Många förändringar har skett i skolan sedan 2006 och debatten har på senare tid handlat väldigt mycket om grundskolelärares ökade administrativa belastning. Intresset väcktes därför att undersöka dessa förändringar genom att fånga grundskolelärares egna uppfattningar om deras möjlighet till delaktighet i förändringsprocesserna och deras uppfattningar om hur dessa förändringar har påverkat deras arbete. Studiens syfte är således att undersöka hur grundskolelärare uppfattar de förändringar som skett sedan 2006 gällande administrationen i deras arbete. Studien ämnar undersöka grundskolelärares uppfattningar gällande delaktighet i själva förändringsprocessen och hur de uppfattar att deras arbete har förändrats. Syftet leder fram till två frågeställningar; 1.

Syftet med föreliggande arbete var att kartlägga förskolepedagogers kunskaper om och förväntningar på specialpedagogens arbetsuppgifter.Som metod användes en enkät som riktade sig till pedagogerna på samtliga sju förskolor i en kommundel och 64 svar bearbetades. I många avseenden är man tillfreds med de specialpedagogiska arbetsuppgifterna, inte minst gäller detta på individnivå. På vissa områden önskar man en större insats än vad man upplever vara fallet idag. Exempel på detta är ökat stöd vid utvecklingssamtal och stöd till arbetslaget med metoder för dokumentation, miljö och material.Förskolepedagogerna uppfattar inte att specialpedagogen arbetar med organisatoriska frågor och skulle vilja ha en större insats.Resultaten visar sammanfattningsvis att det finns behov av specialpedagogiskt arbete både riktat mot det enskilda barnet och på det mer förebyggande planet. Med en inriktning som täcker de behov som efterfrågas har specialpedagogen en stor funktion att fylla i såväl dagens som framtidens förskola..

I detta arbete analyseras och diskuteras intervjuer med blivande gymnasielärare i svenska och med en lärarutbildare vid ett universitet. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om litterär kanon i den svenska gymnasieskolan. Litterär kanon bygger på texturval som är ett resultat av ämnesteoretisk kunskap, men också av undervisande lärares habitus, didaktisk-metodiska handlingskompetens eller frånvaro av sådan, rutinisering samt didaktisk reduktion och iscensättning. Denna reproduktion ställs sedan inför legitimitetsproblem. Dessa begrepp används för att diskutera det empiriska resultatet av detta arbete.

Bakrund: Långtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste åren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan även för den privata sektorn. Riksförsäkringsverket rapporterar ständigt ökade kostnader för sjukskrivningar och från regeringshåll kommer åtgärdspaket i syfte att sänka kostnaderna för sjukfrånvaron samt att få långtidssjukskrivna tillbaka i arbete.Syfte: Att utvärdera en sex veckor lång rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur många som kom tillbaka i arbete efter genomgången kurs.Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller längre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga.

Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Genom analys av tre kvalitativa intervjuer med tre butikskontrollanter har man sökt svar på hur de intervjuade butikskontrollanternas arbetsmetoder kan förstås utifrån hur de reflekterar om, motiverar och vad de berättar om dem. Frågeställningarna behandlar vad intervjudeltagaren grundar sina arbetsmetoder på, hur de framställer och reflekterar över sina arbetsmetoder och om man kan tolka arbetsmetoderna som proaktiva eller reaktiva. I analysen förutsätts att de tvingas rationalisera och välja ut några få personer att bevaka, något man får stöd för i intervjuerna. Utifrån en tolkande reflexiv analys framkommer att de antingen anser att arbetsmetoder utvecklas utifrån samtal med kollegor och egen erfarenhet alternativt att man har hittat ett väldigt grundläggande drag som man söker efter för att finna gärningsmän. Det framkommer att det finns flera sätt att reagera på ett brott, där en reaktion är att gripa gärningsmannen.

Det föränderliga rummet är ett scenografiskt projekt på kandidatnivå vid institutionen för inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack våren 2008. Det är ett arbete som syftar till att inleda ett scenografiskt tänkande genom utforskandet av en metod för att berätta genom rum.I utforskandet av metoden har sex texter gestaltats i samma volym och dokumenterats genom animation. Resultatet är en film där varje scenografi får berätta sin historia och samtidigt bidrar till att beskriva en förändring i volymen de är gestaltade i..

