Sök:

Sökresultat:

46878 Uppsatser om Fćr alla vara med? - Sida 55 av 3126

HÄllbarhetsredovisning - varför regleras det för svenska statliga företag?

Bakgrund och problem; Den svenska staten har tidigare beslutat att de statliga företagen skall ligga i framkant och vara föredömen i allt sitt arbete. I arbetet mot en hÄllbar utveckling har inte detta varit fallet och det beslutades dÀrför, Är 2007, att frÄn och med 2008 skulle alla de statliga företagen publicera en hÄllbarhetsredovisning. DÄ tre av de statliga företagen, Vattenfall, SAS och Green Cargo fÄtt utmÀrkelser av FAR SRS för sina hÄllbarhetsredovisningar undrar vi om inte de statliga företagen i viss mÄn redan Àr föredömen och stÀller oss dÀrför frÄgan ?Varför regleras hÄllbarhetsredovisning för de statligt Àgda företagen?Syfte; Syftet med denna uppsats Àr att fÄr förstÄelse för beslutet. Genom att granska de belönade företagen, Vattenfall, SAS och Green Cargo, hoppas vi att kunna fÄ detta.

Att förebygga mobbning- En beskrivning av det mobbningsförebyggande arbetet pÄ en svensk grundskola

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att beskriva hur en svensk grundskola arbetar med att förebygga mobbning och hur arbetet upplevs av lÀrare och elever. Data har jag samllat in genom att intervjua sÄ kallade elevskyddsombud, lÀrare och elever. Den skola om jag studerat har valt att bilda en arbetsgrupp mot mobbning, dÀr det ingÄr 6 stycken personer som arbetar pÄ skolan. Medlemmarna i vuxengruppen mot mobbning fungerar som handledre Ät de tvÄ elevskyddsombud som finns i varje klass pÄ skolan. Elevskyddsombudens huvuduppgift Àr att vara uppmÀrksamma pÄ om det förekommer mobbning och i sÄ fall rapportera det till sin handledare.

Den sociologiska krigaren - en studie av amerikanska arméns förestÀllningar om motstÄndsgruppers identitet

Syfte och forskningsfrÄgor: Syftet med denna studie Àr att undersöka den amerikanska arménsförestÀllningar om motstÄndsgruppers identitet i deras manual FM 3-24.2, FM 90-8, FM 7-98,Tactics in Counterinsurgency. De frÄgestÀllningar som ska ge mig svaret Àr: Vilka förestÀllningarom motstÄndsgruppens identitet framkommer i amerikanska arméns manual? Vilka identiteter Àr detsom finns i amerikanska arméns manual? Hur relateras de olika identiteterna till varandra?Metod och material: Dokumentanalys av amerikanska arméns manual för strid motmotstÄndsgrupperHuvudresultat: Manualen bidrar inte med att klart och tydligt identifiera fienden.MotstÄndsgruppen Àr svÄr att skilja frÄn andra som gör motstÄnd eller protesterar. Det kan finnasflera motstÄndsgrupper, men motstÄndsgrupper klumpas ihop med milis, gÀng, kriminella, utlÀndskaagenter och terrorister. MotstÄndsgrupperna kan vara politiska rörelser som vill ÄtgÀrda verkligaeller upplevda missförhÄllande.

LÀs- och skrivinlÀrning för elever med svenska som andrasprÄk

Syftet Àr att undersöka hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivtillÀgnandet i svenska ur ett andrasprÄksperspektiv i en förstaklass. Jag vill ocksÄ undersöka om lÀrarnas förestÀllningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frÄgestÀllningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lÀrarnas arbete med lÀs- och skrivutvecklingen? ? Hur sÀger sig lÀrarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lÀrare som arbetade pÄ tre olika skolor och jag observerade alla lÀrarna, tvÄ av lÀrarna observerade jag vid tvÄ tillfÀllen och tvÄ av lÀrarna observerade jag vid varsitt tillfÀlle.

