I vår kommande yrkesroll kommer vi att möta människor som var och en har en unik livsberättelse. Vi har i vår studie fått ta del av fyra personers beskrivningar av just deras unika vägar in i polisutbildningen. De här berättelserna utgör stommen i vår studie. Vi har intervjuat fyra studenter vid polisutbildningen för att sedan analysera deras berättelser och söka svar på frågor som är aktuella i vägledningsperspektiv. Vad gjorde att de valde just polisutbildningen? Vad har de för bakgrund? Vad har de för självbild? Uppsatsen vill sätta fokus på olika vägar till polisyrket.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer än ca 40år sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de två parterna aktualiserades på mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de två verksamheterna påbörjats, för snart 30 år sedan, har lärandet i skolan förstärkts medan lärandet på fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gått från att vara inriktat på barnens fritid till att bli hjälplärare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och är att barnen ska ha en samlad skoldag, där läraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Dagen samhälle är sårbarare än man ibland kan ana. Överbelastningsattacker är attacker mot ett specifikt nätverk, och syftet är att göra dess tjänster otillgängliga för legitima användare. Detta är något som sker varje dag mot företag runtom i världen, och inte minst i Sverige. Media har på senare tid uppmärksammat problemet sedan det blivit allt vanligare och vanligare bland företagen. Syftet med detta arbete är dels att få bättre förståelse om överbelastningsattacker är något som prioriteras eller inte, men även att få företagen uppmärksammade på vilka olika skydd som finns att tillgå mot överbelastningsattacker, samt att vi vill få företagen att verkligen tänka på vilka hot som finns där ute. Vårt mål med denna uppsats är att ta reda på vilka befintliga skydd företag i Sverige använder sig utav för tillfället samt vilka skydd de kan och bör använda sig utav. För att nå detta mål har vi genomfört kvalitativa intervjuer med företag som bedriver en stor del av sin försäljning, eller tillhandahållande av tjänster, över Internet. Detta har gjort att vi kommit fram till att företagen visserligen visst har skydd mot överbelastningsattacker och använder sig utav dem, men bör också se till vilka andra skydd som finns tillgängliga för dem och kan fungera bättre för just dem. Det finns som sagt bra skydd mot överbelastningsattacker, men det gäller att veta hur de fungerar och att använda dem på rätt sätt för att kunna utnyttja dem ordentligt. Vi tror, och hoppas, att detta arbete kommer att kunna hjälpa företagen i framtiden att lättare kunna stå emot överbelastningsattacker, och det är våran förhoppning att denna uppsats kommer att komma till nytta och tjäna sitt syfte..

Uppsatsen handlar om hur Västerås centrala parker används. Arbetet syftar till att utvärdera om deras utseende, karaktärer och funktioner bidrar till att tillgodose invånarnas behov och intressen. Hur användningen förändrades beroende på aspekter som väder, vardag eller helgdag samt tid på dagen undersöktes genom platsobservationer vid olika tider och dagar. De tre parkerna Vasaparken, Rudbecksparken och Djäkneberget i Västerås valdes ut för undersökningen. Vasaparken och Rudbecksparken liknar till utformning och karaktär majoriteten av stadens centrala parker.

Under 2011 pågick diskussioner kring bildämnet i och med att Sverige antog nya läroplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild är mer av ett hobbyämne samtidigt som andra visade på ämnets värde och hur viktigt det är med visuell kompetens i dagen samhälle. År 2003 gjordes en nationell utvärdering av bildämnet som visade att de flesta elever tycker att bild är roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvärdering visade också att i bildämnet arbetade elever främst med hantverksmässig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gått nästan 10 år sedan denna utvärdering gjordes och en ny kursplan har införts där digitalt skapande och analys är tydligare inskrivet.

Bakgrund och problemformulering: Ett grundläggande behov hos människan är sömn. På sjukhus och äldreboende störs patienters sömn av diverse olika faktorer. Sedativa läkemedel är vanligt och många patienter introduceras till detta under sin vistelse på sjukhus eller äldreboende. Tidigare forskning visar på att sömnbrist kan leda till bland annat försämrat immunförsvar, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Sömnen är viktig för människan då det är under den perioden som kroppen återhämtar sig, bearbetar dagen och producerar viktiga hormoner.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med avföringsinkontinens. Nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att personer kände sig oroliga och hjälplösa när de aldrig kunde vara säkra på hur de skulle må från den ena dagen till den andra. Många var rädda för att det skulle lukta avföring och oroade sig främst i offentliga sammanhang och i slutna områden.

