Sökresultat:
549 Uppsatser om Externt varumärkesarbete - Sida 29 av 37
IT offshoring och offshore outsourcing: en affÀrsstrategi mellan Sverige- Indien ? vikten av kommunikation och förstÄelse av skilda aspekter
Att finna nya vÀgar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. VÀrlden blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjÀlp av andra företag. Detta innebÀr att de nationella grÀnserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har dÀrmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att vÀlja att offshora delar av verksamheten till Indien innebÀr ofta nya utmaningar för företaget. I denna affÀrsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader.
Det Àr insidan som rÀknas : En kvalitativ studie om fem kommunala kommunikatörers arbetsroll i den interna kriskommunikationen
Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.
Finansiell Risk : Har den förÀndrats i sju börsnoterade industriföretag mellan Är 1995 och 2009?
Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har vÀrldsekonomin haft bÄde kraftiga upp- och nedgÄngar, vilket givetvis har pÄverkat företag pÄ olika sÀtt. Företag mÄste oavsett hur konjunkturen ser ut, vÀlja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillvÀxt finansieras med endast interna medel utan mÄste ta hjÀlp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan dÀrmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belÄningsgrad Àr olika företag villiga att ta? Och hur ser dÀrmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förÀndrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan Ären 1995 och 2009.
Sponsorsamarbeten - Medvetna val eller en frÄga om pengar? : En studie om sponsring i allsvenska fotbollsklubbar
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att ta reda pÄ hur det sponsrade objektet ser pÄ sponsringen. Uppsatsen undersöker vad som styr valet av sponsorer för elitfotbollsklubbar, som bÄde Àr sponsringsobjekt och innehar starka varumÀrken. TÀnker klubbarna pÄ att skapa rÀtt associationer samt övervÀger de etiska aspekter vid samarbeten med företag. Framförallt undersöks om det Àr pengar som styr valet av sponsorer. De forskningsfrÄgor undersökningen Àr inriktad pÄ Àr: Vilka faktorer styr elitfotbollsklubbarna vid valet av sponsorer? Har klubbarna nÄgot policydokument? Hur anvÀnder sig klubbarna av associationsmarknadsföring?MetodDen empiriska undersökningen har genomförts utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt med hjÀlp av kvalitativa metoder.
Finansiell Risk : Har den förÀndrats i sju svenska börnoterade företag mellan Ären 1995-2009?
Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har vÀrldsekonomin haft bÄde kraftiga upp- och nedgÄngar, vilket givetvis har pÄverkat företag pÄ olika sÀtt. Företag mÄste oavsett hur konjunkturen ser ut, vÀlja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillvÀxt finansieras med endast interna medel utan mÄste ta hjÀlp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan dÀrmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belÄningsgrad Àr olika företag villiga att ta? Och hur ser dÀrmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förÀndrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan Ären 1995 och 2009.
Faktorer som pÄverkar vad som outsourcas : En fallstudie vid ett verkstadsbolag
Fallstudien "Faktorer som pÄverkar vad som outsourcas (- en fallstudie vid ett verkstadsbolag)" i kursen Examensarbete i företagsekonomi ? kandidatexamen med inriktning mot redovisning, VT 2014 har genomförts av Johan Le och Andreas Tamas.Den moderna varianten av outsourcing har i takt med globaliseringen blivit alltmer populÀr, byggts pÄ och förÀndrats sedan dess utveckling pÄ 70-talet. FrÄn att fokus ursprungligen legat pÄ kostnadsbesparingar med ett upplÀgg dÀr betalning skett per transaktion har betydelsen av outsourcing utvecklats till att innefatta effektivisering och kvalité. Det Àr inte lÀngre bara aktiviteter av grundlÀggande och repeterande karaktÀr som lÀggs ut externt, utan Àven mer kritiska processer inom till exempel finans, HR eller kundsupport. Trots att outsourcing blivit en trend dÀr fördelarna med omrÄdet varit i fokus har nackdelarna och baksidan av outsourcing lyfts fram pÄ senare tid dÄ det framkommit att företag tar tillbaka sina processer.Vi vet att det finns för- och nackdelar med outsourcing som pÄverkar vad som outsourcas eller inte.
