Sökresultat:
656 Uppsatser om Fćnga dagen - Sida 30 av 44
PutativtillstÄnd : Att se spöken mitt pÄ ljusa dagen
Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet mÄste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrÄn ett kvalitativt arbetssÀtt.Syftet med studien Àr att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet Àr aktuella Àn idag. För att vi ska kunna göra detta har vi anvÀnt oss av nyhets- och debattartiklar frÄn dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt tvÄ videoklipp frÄn Sveriges Television, innehÄllande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frÄgestÀllningar vi anvÀnder oss av i studien riktar sig mot att hjÀlpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan anvÀndas idag och dessa Àr följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhÀlle?PÄ vilket sÀtt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?VÄr teoretiska utgÄngspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi anvÀnder oss av i studien som Àr: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han anvÀnder i sin maktteori som Àr följande: DisciplinÀr makt, foglighet, och institutioner.
"Something to add to the body and shake" : - En studie om mÀnniskan och musiken i St. Vincent och Grenadinerna
Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.
Ăversyn av arbetstidsförlĂ€ggning
Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.
Sambo i vÀlfÀrdsstaten - : Ett sociologiskt perspektiv pÄ den statliga regleringen av intima relationer med sÀrskild inriktning pÄ frÄgan om jÀmstÀlldhet
Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.
Uppfattningar av spanska : En undersökning om gymnasisters uppfattningar av spanskundervisningen
Det hÀr Àr en studie av gymnasieelevers uppfattningar av undervisningen i spanska. Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevernas skÀl att vÀlja spanska, vad de har för syn pÄ sin egen sprÄkanvÀndning och vad de har för ÀmnesmÀssigt fokus nÀr de studerar.Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju respondenter som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och lÀser spanska steg 3. Samtliga respondenter lÀser teoretiska program. Undersökningen har bedrivits enligt en fenomenografisk ansats som Àr en kvalitativ forskningsansats som syftar till att bringa i dagen den variation av uppfattningar som finns i en viss grupp. Uppfattningar sÄ som de definieras i den hÀr undersökningen ska ses som olika sÀtt att se olika fenomen.Resultatet av den hÀr undersökningen Àr att det finns en skillnad mellan Ä ena sidan de elever som drivs av yttre faktorer (t.ex.
NÀr hjÀrtat slutar slÄ ? Patientens upplevelser av hur livet pÄverkas efter ett hjÀrtstopp
I Sverige drabbas varje Är omkring 15 000 personer av hjÀrtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 pÄ sjukhus. Av de hjÀrtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rÀdda endast omkring 500. Av de som fÄr ett hjÀrtstopp pÄ sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjÀrtstopp Àr en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv pÄ livet och kan ses som en transition frÄn frisk till sjuk dÀr en individs livsvÀrld och livskvalitet pÄverkas.
Ska vi ta en kopp kaffe?: En kvalitativ studie av kaffedrickande
Vardagslivet Àr nÄgot som vi tar för givet, nÄgot som bara finns dÀr men som vi sÀllan lÀgger mÀrke till. Att studera vardagslivssociologi innebÀr att man studerar det vardagliga livet pÄ micro-sociologisk nivÄ, nÄgonting som sker runt omkring oss men som vi kanske sÀllan reflekterar över för att det Àr sÄ integrerat i vÄr vardag. Jag valde att studera företeelsen kaffedrickande. Sverige ligger tvÄa i listan för mest kaffekonsumerande land i vÀrlden (Kaffeinformation.se). Syftet med uppsatsen var att studera och beskriva nÀr, var, hur och varför mÀnniskor dricker kaffe idag samt undersöka vilka upplevelser mÀnniskor har av att dricka kaffe i sociala sammanhang.
Matematikens betydelse för förskolan : en sammanstÀllning av pedagogers syn pÄ matematikundervisningen i en kommunal förskola och i en montessoriförskola
Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.
Ungdomars fysiska aktivitet och self- efficacy
Ungdomar idag nÄr inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses Àven att fysisk aktivitet minskar under tonÄren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan pÄverka fysisk aktivitet, en sÄdan faktor Àr self-efficacy. Med denna utgÄngspunkt Àmnar studien kartlÀgga och jÀmföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser Àven att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.
Behövs pottan? Det finns ju sÄ bra blöjor! : Information om pottrÀning vid BVC
Bakgrund: PottrÀningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre Ärs Älder trots att barn kan uppnÄ blÄskontroll redan under spÀdbarnstiden. Sen pottrÀning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att pottrÀningen har senarelagts kan bland annat bero pÄ att förÀldrar har svÄrt att bedöma nÀr barn Àr redo för pottrÀning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring pottrÀning frÄn BVC (barnavÄrdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades pÄ.