Nationella utvärderingar har visat att läsförmågan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istället för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med läs- och skrivsvårigheter i förskola, förskoleklass och år 1 samt kartlägga språkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen är det viktigt med en medveten språkstimulans redan i förskolan för att göra barnen språkligt medvetna. Språkmiljön stödjer och stimulerar barnens språkutveckling då den erbjuder god tillgång på litteratur, pennor, papper och ordbilder. Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av språkmiljön. Målgruppen bestod av pedagoger från förskola, förskoleklass och år 1. Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansåg att de inte hade tillräckliga kunskaper inom läs- och skrivområdet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med avföringsinkontinens. Nio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att personer kände sig oroliga och hjälplösa när de aldrig kunde vara säkra på hur de skulle må från den ena dagen till den andra. Många var rädda för att det skulle lukta avföring och oroade sig främst i offentliga sammanhang och i slutna områden.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

BAKGRUND: Vi är tre blivande lärare med inriktning mot de yngre åldrarna och ser det som viktigt att pedagoger i förskolans och förskoleklassens verksamhet erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet, för att gynna deras utveckling, lärande och hälsa. Enligt forskning bör barn för sin framtida livsstil och hälsa röra sig minst en timme om dagen, men nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar i Europa når inte upp till den rekommendationen (Armstrong, 2004). Statens folkhälsoinstitut (1996) beskriver att med fysisk aktivitet menas allt som ger en ökad energiförbränning, till exempel genom att leka och springa. Fysisk aktivitet ser vi som en naturlig strategi för oss pedagoger i förskola och förskoleklass att använda oss av för att gynna barnens lärandeutveckling, men tillämpar de fysisk aktivitet och i så fall hur och varför?SYFTE: Syftet med studien är att få kunskaper om, hur och varför ett antal pedagoger i förskola och förskoleklass erbjuder barnen daglig fysisk aktivitet.METOD: Studien genomfördes genom en kvalitativ undersökning, med 24 kvalitativa observationer och fyra intervjuer med pedagoger iförskola och förskoleklass.

Bakgrund:Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation.MetodMin studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9.Resultat:Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet?- Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens.Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat?- Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen.Finns det något negativt med PH-samtalet?- Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PHsamtalet på det sätt som ingår i skolans koncept.Hur stor betydelse har loggboken?- Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion.Finns det något annat värde med detta PH-samtal?- Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav..

I dagens svenska samhälle finns det många människor med utländsk bakgrund och skolan har blivit en plats där möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan är en av de viktigaste institutionerna där olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet menar att internationaliseringen ställer högre krav på människor att leva i en kulturell mångfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig på att se hur lärare jobbar med invandrarelever i de teoretiska ämnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen när det gäller ämnet Idrott och hälsa och integration.Syftet med vår uppsats är att undersöka idrottslärares syn på hur ämnet Idrott och hälsa fungerar som en integrationsarena, det vill säga hur lärarna ser på problem och möjligheter i undervisningen när det gäller att integrera invandrarelever i skolans värld och i det svenska samhället.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa. Dessa lärare har även erfarenhet av undervisning av både invandrarelever och svenska elever. Vår undersökning visar att idrottslärarna ser invandrareleverna som en tillgång i undervisningen, eftersom alla kan ta lärdom av varandras olikheter.

The purpose of this study is to examine what pupils in the ninth grade eats for lunch and also whether there is any connection between their lunch habits and perceived ability to concentrate and fatigue. A further aim was to study pupils' experience of dining environment in schools.The study is based on a quantitative method with questionnaires. The study was implemented on four schools in elementary school in themunicipalityofKristianstadand Tanum.Our results demonstrate, in accordance with several previous studies conducted in the same age group, that it is about half of the pupils who eats school lunch every day and that the majority are eating school lunch 3-5 days a week. Furthermore, our study shows that the pupils who rarely eat vegetables in school feel tired and distracted to a greater extent than the group of pupils who eat vegetables almost daily. Our result also shows that the group of pupils who eat the main course 3-5 days a week feel both tired and distracted to a greater extent than the group of students who eat the main course more rarely.In accordance with previous studies our study shows that differences exist between boys and girls regarding food that is eaten instead of school lunch.