Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Denna studie avser att besvara var mervÀrdesbeskattning sker, ur ett EG-rÀttsligt perspektiv, vid tjÀnstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater. TjÀnsterna förvÀrvas vid den plats dÀr den beskattningsbara personen har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahÄlls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsstÀllen. Studien företas med anledning av rÄdets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om Àndring av direktiv 2006/112/EG med avseende pÄ platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).UtgÄngspunkten för att besvara studiens syfte Àr huvudregeln i artikel 44 mervÀrdesskattedirektivets Àndrade lydelse som trÀder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster till en beskattningsbar person ska vara den plats dÀr denna person har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet.

NÀr företag fÄr möjlighet att verka pÄ en vÀl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhÀllsekonomisk effektivitet. Samtidigt Àr förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhÀllsekonomisk tillvÀxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket pÄ sikt skadar sÄvÀl företagens som samhÀllets tillvÀxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? sÄvÀl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis vÀrlden över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.

Syftet med den hÀr erfarenhetsbaserade essÀn Àr att utforska vad min uppgift som förskolepedagogÀr i mötet med barn som har svÄrt att leka med andra. Vad innebÀr det att vara en godpedagog i mötet med barn som har svÄrt att leka med bÄde vuxna och barn? FrÄgestÀllningenvÀcktes i mig dÄ jag pÄ min nya avdelning uppmÀrksammade tvÄ barn som hade den svÄrigheten.EssÀn börjar med mina samspelande observationer av barn som har svÄrt att leka medandra. DÀrifrÄn börjar jag enligt principen praktiken först och teorin sedan söka teorier somkan ge mig stöd i hur jag bör agera. Jag utforskar teorier om lekens betydelse frÄn tre olikateoribildningar: det utvecklingspsykologiska (Winnicott), psykoanalytiska (Erikson) ochgrÀnsöverskridande (Vygotskij).

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Vid uppsÀgningar pÄ grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren enligt huvudregeln i 22 § 4 st LAS upprÀtta en turordningslista efter anstÀllningstid för berörda arbetstagare. PÄ listan ges arbetstagare med lÄng anstÀllning företrÀde till fortsatt anstÀllning framför arbetstagare med kortare anstÀllningstid. Detta har pÄverkat olika grupper av arbetstagare pÄ olika sÀtt. I uppsatsen behandlas invandrare, kvinnor samt arbetstagare som rÀknar med att erhÄlla ett skydd av huvudprincipen. Den sista gruppen utgörs frÀmst av Àldre arbetstagare med lÄng anstÀllningstid.

Syfte och frÄgestÀllningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. FrÄgestÀllningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken vÀrdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell pÄ? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssÀtt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje Är som gÄtt samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina krÀver att de svenska affÀrsmÀnnen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriÀrer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.Syfte: Syftet Àr att ge en vetenskaplig genomgÄng för lÀsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hÀnsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstÄr vid etableringar i Kina.Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkÀtundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjÀlp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.Slutsats: Uppsatsen tyder pÄ att de kulturella hindren Àr verkliga och pÄtagliga. En negligering av dessa Àr förknippat med allt frÄn konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nÀtverk har visat sig vara ett grundlÀggande krav för att ens fÄ möjligheten att försöka sig pÄ en etablering.

Upphandlingsförfarandet Àr inte nÄgon enkel sak, en upphandling mÄste följa bÄde svensk lagstiftning och EG-rÀtten, vilket gör det hela till en relativt invecklad process. De grundlÀggande principer som utgör lagstiftningen bygger pÄ en vilja att all upphandling ska ske pÄ marknadens villkor och att det Àr pÄ sÄ sÀtt de mest optimala förutsÀttningarna ges. PÄ senare Är nÀr principen om en hÄllbar utveckling fÄtt en allt högre prioritet inom Sverige och Europa har det blivit aktuellt att stÀlla miljökrav i samband med offentliga upphandlingar, nÄgot som inte Àr helt okomplicerat. Hos flera aktörer i samhÀllet gÄr meningarna isÀr om vilka miljökrav som faktiskt kan stÀllas vid offentlig upphandling, utan att bryta mot lagstiftningen. Det finns mÄnga faktorer som kan vara en bidragande faktor till att miljökrav inte stÀlls vid upphandlingar, till exempel ekonomi, tid, ledning och organisation för att nÀmna nÄgra.

