Syftet med arbetet var att vid realiserandet av ett nyskrivet verk för sologitarr, kunna beskriva vilka förändringar som gjorts i förhållande till manuskriptet och vad som motiverat förändringen.I samarbete med kompositören Jörgen Häll har ett verk för sologitarr skapats. Processen inleddes med att jag tagit fram material till Jörgen i syfte att inspirera till komponerandet, utan att uppmuntra till att komponera idiomatiskt. Så snart Jörgen hade komponerat någonting gick vi igenom det tillsammans och jag spelade in det. Den konstnärliga processen började med att Jörgen komponerade ett antal korta utkast med olika karaktär för att få en uppfattning om hur instrumentet svarar till musiken då jag spelar den. Efter det komponerade han det slutgiltiga gitarrverket.Realiserandet av musiken visade sig till stor del handla om att hitta rätt fingersättning utifrån önskad interpretation av verket, snarare än ren omkomponering/tonförändring.Resultatet av arbetet blev musik av Jörgen Häll för gitarr, där jag i uppsatsen presenterat och motiverat de fingersättningar och förändringar vi kommit överens om, samt inspelningar av allt komponerat material..

Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag är att upphovsmännen bakom varje drabbat verk inte får betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vårt kandidatarbete, en webbtjänst och en lösning på problemet. För att skapa webbtjänsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sätt att finansiera produkten och hur upphovsmännen skulle få betalt. Resultatet blev en webbtjänst där användaren bland annat kan lägga upp sina alster, ta del av andras och även använda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gång) där användaren kan boka tid för liveframträdanden, alternativt använda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson.

Att möta konst kan ske på många olika sätt och skapa många olika känslor. Upplevelsen är ett centralt begrepp i konsten och det är det som jag i den här uppsatsen har fokuserat på. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika perspektiv och erfarenheter påverkar ens konstupplevelse. Jag vill även undersöka hur förkunskaper om verken påverkar den. Som utgångspunkt för mina undersökningar har jag använt mig av teorier om perception presenterade av Sven Sandström och om konstpedagogik, presenterade av Anna Lena Lindberg. Detta tar jag upp i uppsatsens andra del där jag presenterar och förklarar de begrepp och teorier som jag använder mig av i uppsatsens tredje del. Fallstudierna är uppsatsens tredje del där jag gör analyser av tre olika verk, A House for Edwin Denby, (2000), av den amerikanske konstnären Robert Wilson.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

Denna uppsats undersöker hur personer med funktionsnedsättning porträtteras i svensk barnlitteratur. Metoden som använts är innehållsanalys av kvalitativ art där undersökningsmaterialet består av barnlitterära verk som innehåller personer med funktionsnedsättning som publicerats i Sverige under åren 2000 till 2012. De centrala frågeställningarna handlar om hur bilden av personer med funktionsnedsättning ser ut i dessa verk samt huruvida det går att finna några stereotyper i dessa moderna barnböcker. Resultatet visar att den undersökta litteraturen med några få undantag ger en nyanserad och positiv bild av personer med funktionsnedsättning. Dessa undantag består oftast av ett mindre element i berättelsen och har inte en framträdande roll i skildringen..

Under 12 arbetsveckor har vi i projektgruppen producerat en dokumentärfilm för en extern kund, Svenska Kyrkan. En film med 70 procent samtal och de övriga procenten har fördelat emellan, reportage, miljö och klippbilder. Samarbetet oss mellan oss tre har fungerat bra, med samarbetet med uppdragsgivaren inte fungerat lika önskvärt. Där problem med löften, förseningar i tidsplanen och snabba omstruktureringar tillstötte. Jag har applicerat Bill Nichols modus på mitt verk samt jämfört verk som håller kriterierna för de modus som Nichols beskriver.

