Sök:

Sökresultat:

35484 Uppsatser om Följa eller Förklara principen - Sida 23 av 2366

?Man gÄr inte in som en paragrafryttare, utan man Àr ÀndÄ en mÀnniska med kÀnslor.? - Hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen upplever makt i relationen med den Àldre.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen upplever makt i relationen med vÄrdtagaren. Syftet har konkretiserats med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ? Hur upplever man som bistÄndshandlÀggare makt i mötet med vÄrdtagaren?? Hur hanterar bistÄndshandlÀggarna makt/maktlöshet och hur pÄverkar detta beslutet om bistÄnd?? Vad pÄverkar den upplevda makten hos bistÄndshandlÀggarna och vad fÄr det för eventuella följder?För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med Ätta bistÄndshandlÀggare. Huvudresultaten visar att majoriteten av informanterna har en negativ bild av begreppet makt och att detta fÀrgar deras resonemang kring deras egen makt som myndighetsutövare i mötet med den Àldre. De tar avstÄnd frÄn att de utövar makt mot vÄrdtagaren, de ser det mer som att de har möjlighet att pÄverka.

SkattetillÀgg, skattebrott och principen ne bis in idem. En studie av Europakonventionens dubbelbestraffningsförbud och dess överensstÀmmelse med det svenska skattetillÀggsförfarandet

Debatten om det svenska skattetillÀggsförfarandet och dess överensstÀmmelse med dubbel­bestraffningsförbudet i EKMR tog ny fart 2009 dÄ ED genom domen i Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i stor kammare, gick emot sin tidigare praxis. Före Zolotukhin utgick domstolen frÄn brottets identitet för att avgöra idem-momentet i dubbelbestraffningsförbudet och ansÄg dÀrmed inte dubbelbestraffning föreligga om det i de bÄda processerna var frÄga om olika brottsrubriceringar. Denna slutsats kom ED till i Rosenquist mot Sverige som Àr den senaste domen som berört det svenska skattetillÀggsförfarandet. I och med ED:s nya praxis anser domstolen numera att det istÀllet Àr gÀrningens identitet som ska vara avgörande. Detta innebÀr att det avgörande Àr om bedömningarna i de bÄda mÄlen grundar sig pÄ samma eller vÀsentligen samma omstÀndigheter.I Sverige föreligger oenighet i frÄgan om betydelsen av domen i Zolotukhin för svenskt vidkommande.

OmöjlighetslÀran i svensk rÀtt

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

Effekter av höggallring i flerskiktad skog : bestÄndsutveckling i ett fÀltförsök med Naturkultur

Det övergripande syftet med denna studie var att jĂ€mföra volymtillvĂ€xten i skog skött enligt principen Naturkultur, genom olika starka höggallringar, med skog skött enligt traditionellt trakthyggesbruk. För att besvara frĂ„gestĂ€llningarna hur volymtillvĂ€xt och invĂ€xning skiljer sig mellan de olika behandlingarna utfördes en fĂ€ltinventering, under sommaren 2012, av ett försök anlagt 1990-91. Försökslokalen var belĂ€gen i Åliden, 64ÂșN 20ÂșE, cirka 35 kilometer norr om UmeĂ„. Försöket var anlagt i en sydvĂ€stsluttning 155 meter över havet och var tĂ€nkt att representera VĂ€sterbottens kustland. Försöket i Åliden ingick i en serie om tolv block med fyra behandlingar per block. Behandlingarna var dels tvĂ„ naturkulturbehandlingar dĂ€r skog lĂ€mnats (Gles och TĂ€t), en naturkulturbehandling dĂ€r 90 procent av skogen avverkats och en behandling enligt traditionellt trakthyggesbruk (Kal och Kont).

Redovisning vs. Beskattning : En utredning kring hur en total implementering av IFRS/IAS kan komma att pÄverka redovisningen i svenska noterade bolag, med avseende pÄ kopplingen mellan redovisning och beskattning.

Sedan Ă„r 2005 ska redovisningssystemet IFRS/IAS tillĂ€mpas vid bokslut pĂ„ koncernnivĂ„ i Sverige. DĂ„ det Ă€r den juridiska personen, och inte koncernen, som Ă€r skatteobjektet inom den svenska beskattningsrĂ€tten innebar övergĂ„ngen att noterade, juridiska personer ska tillĂ€mpa IFRS/IAS Ă€ven i det enskilda bolagets redovisning. Detta stĂ€llde, och stĂ€ller fortfarande, till vissa problem till följd av det starka sambandet mellan redovisning och beskattning, som finns hĂ€r i Sverige.Sambandet innebĂ€r att redovisningen styr berĂ€kningen av det skattemĂ€ssiga resultatet, med vissa undantag, och att ett företags resultat ska berĂ€knas enligt bokföringsmĂ€ssiga grunder. Eftersom IFRS/IAS-reglerna genomsyras av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde kan endast samban­det mellan redovisning och beskattning bestĂ„ om marknadsvĂ€rde, verkligt vĂ€rde, accepteras som grund för beskattning.TvĂ„ ekonomiskt relaterade problem framtrĂ€der tydligt nĂ€r sambandet stĂ€lls mot IFRS/IAS. För det första kommer det beskattningsbara resultatet att vĂ€rderas pĂ„ mer osĂ€kra grunder, till följd av de mĂ„nga vĂ€rderingsmetoderna som Ă€r baserade pĂ„ bedömningar och uppskattningar, och för det andra hotas den svenska principen om ekonomisk dubbelbeskattning pĂ„ utdelning.Syftet med uppsatsen Ă€r att jĂ€mföra de principiella utgĂ„ngspunkterna i de tvĂ„ aktuella redovisningssystemen, IFRS/IAS och Årsredovisningslagen (ÅRL), samt studera och förklara eventuella implemente­ringsproblem som uppkommer vid ett totalt införande av IFRS/IAS.

