I ett samhälle där tekniken rusar fram och medarbetare på många arbetsplatser har möjlighet att ständigt vara uppkopplade och arbeta hemifrån, undrar vi vad som ligger på företagets ansvar och vad individen ska få sköta själv? Idag är det en självklarhet inom IT-branschen att hänga med i den tekniska utvecklingen för att överleva ute på marknaden. I och med detta utrustas de anställda med det senaste inom tekniken gällande datorer och telefoner vilket bidrar till att de är anträffbara dygnet runt. Att identifiera sig med sitt arbete förekommer idag och människor tar med sig sin arbetsidentitet in i privatlivet. Detta för att människor i samhället förknippar individer med deras arbete och det får till följd att de anställda stannar kvar i sin arbetsroll även på fritiden och att de alltid representerar sin arbetsplats, både i arbetet och privat. I undersökningen framkom det att alla informanterna har ett privatliv bara att det har olika betydelse för individerna hur privata de vill vara.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av särskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi få fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill även med studien få fram om visionen en skola för alla är möjlig, utifrån pedagogernas inställning. Våra frågeställningar är:?Vad säger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av särskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lärare behöver för att arbeta med integrerade särskoleelever i grundskolan??Vilken inställning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vår kvalitativa studie dela ut intervjuenkäter med öppna frågor.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Syfte med studien är att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes där intervjufrågor ställdes till pedagoger. Likheter och skillnader jämfördes mellan pedagoger som arbetar efter Friluftsfrämjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sätt för utom- och inomhusundervisning där inga tydliga gränser finns.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Om tid och engagemang finns kan dokumentation lyfta verksamheten. Barnens lärande synliggörs och pedagogernas medvetenhet ökar. Det är först då dokumentationen kan höjas till en nivå då barnen kan bli medvetna om sin egen läroprocess. Vi har i detta arbete valt att undersöka hur förskolor använder sig utav dokumentation i verksamheten. För att få kunskap om detta har vi intervjuat fyra verksamma pedagoger.

Varumärken kan i dag vara allt från Findus, Pampers och ICA till Lunds kommun.På Lunds kommuns hemsida finns en länk som heter "Varumärket Lund" där man kan läsa om kommunens kännetecken.Vårt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumärke, dels utifrån offentliga dokument, dels utifrån intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har även fokuserat på hur kommunens förvaltningar sprider varumärket internt.Med termen "varumärket Lund" menar vi genomgående alla de kännetecken, värden och profileringar som Lunds kommun framhåller. Varumärket rymmer en mängd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat känner alla till varumärket men använder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utsträckning med varumärket samt anammar dess innehåll på olika sätt beroende på förvaltningens egen verksamhet..

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen på mobbning som hela arbetet grundar sig på är att mobbning existerar när en eller flera elever under skolpliktig tid utsätter någon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt kränkande särbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstå uppkomsten av mobbning. Dessa är utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om återupprättande rättvisa. Undersökningen är utförd på en livsvärldsfenomenologisk grund och resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer.

Den här kvalitativa studien undersöker hur det är att vara förälder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen påverkas. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger på fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen är ett  mänskligt system, därför tolkas resultatet utifrån systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förändrades då de fick utstå påfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försämrades.

Syftet med studien är att belysa hur unga fotbollsspelande tjejer upplever sin idrott. - Vad vill unga fotbollstjejer att träningarna och verksamheten ska innehålla och hur ska den organiseras för att de ska upprätthålla sitt intresse och stanna kvar?- Vad är viktigt i ledarens agerande för att tjejerna ska trivas?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med 17 tjejer i ett 14-års lag i fyra fokusgruppintervjuer.Resultatet visar att alla tjejer tycker att det roligaste med idrotten är att spela matcher och åka på cuper. De tycker att det är viktigt att vinna, men har de spelat bra och fått visa upp vad de lärt sig så kan de ta en förlust. Kompisarna är en viktig faktor och att ha roligt tillsammans är det som gör att de vill fortsätta att spela fotboll. De tycker att träningarna ska innehålla blandade övningar och att de även där får spela matcher i många olika varianter.

Syftet med följande arbete är att granska hur lärare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten grupp. Skolans uppgift är att ge alla elever en likvärdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella målen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur en skola för alla växt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krävs en allmän specialpedagogisk kompetens hos alla lärare för att kunna få en skola för alla. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen såg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förväntades av eleven efter en placering i liten grupp.

I organisationer uppstår ofta populära begrepp, eller så kallade moden, som för tillfället anses vara det moderna och naturliga sättet att organisera på. Många företag har idag övergått från att arbeta individuellt till att arbeta i team, då det ofta ger indikation på att medarbetarens prestationer höjs. För att få teamen att fungera väl anses teambuilding viktigt då det, enligt många författare inom ämnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglädje och kvalité. För att få en djupare förståelse för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrädare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att få mer kunskap om ämnet.Uppsatsen syfte är att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stämmer överens med hur olika organisationer utformar team.

Uppdraget från Cirkus Cirkör var att samla cirkushjärtat. Tidigare hade Cirkörs verksamheter varit utspridda och efter skilsmässan med Dans och Cirkushögskolan blev det än viktigare att samla Cirkörs olika delar och att öka transparensen mellan gymnasister, kontorister och cirkusartister. Det blev tid att knyta samman dagens verklighet med cirkushjärtats historia ? och tid att blicka mot framtidens alla utvecklingsmöjligheter.Cirkus Cirkör i Alby Kulturby är en öppen byggnad, både till verksamhet och utformning. Den vänder sitt ansikte mot övriga Subtopia och den bjuder ut sig och den bjuder in.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara fysiskt aktiva även på fritiden.Frågeställningar: ? Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet?? Vad kan motivera skolungdomar att vara fysiskt aktiva på sin fritid?? Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna?MetodUndersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva.

 I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkställigheten av domstolsbeslut gällande utvisning med återreseförbud omgärdas av några implementeringsproblem, dels av vilken karaktär dessa är och ur vad de är sprungna. Undersökningen, som är inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgångspunkt i en teoretisk modell som tar hänsyn till tre olika typer av generella villkor som måste vara uppfyllda för att en lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sägas vara för handen. Studien bygger på en numerär genomgång av alla utvisningsärenden  som handlagts av Polismyndigheten i Västernorrlands län under en femårsperiod, samt på intervjuer med tillämpare på olika nivåer. Syftet med arbetet är att svara på frågorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om så är fallet, vilken karaktär har problemen och vad är det som gör att de uppstår? .