Bokens paratexter skapar läsarens första intryck och förväntan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket intryck olika verks paratexter ger, via dess bokomslag och titel, samt att analysera de olika verkens inledningsord och första kapitel. I uppsatsen ges också didaktisk inspiration till litteraturläsning. Olika uppfattningar om bokomslag och titelns betydelse presenteras, liksom åsikter om hur ett verk bör inledas.De verk som analyseras är Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, Främlingen av Albert Camus och Kamalas bok av Inger Edelfeldt.Gemensamt för verken är att de väcker olika sorters frågor hos läsaren. Samband finns mellan respektive verks bokomslag, titel och inledning, men dessa framgår med olika tydlighet..

Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag är att upphovsmännen bakom varje drabbat verk inte får betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vårt kandidatarbete, en webbtjänst och en lösning på problemet. För att skapa webbtjänsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sätt att finansiera produkten och hur upphovsmännen skulle få betalt. Resultatet blev en webbtjänst där användaren bland annat kan lägga upp sina alster, ta del av andras och även använda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gång) där användaren kan boka tid för liveframträdanden, alternativt använda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

Syftet med denna uppsats är att undersöka de litterära, narratologiska elementen i ett verk som bygger på faktiska händelser och jämföra det med de faktiska element som kan återfinnas i ett skönlitterärt verk. För att svara på detta tar jag hjälp av tre underfrågor:? Vilka narratologiska grepp används? Här tar jag att ta upp och diskutera språket, författaren/berättaren och dennes roll samt hur berättandet framförs.? Hur används litterära stilbegrepp? Här undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och på vilket sätt de används.? Hur ser förhållandet till fakta ut? Här tar jag upp hur man i de båda böckerna förhåller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet..

Bokens paratexter skapar läsarens första intryck och förväntan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket intryck olika verks paratexter ger, via dess bokomslag och titel, samt att analysera de olika verkens inledningsord och första kapitel. I uppsatsen ges också didaktisk inspiration till litteraturläsning. Olika uppfattningar om bokomslag och titelns betydelse presenteras, liksom åsikter om hur ett verk bör inledas. De verk som analyseras är Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf, Främlingen av Albert Camus och Kamalas bok av Inger Edelfeldt. Gemensamt för verken är att de väcker olika sorters frågor hos läsaren. Samband finns mellan respektive verks bokomslag, titel och inledning, men dessa framgår med olika tydlighet..

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

I detta arbete presenteras en redovisning av Kurt Weill som kompositör under en tumultartad period (1927 - 33) av hans händelserika liv. Arbetet har jag skrivit ur en gitarrists och banjospelares ögon, och jag har i min redovisning av hans verk givit kortfattade beskrivningar om hur Weill kan ha gått tillväga då han komponerade för dessa knäppinstrument. Följaktligen har jag resonerat över varför han skrev för dessa instrument; vilka omständigheter och vilka personer som kan ha inspirerat honom till att göra detta. Syftet med detta har varit att samla kunskap till interpretation och arrangering av hans verk, kunskap som jag sedan har använt i en konsert. Jag har även haft som mål att öka min egen kunskap om Weill som kompositör, och att kunna få andra att upptäcka kvalitéerna i hans kompositörskap.Efter att ha skaffat fördjupad kunskap om ett stort antal verk av Weill så har jag valt ut ett antal stycken att arrangera.

Svenska konstskatter i faraTusentals verk försvunna i landets kommunerSkulpturer i skolkorridorer och tavlor på tjänstemannarum. Vår offentliga konst, finansierad av skattepengar, är ett museum dit ingen behöver lösa inträde. Men konst för miljarder riskerar att gå förlorad och antalet försvunna verk är alarmerande.Kontrollen över kommunernas konstsamlingar brister på flera punkter. Enligt vårenkätundersökning som skickats till samtliga 290 kommuner, är det mer än tredjedel av de 192 som svarade som inventerar sällan, och inte har sett över sin konstsamling på fem år eller mer. Elva kommuner vet inte ens när konsten senast setts över.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.