För att växter ska växa bra krävs det en mix av olika näringsämnen där de två viktigaste näringsämnena normalt sett är kväve (N) och fosfor (P). Det är viktigt att mixen av olika näringsämnen passar växtens behov samt att näringsämnena är möjliga för växten att ta upp. Det får inte heller vara för mycket av ett näringsämne då detta kan leda till förgiftning. Denna studie är gjord med syfte att klargöra hur algbiomassa av grönalger i blandad mix fungerar som gödslingsmedel för små plantor av tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Samt att hitta förklaringar över varför algerna påverkar plantornas tillväxt.

Att anlägga våtmarker och dagvattendammar inom urban miljö och golfbanor är i dag av stort intresse. Vid nyproduktion eller ombyggnation av bostadsområden finns det idag ett stort intresse att ta hand om dagvattnet lokalt (LOD). Dammar anläggs därför inom bostads- och industriområden för att fördröja flödet, d.v.s. att förhindra översvämningar och för att reducera mängden närsalter och tungmetaller. Dammarna på golfbanor byggs till stor del av spelstrategiska och estetiska orsaker, men till viss del även för att kunna användas som vattenreservoarer. Vissa konstruktioner och förhållanden medför dock att algblomningen tidvis blir mycket omfattande, vilket innebär att dammarna förlorar en stor del av sin prydnad och ger ökade skötselkostnader.

Sjön Gästern ligger i Oskarshamns kommun och är hydrologiskt påverkad av sjösänkningar, den senaste fullbordades 1924. Efter det har sjön vuxit igen med bladvass (Phragmites australis). Sjön håller nu på att restaureras, genom att höja vattennivån förväntas ett vassavdöende så att större klarvattenytor återskapas. Hydrologiskt återskapande kan dock leda till torvuppflytning och oönskade vattenkemiska effekter. Detta arbete har gått ut på att undersöka om en begränsad vattennivåhöjning kan motverka uppflytning och näringsläckage, men ändå orsaka vassavdöende.

Till följd av den hårda utbyggnaden av vårt samhälle åtgår en stor mängd naturresurser. Samtidigt som samhället utveckas sätts allt högre krav på att det ska hushållas med naturresurser, inte minst genom införandet av miljömålet en ?God bebyggd miljö?. Enligt detta miljömål ska användningen av såväl mark som naturresurser ske på ett så hållbart sätt som möjligt. Samtidigt med detta skapar den svenska stålindustrin över en miljon ton slagg årligen, varav en stor del deponeras.

Det vatten som avrinner från hårdgjorda ytor, så kallat dagvatten, innehåller ofta en mängd olika föroreningar, så som tungmetaller och näringsämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. Ett vanligt sätt att rena detta vatten är genom öppna system, som dammar och våtmarker, eftersom de fungerar både som flödesutjämnare och som sedimentationsmagasin.I Steningedalen, Märsta, finns en dagvattenanläggning med dammar och översilningsytor, vars syfte är att rena dagvatten från ett avrinningsområde på ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primära syfte var att leda vattnet förbi Märsta centrum. Tunneln är ca 3100 m lång, sprängd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till Märstaån. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts.

Undermåliga enskilda avlopp i Östersjöns närområden bidrar till både övergödning ochförorening av havsvattnet. En av orsakerna är att sommarstugeområden i allt högre gradövergår till åretruntboende. Denna successiva förändring, skapar så kalladeomvandlingsområden, med i många fall otillräckliga avloppssystem. I takt med att flerväljer att bosätta sig permanent i dessa områden ökar belastningen på avloppen ochdärmed risken för läckage och föroreningar.Ett sätt att minska utsläppen är att bygga ut det kommunala avloppsledningsnätet tillomvandlingsområdena. Problemet är att det kan ta 5 ? 10 år från planering avutbyggnad fram tills inkoppling av kommunalt avlopp kan ske på berörda fastigheter.Under den tiden behövs tillfälliga avloppssystem som kan användas somövergångslösningar, ersätta bristfälliga enskilda avlopp och förbättra miljön.

