreskriver annat. Ett bolag kan t.ex. bli bundet av en rÀttshandling som företagits av bo- lagsföretrÀdare eller sÀrskild firmatecknare dÀr denne genom rÀttshandlingen överskrider sin befogenhet. Bolaget blir hÀrvid bunden av rÀttshandlingen sÄvida bolaget sjÀlvt inte kan pÄvisa att tredje man varit i ond tro.

?Ritualen - att minnas? Àr ett arbete dÀr jag bearbetat begagnade brukstextiler. Med utgÄngspunkt frÄn en nyfikenhet pÄ materialets förmÄga att registrera minnen har jag undersökt plagg och tyger. Syftet med arbetet var att undersöka en kÀnsla av nÀrvaro i frÄnvaron av kropp. Arbetsprocessen var ett intuitivt prövande ochsökande efter en metod eller teknik med vars hjÀlp den kÀnslan kunde uttryckas.Arbetet resulterade i tre objekt som tillkommit genom en teknik av noggrant avvÀgd upprepning, ett utsuddande och uppdelande av material.

Svenska skolan stĂ€var efter allas lika rĂ€tt till skolutbildning oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Vi har observerat sju klasser för att se vilket beteende som syns i klassrummet i positiva och negativa handlingar. Äldre forskning visar att pojkar Ă€r de elever som tar det största utrymmet, verbalt och fysiskt. Nyare forskningen visar en nĂ„got mer nyanserad bild. Fortfarande visar det pĂ„ att pojkar upptar stor plats, men oftast Ă€r det bara en mindre grupp.

ForskningsfrÄgor: Hur upplever migranter massturismen i Barcelonas stadskÀrna och vilken plats i samhÀllet anser sig migranterna ha?Syfte: Att undersöka migranters förhÄllningssÀtt till massturism i Barcelonas stadskÀrna.Metod: En hermeneuetisk ansats har legat som grund till studien. Insamlingen av empiriskt material har gjorts via 15 webb-baserade intervjuer med personer med icke-spansk nationalitet. Samtliga var boende eller före detta boende i den centrala stadsdelenCiutat Vella.Slutsats: Turismutvecklingen i Barcelona har direkt pÄverkan pÄ migranternas vanor och rutiner. Intervjupersonerna i denna undersökning kÀmpar för att finna sin plats i staden, men ser sig sjÀlva som Barcelonabor snarare Àn lokalbor.