Inkluderande undervisning i en skola för alla : en kvalitativ studie om specialpedagogiken i Àmnet idrott och hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolenivÄ, Ärskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  FrÄgestÀllningar: Hur arbetar idrottslÀrare med inkludering inom Àmnet Idrott och HÀlsa? Finns det nÄgon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan anvÀndas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger pÄ strukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lÀrare inom Àmnet Idrott och HÀlsa, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn dÀr det största fokuset har lagts pÄ lÀrarnas Äldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lÀrare generellt har en delad mening om vad inkludering innebÀr, men det anvÀndes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta pÄ en bristande kunskap hos lÀrarna, men det kan ocksÄ bero pÄ att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förstÄelse kring hur specialpedagogik och inkludering anvÀnds inom Àmnet idrott och hÀlsa.

Resurseffektivt byggande: En studie av förutsÀttningarna för byggnadsutformning enligt konceptet Cradle to cradle

I dagens samhÀlle stÄr byggsektorn för en stor del av den negativa miljöpÄverkan, dÀrför Àr det viktigt att arbeta för att frÀmja miljö- och hÄllbarhetsarbetet i branschen. Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur resursutnyttjandet kan frÀmjas i samband med utformning och projektering av byggnader. Som utgÄngspunkt har konceptet Cradle to cradle (C2C) studerats. C2C Àr ett hÄllbarhetskoncept för innovation och design som handlar om att tÀnka kretsloppsbaserat. Det huvudsakliga mÄlet med konceptet Àr att alla material ska gÄ i slutna kretslopp och inte förlora i kvalitet nÀr de Ätervinns.

LÀrare och elevers syn pÄ utomhuspedagogik

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera lÀrare och elevers syn pÄ utomhuspedagogik i skolans senare Är. Jag valde att inrikta mig pÄ tvÄ intervjuer med lÀrare i matematik och naturorientering. Elevernas synpunkter fick jag till mig genom en enkÀt, som elever i Ärskurs nio fick svara pÄ. Resultatet visar att eleverna Àr positiva till att vara ute i skolan, framför allt pojkarna. De kÀnner sig piggare och mÄr bÀttre, vilket gör att de tror att de skulle orka mer i skolan om de fick vara mer utomhus.

Att minska oro och rÀdsla hos barn och förÀldrar i samband med anestesi

Barn som ska opereras upplever den okÀnda situationen som stressfylld och obehaglig. Denna litteraturstudies syfte var att belysa vad anestesisjuksköterskan kan göra för att minska oro och rÀdsla för barn och förÀldrar i samband med anestesi. Efter analys av 16 artiklar blev resultatet fyra kategorier; information, ÄtgÀrder i förberedelsefasen, ÄtgÀrder vid anestesitillfÀllet och bedömning av oro. Informationen ska vara omfattande och detaljrik och Àven beröra den postoperativa smÀrtlindringen. Internetprogram kan vara bra komplement till traditionell information.

FramgÄngsfaktorer - vad innebÀr det? Ett exempel frÄn en högstadieskola

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptĂ€cka faktorer pĂ„ en skola som möjliggjort godkĂ€ndnivĂ„ för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strĂ€van att nĂ„ godkĂ€ndnivĂ„ för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola dĂ€r alla nĂ„r mĂ„len ocksĂ„ lyckats med att bibehĂ„lla och öka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla. UtifrĂ„n detta har jag stĂ€llt följande frĂ„gor.? Vilka faktorer bidrar till mĂ„luppfyllelsen?? Vilka arbetssĂ€tt Ă€r synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsĂ€tt - hur omsĂ€tts det i praktiken?? Finns det nĂ„got speciellt arbetssĂ€tt som frĂ€mjar mĂ„luppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lĂ€rande och kunskap?? RĂ„der det en samsyn i skolan pĂ„ eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig pĂ„ systemteorin.

FörmÄgor och hinder : LÀrares och elevers perspektiv pÄ förutsÀttningarna för goda studieresultat i teknik