De flesta svenska gåsbestånden har ökat kraftigt de senaste decennierna, och de stannar ofta längre i Skåne innan och under flytt än vad de tidigare gjort. Detta har lett till ett ökat tryck på landskapet, särskilt i områden där stora flockar samlas som till exempel vid vattendrag. Syftet med studien är att illustrera vikten av gässens avföring med hänsyn till näringstillförsel i jämförelse med andra lokala näringskällor. Fyra dammar inventerades mellan maj 2004 och mars 2005..

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.

Vanadin i konverterslagg är idag ett växande problem i Sverige. Framförallt på grund av att det inte finns någon verklig avsättning för slaggen då den förbjudits som jordförbättringsmedel och då förväntade gränsvärden gällande utlakning förhindrar att den används inom andra områden såsom vägbyggnation. Det finns idag flera vanadinproducenter som använder sig av förblåsning av råjärn för utvinning av vanadin, bland andra Pan Steel i Kina och Nizhniy Tagil Iron and Steel Works i Ryssland. Det koncept som framförallt studerats i detta examensarbete bygger på att först reducera den varma LD konverterslaggen från SSAB till en vanadininnehållande metallfas. Därefter skall en vanadin-fosfor och vanadin-järn separation ske genom att selektivt oxidera vanadinet till en vanadinrik slaggfas.

Bristen på högvärdigt gödsel är i många låg- och medelinkomstländer betydande då mineralgödsel är kostsamt och svårt att transportera. Material att tillverka biogödsel av finns det dock gott om i form av mat- och trädgårdsavfall samt animaliskt och mänskligt avfall. Dessa material är rika på essentiella växtnäringsämnen som kväve och fosfor. Utmaningen vid användning av dessa material är att de ofta innehåller höga halter av smittförande mikroorganismer vilka är skadliga för både människor och djur. Ska dessa material användas som biogödsel är det viktigt att de patogena mikroorganismerna inaktiverats så att smittor inte sprids i miljön och till livsmedel.Denna studie jämförde tre maskkomposter med tre mesofila komposter med avseende på inaktivering av mikroorganismer samt produktion av ett högvärdigt biogödsel som slutprodukt.

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

Rapporten behandlar aeroba dränkta biobäddar som biologiskt reningssteg i avloppsreningsverk. Syftet med examensarbetet är att studera de dränkta biobäddarna i Järbo och Kungsgården avseende reduktion av näringsämnen och parametrar som pH, syre och belastning. Rapporten har dels en teoridel där funktionen hos dränkta biobäddar genomgås samt en praktisk del där avloppsreningsverken i Järbo och Kungsgården studerats avseende reduktion av bland annat fosfor, kväve, COD, BOD. Studien omfattades av två provtagningsomgångar om vardera en vecka. Studien har utförts under våren 2004..

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstånd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen från 665 000 till 800 000 ton kartong per år. Villkoren för tillståndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utsläpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlägga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende på komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraättiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaättiksyra), kväve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att få en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes även en molekylviktsfraktionering på inkommande och utgående avloppsvatten.Komplexbildare används inom pappers- och massaindustrin för sin förmåga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av väteperoxid i blekningen och påskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpåverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila ämnen, vilket innebär att de är biologiskt svårnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsägande uppgifter angående nedbrytningen av komplexbildare, där vissa menade att de genomgår biologisk nedbrytning, men att det sker mycket långsamt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns någon mätbar korrelation mellan kiselalgskomplexet Fragilaria capucinas storlek och halten av fosfor i det vattendrag där de lever. Om ett samband finns kan detta efter ytterligare studier komma att bli användbart inom miljöövervakningen då bland annat vattendragens eutrofieringsgrad ska undersökas. Studien baseras på arkiverade kiselalgspreparat som finns på Institutionen för vatten och miljö (IVM). Arton prover med varierande fosforhalter valdes ut, och tjugo F. capucina räknades i varje prov.

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstånd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen från 665 000 till 800 000 ton kartong per år. Villkoren för tillståndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utsläpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlägga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende på komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraättiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaättiksyra), kväve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att få en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes även en molekylviktsfraktionering på inkommande och utgående avloppsvatten.Komplexbildare används inom pappers- och massaindustrin för sin förmåga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av väteperoxid i blekningen och påskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpåverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila ämnen, vilket innebär att de är biologiskt svårnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsägande uppgifter angående nedbrytningen av komplexbildare, där vissa menade att de genomgår biologisk nedbrytning, men att det sker mycket långsamt.