En stor del av de svenska byggnaderna uppfyller inte de krav som ställs för taksäkerhet, och saknar taksäkerhetsanordningar. Detta beror på att de taksäkerhetsanordningar som finns på marknaden idag inte tilltalar kunden tillräckligt estetiskt. Dessutom finns en stor variation av taktyper, detta har medfört att det utvecklats många olika infästningar för taksäkerhetsprodukter. Målet är att utveckla taksäkerhetsanordningar som kunden anser vara estetiskt tilltalande samt konstruera en infästning som fungerar för alla typer av tak och alla taksäkerhetsprodukter. Resultat: Flera koncept togs fram med fokus på design och tillverkning, där till slut ett slutkoncept valdes för infästning, snörasskydd och nockräcke samt två koncept för stegar.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). Särskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

I dagens samhälle pratas det allt mer om det fossila bränslets negativa påverkan på miljön, men det är få som själva gör något åt saken. Nu finns chansen för dig att bidra till en grön framtid!Projektgruppen har i egen regi med hjälp av ett flertal samarbetspartners tagit fram ett paket bestående av alla de komponenter som behövs för att konvertera en bensinbil till elbil. Paketet består av kvalitetsprodukter från leverantörer som erbjuder service över hela världen. Elpaketet kommer att varaenkelt för kund att införskaffa genom vår hemsida, där all information om produkterna finns samt tips och råd på hur konverteringen går till praktiskt. Projektgruppen kommer även att erbjuda sina kunder tjänsten montering genom våra samarbetspartners verkstäder.Tidigare har man behövt vara både elektriker och mekaniker för att kunna konvertera sitt fordon.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Syftet med det här examensarbetet är att få en djupare förståelse och mer kunskap om förskollärares syn på lek. Mina frågor är: Vad är lek och vad är lärande enligt förskollärare? Hur använder sig förskollärare leken för att utveckla barns lärande? Jag har gjort fem intervjuer med förskollärare från en förskola. Utifrån mina frågeställningar visar resultatet att: Leken är lärande av det vardagliga livet. Leken är frivillig och ska vara rolig.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Studien avsåg att undersöka hur ungdomar i gymnasieskolan med intellektuell funktionsnedsättning samt eventuella tilläggsdiagnoser beskriver sina upplevelser av kamratrelationer. Tolv elever i årskurserna 2 ? 4 från gymnasiesärskolans nationella program intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: 1) Att känna sig maktlös när det gäller att förandra, 2) Att vara på sin vakt, samt 3) Att förhålla sig till andra.

Abstract Holmquist, N & Olsson, M (2009). Ska vi leka? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Vi har utfört en studie där vi har granskat pedagogernas syn på lek i förskolan och hur de arbetar utifrån inkludering av alla barn i leken. För att få svar på våra frågor har vi utgått från följande frågeställningar: Hur definierar du leken i förskolan och hur viktig anser du att den är? Hur pedagoger främjar inkludering i leken i förskolan. Vi kommer att inleda med att börja beskriva varför vi valde detta område där vi sedan förklarar och konkretiserar vad leken innebär och varför den är det grundläggande elementet i förskolan.

Så kallad organisatorisk rättvisa kan påverka anställdas arbetstillfredställelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att få en större förståelse för hur organisatorisk rättvisa upplevs av individer på arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, åtta kvinnor och sex män, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rättvisa kan upplevas som svårt att uppnå då det är kontext- och personberoende men att rättvisa bland annat kan skapas genom att alla anställda behandlas lika samt att alla får vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhällslivet, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former där eleven ska kunna vara med och påverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fått ett ökat inflytande i skolan men inte i den utsträckning som förväntas i en fungerande demokrati.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera några pedagogers vision om ?En förskola för alla?. Vad begreppet ?En förskola för alla? innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkställandet av en förskola där alla barn är välkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap använts.

Detta examensarbete undersöker pedagogers syn på begreppet "en skola för alla", hur de går tillväga för att realisera begreppet samt implikationerna av detta. Jag har undersökt hur pedagogerna upplever i vilken utsträckning det är en skola för alla, men även hur de arbetar för att individualisera undervisningen samt vilka medel de tror skulle förbättra läromiljön. I examensarbetet ges en översikt över tidigare forskning om en skola för alla, inkludering och exkludering samt information från svenska lagar och styrdokument angående skolan samt internationella lagar. En kvalitativ fenomenografisk intervjumetod användes. Arbetet grundas på intervjuer med åtta grundskolepedagoger, två specialpedagoger samt en rektor, totalt elva informanter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att pedagogerna inte anser att det fullt ut är en skola för alla.

Avsikten med detta arbete är att undersöka vilka känslor och tankar elever kan ha till djur, samt om de kan ändras när eleverna blir bekanta med djuren. Vi har valt att utföra en kvalitativ undersökning där vi kombinerar metoderna intervju och observation. Undersökningen genomfördes på tio elever i årskurs ett, där alla enskilt fick bekanta sig med en skalbagges alla livcykelstadier under ca 10 minuter. I början och slutet av varje intervju bad vi eleverna att berätta vad de kände och tänkte när de såg djuren, därefter grundade vi vår analys och tolkning av vårt material med hjälp av konstruktivismen. I vår undersökning såg vi att alla elever hade någon sorts känsla för och tanke om djuren, dock kunde det vara svårt att tyda känslorna eftersom vissa elever verbalt kunde uttrycka en känsla medan kroppsspråket visade en annan.

Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet.

Titel: Åtgärdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivå (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta på hur pedagoger formulerar sig i åtgärdsprogram och vilka konsekvenser det kan få för elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd. De två frågeställningarna behandlade hur formuleringarna i åtgärdsprogrammen påverkar synen på elever som bedöms att vara i behov av särskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrån mitt angreppssätt. En kritisk diskursanalys gjordes på 29 åtgärdsprogram hämtade från en skola. Alla åtgärdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. Åtgärdsprogrammen studerades utifrån två grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utsträckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.