Att HÄlla andan vid liv : En komparativ studie av begreppen bruksanda och Gnosjöanda
Att hÄlla andan vid liv handlar om tvÄ olika andor i tvÄ olika regioner. TvÄ regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna Àr sÄ markant. Dessa regioner Àr dels brukssamhÀllets sÄ kallade bruksanda och dels den smÄföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen rÀknas Àven grannkommunerna VÀrnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benÀmningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen Àr indelad i fyra sfÀrer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhÀlleliga sfÀren.
Hur frigör vi yta?: en undersökning av fabriksomrÄdet vid Volvo Lastvagnar AB i UmeÄ
Hos företag som saknar restriktioner för lagernivÄer och riktlinjer för beslut om skrotning blir det naturligt att saker sparas "utifall-att". SÄ lÀnge ett sÄdant arbetssÀtt tillÄts fortgÄ kommer tillgÀngliga omrÄden sannolikt att fyllas pÄ med allt mer saker och sÄ smÄningom blir platsbristen ett faktum. Detta leder till oönskade konsekvenser i form av bland annat kapitalbindning, onödig hantering och transport, samt bidrar till att det blir svÄrare att hÄlla ordning. Volvo Lastvagnar AB i UmeÄ Àr ett företag som brottas med en del av denna problematik, speciellt utomhus pÄ fabriksomrÄdet. Det hÀr examensarbetet syftar till att, med hÀnsyn till interna verksamheters behov, ta fram förslag som kan frigöra yta pÄ fabriksomrÄdet samt skapa bÀttre ordning.
Sport Managers, Vad gör de? - En studie kring de arbetsuppgifter som innehas och de kvalifikationer som krÀvs för att arbeta som sport manager
Författare:Lars JennforsTitel:Sport Managers, Vad gör de? - En studie kring de arbetsuppgifter som innehas och de kvalifikationer som krÀvs för att arbeta som sport managerInnehÄll:Sport Management Àr ett förhÄllandevis outforskat omrÄde i Sverige. DÀrmed Àr det inte alldeles sjÀlvklart vilka personer som har ett arbete som kan kallas sport manager. Definitionerna som dÀrmed blir av central roll i studien Àr idrottssektorn, idrottsorganisationer och sport manager. Att ta del av dessa definitioner Àr viktigt för att kunna ta till sig av det resultat som framkommit.Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka kvalifikationer som krÀvs pÄ idrottens arbetsmarknad inom yrket sport manager, samt vad en sport manager har för arbetsuppgifter.
Utveckling av testrigg inom effektcirkulation
LuleÄ tekniska universitet har sedan lÄang tid tillbaka bedrivit forskning inom tribologi pÄ institutionen föor teknikvetenskap och matematik. I samband med forskning inom transmissionsförluster öppnades möjligheter för ett examensarbete dÄ en testrigg skulle konstrueras. Arbetet Àr utfört pÄ Tribolab vid LuleÄ tekniska universitet och Vicura AB har bidragit med sitt kunnande inom transmissioner samt fertalet komponenter. Dess huvudsakliga syfte och mÄl Àr att genom utveckling av en testrigg möjliggöra studier av driftsförhÄllanden i ett kuggingrepp, mÀta förluster i ett kuggingrepp och faststÀlla vilka tribologiska komponenter som presterar frÀmst. Den ska ocksÄ anvÀndas till att skilja pÄ tomgÄngsföruster samt förluster som ökar med pÄlagt moment.I begynnelsefasen av examensarbetet gjordes en litteraturstudie om vad som finns i dagslÀget inom omrÄdet.
