I takt med medias ökande rapportering om klimatfrågor har samhällets förståelse och intresse för hållbarhetsfrågor vuxit. Det har även företagen noterat och antalet företag som väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar för att kommunicera ut vilket ansvar de tar utifrån de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ökar årligen. I och med den ökade efterfrågan på hållbarhetsredovisningar ställs också högre krav på kvaliteten och tillförlitligheten på redovisningarna. För att uppnå ökad tillförlitlighet används externa granskare i form av revisorer. Att upprätta en hållbarhetsredovisning är frivilligt för de flesta företag vilket har lett till att företagen ser en chans att förbättra sitt rykte och att ge en förskönad bild av sin verksamhet.

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet.Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola..

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Revisionsplikten har under en längre tid varit ett väldiskuterat ämne i Europa där störst fokus har legat på huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gått mer än två år sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trädde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de små aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie är revisorernas perspektiv och hur de har påverkats av lagändringen.Syftet med vårt examensarbete är att beskriva och analysera revisorers förväntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jämföra hur dessa förväntningar stämmer överens med utfallet efter att lagen trätt i kraft. Syftet med uppsatsen är även att beskriva och analysera vilka faktorer som påverkar effekterna av utfallet.För att nå fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod använts för denna studie. Studien utgår ifrån befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har använts är agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förväntningsgapet.Det empiriska materialet grundar sig på åtta intervjuer med revisorer från olika revisionsbyråer i Kristianstadsområdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en jämförelse mellan förväntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen påvisade att påverkansfaktorn byråstorlek hade den största påverkan på förväntningarna i förhållande till utfallet samt att endast en del av förväntningar stämde överens med det faktiska utfallet.  .

En allt hårdare konkurrens på marknaden, krav på effektivitet i en organisation eller jakten på reducerade kostnader är alla orsaker till att företag och verksamheter idag arbetar med att få det interna kvalitetsarbetet till att bli effektivare. Byggprocessen har en lång rad av aktörer med olika roller och ansvar beroende på i vilket skeende processen är i. Beställaren är oftast först ut i denna komplexa process, vilket medför att det är viktigt att just beställaren säkrar och arbetar effektivt med kvalitet, både internt och externt. Om beställaren saknar ett effektivt kvalitetsarbete ges en ökad kostnad för att i efterhand rätta till fel eller avvikelser. Beställaren är den som finansierar projekt och får även leva med slutprodukten.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intern kommunikation används som strategiskt verktyg i norska IKEAs Corporate Social Responsibility arbete.Metod: I studien har kvalitativ metod tillämpats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer. Dels med personal som ansvarar för kommunikationen av CSR och dels med personal som har andra arbetsuppgifter, exempelvis försäljning och kassaarbete. Materialet har kompletterats med observationer på varuhuset och och studium av styrdokument.Slutsatser: Personalen är överlag positiv till IKEAs CSR-arbete men har olika attityder till CSR, alla håller inte med de ansvariga för CSR om att både samhället och IKEA tjänar på att IKEA tar ansvar. Den viktigaste informationskanalen för internkommunikation av CSR tycks vara event marketing och kampanjer.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Bakgrund och problemdiskussion:Kritiken mot den traditionella ekonomistyrningen tog sin fart i början av 1980-talet. Idagtalas det allt mer om ett externt fokus. Flertalet författare argumenterar för vikten av attvara ett marknadsorienterat företag som förstår sin omgivning och anpassar sinekonomistyrning därefter. Författarna har samlat dessa vikiga externa faktorer underbegreppet marknadsbetingelser. Det omfattar faktorer inom omvärld, kund och konkurrent.Utifrån denna diskussion har nedanstående problemformulering vuxit fram:? Vilken är relationen mellan marknadsbetingelser och ekonomistyrningensutformning och användning?Syfte:Syftet med studien är att kartlägga och identifiera företagens marknadsbetingelser inomområdena kund, konkurrent och omvärld för att därefter förklara dess koppling i form avutformning och användning till ekonomistyrningen.Avgränsningar: Studiens utgångspunkt har avgränsats till företag inom spelbranschen.Författarna har lovat att inte uppge namnet på studerade företag enligt deras egnaönskemål.Metod: Författarna har haft en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer förinsamling av empirisk data.

Problembakgrund: Inom Kungälvs kommun är hanteringen av avgifterna inom hemtjänstenen omfattande administration och många olika personer involveras, allt från enhetschefer,administratörer till ekonomikontorets personal. I socialtjänstlagen finns reglerat att varjebrukare skall betala avgifter utifrån dennes ekonomiska förutsättningar, vilket medför att stortarbete läggs ner på att bestämma avgiften för respektive brukare. Hemtjänsten har intäkter på2,25 mkr och kostnader på 54,6 mkr, funderingar finns om inte hantering av avgifterna kostarmer än vad kommunen generar i intäkter från avgifterna. Möjligen skulle kommunen spara inpå att inte ta ut avgifter för verksamheten.Kommunen är inte tvingad att använda sig av avgifter men de används bland annat för attskapa rättvisa bland kommuninvånarna. De som nyttjar en verksamhet skall också betala förden.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning.

Syfte: Vi vill undersöka om de noterade fastighetsbolagen har redovisat till verkligt värde alternativt till anskaffningsvärde minus komponentavskrivningar. Syftet med uppsatsen är vidare att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar olika aktörer i branschen ser med införandet av IAS 40. Utförandet av fastighetsbeståndens värdering, internt alternativt externt, samt fördelarna respektive nackdelarna med de båda blir uppsatsens forskningsobjekt. Metod: Genom en fallstudie i två fastighetsbolag skall vi med hjälp av två intervjuer med revisorer samt två intervjuer med fastighetsvärderare och en intervju med en aktieanalytiker kartlägga fördelarna respektive nackdelarna med IAS 40. Vi arbetar utifrån insamlandet av primär data.

Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn står idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhåller årligen stora summor i form av direktstöd. Länder utanför EU motsätter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s gränser och då främst i Afrika.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle, som också benämns"den nya ekonomin", utgörs många företags värde inte längre av fastigheter och maskinpark utan istället av kundlojalitet, elektronisk infrastruktur, innovation och anställdas kunskap. Det blir allt viktigare för företagen att lyfta fram dessa tillgångar för att uppnå konkurrensfördelar. Dagens redovisning ifrågasätts av dem som förespråkar att humankapital skall värderas och aktiveras på balansräkningen. Motståndarna till en aktivering talar om en alltför låg grad av pålitlighet vad gäller den här typen av infomation.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa humankapitalets roll utifrån ett stakeholderperspektiv samt att kartlägga hur IT-bolag idag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen. Vi ämnar även att undersöka intresset för en genensam standardmodell.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de konsekvenser vilka kan uppstå för bankerna på grund av implementeringen av den nya rådgivningslagen och Finansinspektionens föreskrifter. Uppsatsen bygger på ett kvalitativt angreppssätt där vi genomfört fallstudier på två banker. Vi har valt att använda intervjuer som metod för att få en djupare insikt i vilka konsekvenser respondenterna tror kan uppstå, både för kundrelationen samt för banken. Efter att ha studerat de grundläggande teorierna om relationsmarknadsföring tittade vi på rådgivningslagen samt Finansinspektionens föreskrifter. Därefter genomfördes intervjuer för att få en bild av de konsekvenser vilka kunde uppstå.