Det frÀmsta mÄlet med den hÀr studien var att undersöka de tankar om vad som kan vara förmÄgor och hinder för elevers inlÀrning nÀr det gÀller Àmnet teknik. Den gÀllde elever i Ärskurs 7-9 i grundskolan och Ärskurs 1 och 2 pÄ gymnasiets teknikprogram samt lÀrare i Àmnet teknik i grundskolan och lÀrare i konstruktion och teknologi gymnasiet.Undersökningar/studier har jag gjort i en kommun.Det var ocksÄ olika hur man tolkade förmÄgor och hinder att lÀra teknik i skolan nÀr man tittar pÄ resurser som finns i skolanDet som ocksÄ framkom under mina studier var att alla lÀrare utom en menade att nÀstan alla lÀrare som undervisar Àmnet teknik i skolan Àr lÀrare i Àmnet naturorientering eller naturvetenskap och inte teknik.Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: elevers förmÄgor och hinder att lÀra sig teknik beror pÄ olika saker, bland annat förÀldrars inflytande över barn/elever, miljön dÀr eleverna vÀxer och bor, elevernas tolkning av Àmnet, det vill sÀga om det Àr praktiskt eller teoretiskt.Studien visar pÄ behovet av att utveckla och leta efter andra metoder som kan förbÀttra och förenkla undervisningen i Àmnet teknik i skolan..

Interprofessionalitet i arbetet med mÀns vÄld mot kvinnor : En kvalitativ studie

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett komplext problem som har gĂ„tt frĂ„n att vara en enskild angelĂ€genhet till ett samhĂ€llsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvĂ€ndigt. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett lĂ€n i norra Sverige. Metoden baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem representanter frĂ„n Åklagarmyndigheten, SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Centrum mot vĂ„ld samt LĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ en sĂ„ bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebĂ€r och hur det tillĂ€mpas i praktiken. Resultatet utifrĂ„n intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbĂ€ttra.

Samverkan mellan en grundsÀrskola och en grundskola - en fallstudie av personalens uppfattningar kring denna samverkan

Studiens övergripande syfte Àr att pÄ en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagogeroch rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsÀrskola och grundskola, uppfattardenna samverkan. Ett delsyfte med studien Àr att kunna ta fram och bidra med ett underlag tillskolans fortsatta utvecklingsarbete genom att pÄvisa vilka problem och utmaningar man ser iden aktuella skolkulturen. Arbetet utgÄr frÄn en socialkonstruktivistisk ansats i denbemÀrkelsen att innebörden av inkludering och tillÀmpandet av inkludering Àr nÄgot somkonstrueras.UtifrÄn mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Somdatainsamlingsmetoder anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstruktureradesamt en enkÀtundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans?inkluderingsgrupp? medan enkÀtundersökningen riktade sig till skolansresterandepedagoger.

Alla barns rÀtt till kommunikation: TAKK och GAKK som komplement till det talade sprÄket för alla barn i förskolan

Syftet Àr att beskriva och analysera förskollÀrarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) pÄverkar barnets kommunikativa förmÄga och hur detta pÄverkar barngruppen. Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn en fenomenologisk teori dÀr halvstrukturerade intervjuer samt en observation har anvÀnts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollÀrare via mejlkontakt. Det genomfördes Àven en observation pÄ en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förstÄelse för att alla Àr olika.

BestÀmd eller obestÀmd form? Om substantivets speciesform efter alla

Det svenska sprÄket har ett komplicerat system för att manifestera bestÀmdhet till skillnad frÄn de flesta andra sprÄk. Detta för med sig att bestÀmdhet Àr ett av de omrÄden inom svenskan som orsakar stora svÄrigheter för dem som önskar tillÀgna sig svenskan som ett andrasprÄk. Ett svÄrt fall gÀller substantivets bestÀmdhet efter alla. SvensksprÄkiga vÀljer en lÀmplig böjningsform omedvetet. DÀremot Àr det svÄrt att förklara varför man formulerar sig sÄ som man gör.Inom forskningen pÄ omrÄdet Àr det fortfarande inte fullstÀndigt klarlagt hur bestÀmdhet styrs efter alla.

TonÄringars upplevelse av att leva med diabetes typ 1 : En litteraturöversikt

Bakgrund: I Sverige har cirka 40 000 mÀnniskor diabetes typ 1, varav cirka 8000 Àr barn. Det Àr en kronisk sjukdom som leder till omstÀllningar i livet. Att vara tonÄring kan vara en svÄr period i livet som prÀglas av ett identitetssökande. Detta sökande kan störas pÄ grund av sjukdomen och en god egenvÄrd Àr vital för tonÄringens framtid. Syfte: Syftet med litteraturöversikten Àr att beskriva tonÄringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->