"Man fÄr lite grann krÀkas pÄ sina nÀrmsta kollegor och sen fÄr man bara gÄ vidare" : en studie om implementering av Lgr 11
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att kartlÀgga hur fyra stycken lÀrare i grundskolan inom Àmnet idrott och hÀlsa hanterat övergÄngen frÄn Lpo 94 till Lgr 11. Följade Àr frÄgestÀllningarna:Hur har lÀrarna upplevt arbetet med implementeringen av Lgr 11?Vilka attityder har lÀrarna till den nya LÀro- och kursplanen?I vilken mÄn tror lÀrarna att deras arbete kommer att förÀndras med Lgr 11?MetodDÄ syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka en förÀndringsprocess i skolan och sÄledes anvÀndes en ÀndamÄlsenlig metod. Vi valde att utföra intervjuer med en öppet riktad struktur dÀr antalet intervjuer var fyra stycken. Urvalet av idrottslÀrare frÄn grundskolan var ett bekvÀmlighetsurval och vi valde medvetet lÀrare med olika lÄng erfarenhet inom yrket.
Vad Àr drivkraften bakom hÄllbarhetsredovisning? : En studie av fem svenska bolag
Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frĂ„gor Ă€r ett Ă€mne som pĂ„ senare tid har blivit mer och mer uppmĂ€rksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hĂ„llbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring Ă€mnet. Ăven trycket frĂ„n omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömĂ€ssiga och sociala frĂ„gor.Problem: De problem som finns i samband med hĂ„llbarhetsredovisningar Ă€r att det dels Ă€r frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte Ă€r tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebĂ€r svĂ„righeter vid jĂ€mförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart Ă€r hĂ€lften av alla hĂ„llbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt Ă€r ocksÄ ett problem. Det Ă€r av intresse att fĂ„ veta varför företag vĂ€ljer att upprĂ€tta hĂ„llbarhetsredovisningar, och vilka pĂ„verkande faktorer som finns, sĂ€rskilt dĂ„ upprĂ€ttandet Ă€r en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hĂ„llbarhetsredovisar med hjĂ€lp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.
Fastighetspaketering : En analys av förfarande fastighetspaketering och de problem som kan uppkomma
Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att grundlÀggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst pÄ nÀringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 nÀr förvaltningsrÀtten och skatterÀttsnÀmnden underkÀnde tvÄ paketeringar.Innan Är 2003 var vinster pÄ nÀringsbetingade andelar inte skattefria. DÀremot rÄdde skattefrihet pÄ liknande andelar i andra lÀnder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med sÀte i NederlÀnderna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med sÀte i Sverige. Moderbolag som av olika skÀl ville avyttra en fastighet hade tvÄ val.
Valutariskhantering vid rörelseexponering : En kvantitativ studie av svenska börsföretag
SAMMANFATTNINGTitel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretagNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson.Handledare: Peter Lindberg.Datum: 2015 - juni.Syfte: Syftet med studien Àr att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot valutarisk beroende pÄ vilket segment de tillhör pÄ Stockholmsbörsen.Metod: Studien Àr av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkÀter som sedan har stÀllts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar pÄ förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gÀller hantering av valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benÀgenheten att skydda sig för rörelseexponering mot valutarisk och att hantera valutarisk internt Àr störst hos företag pÄ Large Cap och att benÀgenheten att ta hjÀlp externt vid valutariskhantering Àr störst hos företag pÄ Small Cap. GÀllande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa Àr relativt smÄ.Förslag till fortsatt forskning: DÄ denna studie Àr av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkÀtundersökningen med intervjuer för att ge en bÀttre förstÄelse kring valutasÀkringsprocessen.
U+ME - ?Den nordligaste kulturhuvudstaden nÄgonsin?
I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas
ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en
god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder
som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga
stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att
locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En
strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang.
VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv
och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare
samt Àven regionen och landet som helhet.