HÄllbar upphandling: En studie hos fyra byggföretag

År 1992 i Rio de Janeiro genomfördes en konferens om miljö och utveckling. Denna konferens gav ett internationellt erkĂ€nnande till principen om att all utveckling ska vara hĂ„llbar dĂ€r det vid beslutsfattande ska tas hĂ€nsyn till ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga faktorer (Regeringen, 2012). Under konferensen i Rio faststĂ€lldes Ă€ven det slutgiltiga begreppet av hĂ„llbar utveckling dĂ€r definitionen Ă€r följande; ?Varaktig hĂ„llbar utveckling innebĂ€r att tillgodose dagens behov utan att Ă€ventyra kommande generationers förmĂ„ga att klara sina behov? (Löhman & Steinholtz, 2003). Efter denna konferens har fler genomförts i FN:s regi dĂ€r fokus varit pĂ„ hĂ„llbarhetsarbete och utifrĂ„n detta har begreppet hĂ„llbar upphandling vuxit fram.

God marknadsföringssed: En uppsats om MFL och generalklausulen 5 och 6 §§ MFL:s grÀnser.

Denna uppsats behandlar generalklausulen 5 och 6 §§ marknadsföringslagen (2008:486), MFL, om god marknadsföringssed, som Àr en av lagens grundpelare. Huvudsyftet har varit att utreda vilka marknadsföringsÄtgÀrder som vid alla tillfÀllen strider mot god marknadsföringssed och dÀrefter granska vad som vidare krÀvs för att marknadsföringen ska fÀllas som otillbörlig. Uppsatsen berör Àven nÀrliggande frÄgor rörande exempelvis könsdiskriminering. Traditionell juridisk metod har tillÀmpats vid utformningen av detta arbete. Det innebÀr att de traditionella rÀttskÀllorna har beaktats men den hÀr uppsatsen har lagt fokus pÄ rÀttsfall, dÄ dessa Àr normbildande inom omrÄdet.Följande slutsatser har dragits: Det finns tvÄ tydliga grÀnser som vid övertrÀdelse alltid strider mot god marknadsföring.

Rysslands agerande i FN:s sÀkerhetsrÄd i samband med konflikterna i Libyen och Syrien, en analys utifrÄn realism inom internationella relationer

Under 2011 sÄ utbröt det vÄldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med mÄnga civila offer. FN:s sÀkerhetsrÄd utfÀrdade i mars 2011 en resolution om upprÀttandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan lÀnge haft en uttalad instÀllning mot att stater lÀgger sig i andra lÀnders inre angelÀgenheter. Ryssland avstod frÄn att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitÀr insats. Men avseende Syrien sÄ har Ryssland anvÀnt sitt veto tvÄ gÄnger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitÀr insats.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrÄn realistisk teori inom internationella relationer.

Neutralisering av ogiltiga styrelsebeslut. Om aktiebolagsrÀttslig ratihabition och klander

I uppsatsen behandlas aktieÀgarnas bundenhet av styrelsens ogiltiga beslut frÀmst utifrÄn ett ratihabitions- och klanderperspektiv. Uttryckt pÄ annat sÀtt behandlas aktieÀgares möjlighet att neutralisera ett internt ogiltigt styrelsebeslut. Av betydande intresse Àr dÀrför att redogöra för de situationer dÄ ett styrelsebeslut anses internt ogiltigt samt att ÄskÄdliggöra skÀlen för detta. Bolagets förhÄllande till tredje man ges dÀrför begrÀnsat utrymme. Den avtalsrÀttsliga principen om ratihabition har ansetts tillÀmplig för de fall en bolagsföretrÀdare företagit en rÀttshandling utan att binda bolaget.

Integrationsinriktad fysisk planering

Under 1900-talet har vÀrldens stÀder i allt större utstrÀckning kommit att utvecklas till segregerade samhÀllen dÀr fattiga och rika, högutbildade och lÄgutbildade lever geografiskt Ätskilda frÄn varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhÀlle? PÄ vilket sÀtt kan ÄtgÀrder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara pÄ dessa frÄgor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesÀtt som har sin utgÄngspunkt i de sociala aspekterna, dÀr mÄlet med exploatering blir att frÀmja integration.