Att förmedla information till spelare som skall hjälpa dem att förstå syftet med en spelscen är vad detta arbete handlar om. Detta är ett arbete som gått ut på att undersöka hur tidigare beprövade metoder ifrån filmbranschen och Mise-en-scène kan användas för att fånga åskådares uppmärksamhet. I undersökningen så har tre 3d-miljöer skapats som är uppbyggda utifrån dessa teorier och som gestaltar varsin scen ur ett fiktivt äventyr eller pusselspel. Slutligen har en studie utförts där respondenter betraktat scenerna för att sedan besvara frågor på vad de har fått ut för information av de tre scenerna..

Luleå kommun är en kommun som växer och har som mål att jämställdhet och mångfald ska ingå i allt arbete. I detta examensarbete undersöktes kommunens arbete med rekrytering ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv om och, i så fall vad, rekryteringsansvariga upplever som svårt med sitt arbete i dessa frågor, hur det görs bedömningar av personliga egenskaper och hur arbetet med dessa frågor i allmänhet brukar se ut. Detta har undersökts genom att intervjua fem rekryterare och sedan utifrån intervjusvaren utforma en enkät för att se om fler har samma uppfattning som de intervjuade. Resultatet visar att de flesta inte upplevde att deras arbete med jämställdhet och mångfald var så svårt och att det inte var något som tänktes på särskilt mycket. Det sågs mer som en självklarhet, men det fanns svårigheter så som språk, finna tid till att visa/dela material i ämnet och få det underrepresenterade könet att söka befattningarna.

Upplevelsen av hälsa är unik hos varje individ och innefattar mer än ?att vara frisk?. Hälsan är komplex och inbegriper närvaro av välbefinnande, balans i tillvaron samt en frånvaro av lidande och illabefinnande hos människan. En fysiskt frisk människa kan uppleva ohälsa på samma sätt som att en fysiskt sjuk människa kan uppleva hälsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lärarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel är essentiella delar i geometriundervisningen och har så varit under hela skolans historia. Det gäller att använda materielen på rätt sätt för att få ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gällande begreppen är vaga och ofullständiga. Deras resultat var sämre än vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Undersökningens syfte är att analysera hur portföljbolags Strategiska inriktning och CorporateGovernance-arbete påverkas av ett skifte till Private Equity-ägande. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer med anställda i två stora, forskningsintensiva bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen genom Private Equity. I undersökningen identifieras hållpunkter för portföljbolagets Strategi och Corporate Governance-arbete, vilka alla på något sätt påverkats av övergången till Private Equity. Det kan konstateras en märkbar förskjutning i portföljbolagets strategiska inriktning till följd av Private Equity-bolagets tydliga ägarstrategi.Vidare medför ägarskiftet förändringar i styrelse och ledning, samtidigt som avståndet mellan ägare-styrelse-ledning reduceras avsevärt..

Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarens arbete med könsstereotypa studieval till gymnasieskolan. Metoden för att samla in data har varit halvstrukturerade intervjuer med fem studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Som teoretisk utgångspunkt har vägledningsteorier framtagna av Gerald Egan och Kerstin Hägg/Svea Maria Kuoppa använts tillsammans med Yvonne Hirdmans genusteori. Resultatet har visat att vägledarnas jobb med elevernas val till gymnasieskolan präglas av generell information till alla elever och samtal med enskilda elever. I samtalen används utmaningar som ett av sätten att få eleverna att se alternativ till sina tankar och idéer om framtidens studie- och yrkesval.

Inför detta arbete hade vi en förväntad leverans att utgå ifrån, en stor del av dessa förväntningar låg i att redogöra för användningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affärsområde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gång har dock strukturen förändrats och denna rapport kom att bygga mer på utformingen och styrningen av ett lager. För att på ett effektfullt sätt visa på, hur ett lager under optimala förhållanden utformas och styrs så tog vi litteraturen till hjälp och utformade en modell som vi sedan använt i vårt arbete. Syftet med detta examensarbete kom därför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som är viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.