Naturen som klassrum : LĂ€rares uppfattning om utedagar vid naturskola, interaktionen mellan utedagar och skolan och utomhuspedagogik runt den egna skolan
Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i sex lÀrares uppfattningar om utedagar vid tvÄ olika naturskolor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare beskriver elevernas lÀrande och sin egen roll under utedagen pÄ naturskolan. Syftet Àr ocksÄ att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte Àr att beskriva vilka förutsÀttningar som lÀrarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, dÄ i form av hinder och möjligheter.Metoden Àr etnografisk och bygger pÄ en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.Resultatet visar att lÀrarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lÀrande som Àr utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger pÄ samarbete och delaktighet. LÀrarna ser en variation gÀllande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. LÀrare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller lÄter den vara mer fristÄende.
?Det kan kÀnnas som att man bara spelar gammal musik hÀr ? : ? En studie om komposition inom klassisk instrumentalundervisning pÄ musikhögskolan.
Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.
MÄltidsordning - hos en grupp ishockeyspelare
Syftet med undersökningen var att studera en grupp idrottande mÀn angÄende deras mÄltidsordning för att undersöka hur de förhöll sig till de Svenska nÀringsrekommendationerna och Sveriges Olympiska kommittés rekommendationer för elitidrottare.Genom samarbete med en ishockeyklubb undersökte vi mÄltidsordningen hos ett herrishockylag i division I. Detta genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning pÄ samtliga spelare i laget samt kostintervjuer pÄ ett antal spelare. En intervju med trÀnaren genomfördes för att fÄ mer ingÄende svar pÄ vad enkÀtundersökningens resultat kunde bero pÄ.Det som framkom i undersökningarna var en spridning bland spelarna vad gÀller mÄltidsordning. Flera av spelarna hade en god mÄltidsordning och Ät pÄ rekommenderade tidpunkter, men inom laget fanns det stora svagheter kring mÄltidsordning dÀr mÄltiderna var ojÀmnt fördelade under dygnet. Antalet mÄltider varierade mellan 3-8 mÄltider per dag varav mellanmÄlen var fördelade mellan 1-5 mÄl om dagen.Flertalet av spelarna Ät frukost varje dag, men nÄgra Ät endast denna mÄltid ibland.
MÀnniskor och mönster : sÄ pÄverkar markbelÀggning mÀnniskors upplevelse av urbana miljöer
Mönster i markbelÀggning Àr en av mÄnga faktorer som pÄverkar mÀnniskors upplevelse av den omkringliggande miljön, och vi som landskapsarkitekter har ett stort ansvar i skapandet av dessa miljöer. Det vore rimligt om vÄr kunskap motsvarade vÄr inblandning i detta skapande, vilket vi inte tycker att det gör idag.
Uppsatsen Àr frÀmst baserad pÄ litteraturstudier, intervjuer och en enkÀtundersökning. Dess huvudsakliga del berör mÀnniskors psykologiska- och fysiologiska uppfattning
av mönster i markbelÀggning men uppsatsen behandlar Àven geometriska mönster och markbelÀggningens utveckling över tid i Sverige, samt matematikens betydelse för
arkitekturen. Det finns inte mycket forskning om hur mÀnniskor upplever mönster i markbelÀggning, men faktum Àr att mönster pÄverkar oss frÄn dagen dÄ vi föds.
Mönster kan fÄ oss att kÀnna lugn och tillit eller otrygghet och stress. Att gestalta vÀl med mönster Àr en balansgÄng mellan överstimulans och monotoni.
KartlÀggning av svenska sjukgymnaststudenters upplevda stress, hÀlsa och pÄverkande faktorer: en kvantitativ studie
Bakgrund. Studenter upplever mycket stress i sin vardag och tidigare undersökningar visar att studenter inom hÀlsovetenskapliga utbildningar Àr mer stressade Àn övriga studenter. Vi saknade undersökningar gjorda pÄ svenska sjukgymnaststudenter och valde dÀrför att kartlÀgga upplevd stress, hÀlsa och fysiska aktivitetsvanor i denna studentgrupp. Syfte. Syftet med studien var att kartlÀgga hur sjukgymnaststudenter i termin 1 och 5 pÄ universitet och högskolor i Sverige upplevde sin hÀlsa och stressnivÄ utifrÄn studiemiljön och fysiska aktivitetsvanor.