MotsÀttningar i det harmoniska samhÀllets gryning: En studie av sambandet mellan rule of law och rÀttmÀtigt motstÄnd i Folkrepubliken Kina

År 1999 infördes principen om rule of law i Folkrepubliken Kinas konstitution - lagen skulle styra landet. De Ă„r av vanstyre som nĂ„dde sin kulmen under kulturrevolutionen hade Ă„sidosatt lag och ordning och hade lett till att Folkrepubliken Kina vid tiden för Deng Xiaopings maktövertagande i slutet av 1970-talet stod utan ett rĂ€ttssystem. Vid sidan om den ekonomiska reform som skulle öppna upp landet för vĂ€rlden gjordes dĂ€rför enorma insatser för att etablera ett fungerande rĂ€ttssystem. De kinesiska medborgarna fick mĂ„nga nya lagstadgade rĂ€ttigheter, men pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll runt om pĂ„ den vidstrĂ€ckta kinesiska landsbygden tillĂ€mpades lagarna inte till fullo av lokala styren som skaffade sig förmĂ„ner genom att inte tillĂ€mpa alla rĂ€ttigheter. Bland de mĂ€nniskor som inte fick ta del av rĂ€ttigheterna formades rĂ€ttmĂ€tigt motstĂ„nd ("rightful resistance") - motstĂ„nd med stöd av lag - som riktades mot illojala kadrar pĂ„ lokal nivĂ„.Sedan dess har rĂ€ttmĂ€tigt motstĂ„nd ökat och Ă€r en aktuell frĂ„ga i dagens Kina.

Framtagning av ny lagerlayout för Emhart Glass

Emhart Glass tillverkar den utrustning som behövs vid tillverkning av glasemballage sÄsom glasburkar och glasflaskor. Förutom att sÀlja hela lösningar sÀljer de Àven reservdelar. I och med reservdelsförsÀljningen har Emhart Glass stora lager och ett stort flöde av inkommande samt utgÄende gods. Utspridda lagerplatser i företagets byggnad samt flytande lagerplatser gör att företagets önskan om att plocka motorer utifrÄn FIFO- principen inte kan ske. Syftet med detta examensarbete Àr att genom kartlÀggning och analys av det fysiska och administrativa flödet av motorer ta fram en layout som förenklar och förbÀttrar plockning och spÄrning.

VÀgrelaterade olyckor vid transporter av farligt gods. Det allmÀnnas juridiska ansvar

Med anledning av de stadigt ökande transporterna av farligt gods pÄ vÄra vÀgar, finns det risk för att allt fler vÀgrelaterade olyckor med farligt gods intrÀffar. Förenat med en tankbilsolycka Àr en eventuell skada pÄ miljön. Miljöskador som orsakats av vÀgrelaterade olyckor med farligt gods, medför ofta en mÀngd olika juridiska problem och frÄgestÀllningar. Dessa handlar inte sÀllan om ekonomisk kompensation i form av skadestÄnd eller skyldighet att efterbehandla förorenad mark. Dessutom innebÀr en olycka ofta höga kostnader för akuta rÀddningsinsatser, uttryckningar eller undersökningar som nÄgon vill fÄ ersÀttning för.

Ledningsinnehavares kontraheringsplikt avseende anvisad leverantör enligt naturgaslagen : Hur förhÄller sig bestÀmmelsen till avtalsfriheten och den allmÀnna kontraheringsplikten?

Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingÄ avtal med en gasleverantör pÄ marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall dÄ gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestÀmmelsen har dock gasleverantörerna pÄ marknaden ingen skyldighet att ingÄ avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrÀtten Àr en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebÀr en rÀtt för individer att pÄ egen hand avgöra huruvida avtal ska ingÄs, med vem avtal ska ingÄs och pÄ vilka villkor.

Kadenssensor med en accelerometer och ANT+

Rapporten presenterar det examensarbetet som har gÄtt ut pÄ att undersöka möjligheterna att konstruera en sensor som mÀter kadens med hjÀlp av en accelerometer. Implementation av kadensprofilen till ANT+ har gjorts för att möjliggöra synkronisering mellan en sportklocka och sensorn. Kadens Àr hur fort cyklisten trampar med pedalerna mÀtt i enheten Varv per minut vanligt förkortat RPM frÄn engelskans Revolutions Per Minute. Hur fort en cyklist trampar pÄverkar kroppen pÄ mÄnga olika sÀtt och ofta vill cyklisten veta vad aktuell kadens Àr för att optimera sin prestation. Den undersökta principen att anvÀnda en accelerometer för att mÀta kadens syftar till att en eventuell prototyp skulle vara lÀmplig till inomhuscykling Àven kallad spinning.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->