Exklusivitetsklausuler anvÀnds ofta som sÀkerhet för att den presumtiva köparen, budgivaren, ska vÄga inleda det kostsamma och tidskrÀvande förhandlingsarbetet. Exklusivitetsklausulen ger budgivaren, och i vissa fall sÀljaren, trygghet genom att sÀljaren förhindras att föra parallella förhandlingar. Exklusivitet Àr sÀrskilt vanligt förekommande vid företagsförvÀrv eftersom sÄdana transaktioner ofta innefattar betydande kostnader och risker. Exklusivitetsklausulen kan vara en del av en avsiktsförklaring, eller finnas upprÀttad i ett sÀrskilt avtal. Huruvida klausulen de facto ger budgivaren nÄgon trygghet kan emellertid ifrÄgasÀttas och kanske erbjuder istÀllet lojalitetsplikten skydd vid sidan av den överenskomna exklusiviteten.

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svÄrigheter i kris och under krig. I en tid dÄ alltfler vill utnyttja luftrummet Àr det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vÄdabekÀmpningoch kollisioner. Vidare mÄste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befÀlhavaren attmaximera sina insatser utan begrÀnsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet Àr viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges ocksÄ en historisk Äterkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.

Detta examensarbete reder ut arbetsprinciperna för olika typer av hÄrddiskskrivskydd; hÄrdvaruskrivskydd, mjukvaruskrivskydd, hybridskrivskydd och bygelskrivskydd. Slutsatsen av utredningen Àr att endast hÄrdvaruskrivskydd Detta examensarbete reder ut arbetsprinciperna för olika typer av hÄrddiskskrivskydd; hÄrdvaruskrivskydd, mjukvaruskrivskydd, hybridskrivskydd och bygelskrivskydd. Slutsatsen av utredningen Àr att endast hÄrdvaruskrivskydd bedöms ha tillrÀckligt pÄlitliga skyddsprinciper, vilket motiveras av dess oberoende frÄn bÄde hÄrdvara och operativsystem. Vidare undersöks hÄrdvaruskrivskyddet Image MASSter(TM) Drive Lock frÄn Intelligent Computer Solutions (ICS). NÄgra egentliga slutsatser gick inte dra av kretskonstruktionen, bortsett frÄn att den Àr uppbyggd kring en FPGA (Xilinx Spartan-II, XC2S15) med tillhörande PROM (XC17S15APC).

Studien behandlar pressfotografers instÀllning till bildbehandling, hur de motiverar de ÄtgÀrder de sÀger sig vidta under bildbehandling och hur tÀnker de sig att bildbehandling inverkar pÄ bilders trovÀrdighet. Studien syftar ocksÄ till att identifiera nÄgra av de premisser som potentiellt kan ligga till grund för pressfotografens vÀgval under bildbehandling, samt att visa hur dessa premisser tillsammans skapar stringens som pÄverkar pressfotografens syn pÄ bildbehandling.Studiens resultat, som bygger pÄ djupintervjuer med fem pressfotografer, redovisar bildbehandling som ett personligt förfarande sÄ till vida att varje fotograf pÄ individuell basis bedömer hur en bild bör justeras. Bildens syfte, genre, kvalitet och budskap samt medielogiska aspekter, med betoning pÄ fotografens arbetssituation, Àr ocksÄ aspekter sompÄverkar potentiellt pÄverkar handlingsvalen.Bland intervjupersonerna framtrÀder Àven tvÄ huvudlinjer i synen pÄ bildbehandling: den ena vilken ger uttryck för en tekniktilltro ? kamerans begrÀnsningar respekteras och ses i viss mÄn ocksÄ som en garant för bildens Àkthet. Den andra linjen manifesterar en mer dynamisk syn pÄ bildbehandling som utgÄr frÄn fotografens subjektiva upplevelse av fototillfÀllet.

Bakgrund: Datortomografiundersökningar har under de senaste Ären ökat markant över hela vÀrlden dÄ det Àr en snabb och lÀttillgÀnglig metod. Undersökningen ger detaljrik information om patientens anatomi men innebÀr ocksÄ relativt hög strÄldos. Vid datortomografiundersökningar exponeras patienten för joniserande strÄlning vilket utgör en risk för strÄlningsinducerad cancer. Syfte: Att belysa strÄlsÀkerhetsÄtgÀrder som kan vidtas för att minimera strÄldosen till patienten i samband med datortomografiundersökning. Metod: Examensrapporten har genomförts som en litteraturöversikt dÀr 18 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats analyserades för att svara pÄ rapportens syfte.