Sök:

Sökresultat:

1955 Uppsatser om Externa utförare - Sida 25 av 131

Företagsledarens karaktÀrsdrag och dess

SmÄföretagen Àr viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det Àr dÀr den störstaandelen nya arbeten skapas. SmÄföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sintillvÀxt och Àr dÀrför förpassade till externa kapitalkÀllor. Kunskapen kring kapitalstrukturen inya företag har dock varit begrÀnsad, dÄ de flesta studier har gjorts pÄ listade och etableradeföretag.Tidigare forskning visar att mÄnga av smÄföretagets finansieringsbeslut Àr relaterade tillföretagsledarens karaktÀrsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenÀgenhetoch mÄl. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida företagsledarens karaktÀrsdragpÄverkar den externa finansieringen i nystartade smÄföretag inom tillverkningsindustrin.Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och peckingorder-teorin Àr tillÀmpbara pÄ dessa företag.För att ge svar pÄ studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansielltgap samt olika karaktÀrsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för denempiriska undersökning som genomförts.

Malassezia otit hos hund : utvÀrdering av lokal behandling med betametason, ekonazol respektive Àttiks- och borsyrelösning

Malassezia otitis in dogs is a common cause of visit to a veterinary service. In otitis externa due to Malassezia overgrowth the dog has a higher number of yeast organisms and/or a local inflammatory response to the micro organism. Common clinical signs include pruritus, erythema, swelling and increased exudate production. Clinical symptoms and results from cytology of ear swabs from the ear canal is the mainstay for diagnosis. Any underlying condition has to be identified and corrected to avoid relapse. The treatment options for infective otitis externa are based upon topical administration of eardrops containing antibiotics, steroids and antifungals.

Effekter av revisionsplikten : följder för externa intressenter

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 Ärs aktiebolagslag (ABL) stÀlldes det krav pÄ revision i aktiebolag. De flesta medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag dÄ kostnaden anses övervÀga nyttan. Bland EU/EES lÀnderna Àr det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för smÄ aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stÄnd först dÄ Svenskt NÀringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet Är 2005.

Redovisning av humankapital : en innehÄllsanalys med hÀnsyn till kvalitativa egenskaper i IFRS

Den externa redovisningen Ă€r ett viktigt verktyg för företaget att förmedla informationtill de externa intressenterna. De externa intressenternas starka inflytande pĂ„ externredovisningen har inneburit att lagstiftningen har upprĂ€ttats med hĂ€nsyn till deras krav.Trots befintlig lagstiftning kan förekomsten av informationsasymmetri mellan företagetoch intressenterna i samband med extern redovisning dĂ€remot inte uteslutas. Problemetmed informationsasymmetri kan delvis lösas genom att intressenterna delges mertillĂ€ggsinformation i den externa redovisningen.Under de senaste Ă„rtiondena har behovet av tillĂ€ggsinformation ökat med hĂ€nsyn tillförekomsten av företagets övervĂ€rde pĂ„ marknaden. ÖvervĂ€rdet innebĂ€r att det finnsresurser som inte tas upp till balansrĂ€kningen men som skapar vĂ€rde för företaget. Ettexempel pĂ„ en sĂ„dan resurs Ă€r humankapitalet.

KartlÀggning av pH och COD vid pappersbruken Munskjö Paper AB och SCA Hygiene products AB

Pappersbruken har tvĂ„ pappersmaskiner, PM4 som tillverkar mjukpapper frĂ„n returfiber och PM13 som tillverkar papper till transformatorer och kablar frĂ„n oblekt barrsulfatmassa. Överskottsvattnet frĂ„n PM4, PM13 och returfiberanlĂ€ggningen samt dagvattnet leds vidare till den externa avloppsreningen. DĂ„ nĂ„gon utav pappersbruken har driftsstop erhĂ„lls ojĂ€mna utfall frĂ€mst för pH och COD.Syftet med projektet Ă€r att kartlĂ€gga pH och COD förĂ€ndringen i de enskilda delstegen i processerna PM 4, PM 13 samt den externa avloppsreningen.Det genomfördes intensiv provtagning frĂ„n tolv provtagningspunkter i trettiotvĂ„ dagar. Prover analyserades samma dag med avseende pĂ„ pH, konduktivitet, alkalinitet, COD, suspenderade Ă€mnen och glödrester. Dessutom utfördes fĂ€llningsförsök pĂ„ inkommande processavloppsvatten med styrd dosering av jĂ€rnsulfat, jĂ€rnklorid och aluminiumsulfat.

Hur idrottsla?raren motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och pa? fritiden

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Speciall?rares upplevelser och hantering av utmanande beteenden i anpassad grundskola en kvalitativ intervjustudie

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

FörutsÀttningar för vÀrdebaserad prissÀttning : En fallstudie av den svenska anlÀggningsbranschen

Titel: FörutsÀttningar för vÀrdebaserad prissÀttning: en fallstudie av den svenska anlÀggningsbranschen.Datum för slutseminarium: 2014-06-03.Program: Marknadsföringsprogrammet.Författare: Robin Sörensson, Albin Sköld och Jakob Sköld.Handledare: Peter Caesar.Examinator: Dr. Pejvak Oghazi.Nyckelord: PrissÀttning, vÀrdebaserad prissÀttning, vÀrdeskapande, vÀrdeappriopriering.Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera interna och externa faktorer som pÄverkar prissÀttningen samt beskriva vilka förutsÀttningar för tillÀmpning av vÀrdebaserad prissÀttning dessa faktorer ger upphov till.Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn de tvÄ olika dominerande synsÀtten pÄ vÀrdeskapande och vÀrdeappriopriering. Forskning pÄ prissÀttning i förhÄllande till dessa synsÀtt hÀmtas i huvudsak frÄn Porter (1980), Dutta et al. (2003) och Hallberg (2008).Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ datainsamling genom intervjuer med personer inom ett utvalt fallföretag inom anlÀggningsbranschen och fyra av deras ÄterförsÀljare.Empiriskt resultat: Empirikapitlet innehÄller den kvalitativa datan som samlats in genom intervjuerna och presenteras i form av en tabell samt preliminÀr dataanalys.Analys: UtifrÄn empirin och det teoretiska ramverket har externa och interna faktorer som pÄverkar utformandet av en prissÀttningsstrategi identifierats. Dessa faktorer har ocksÄ delats upp i drivkrafter och hinder för att klargöra vilka förutsÀttningar för en tillÀmpning av vÀrdebaserad prissÀttning som finns.

Organiserade samverkansnÀtverk: en kartlÀggning av en population i Sverige och en studie av styrgruppssammansÀttningens pÄverkan pÄ framgÄng

Genom att samarbeta med andra aktörer pÄ marknaden kan företagen gemensamt bli mer effektiva och konkurrenskraftiga i syfte att tillsammans uppfylla kundernas mer komplexa och specifika önskemÄl genom att erbjuda helhetslösningar. Detta ligger till grund för den vÀxande nÀtverksbildning som mÄnga företag insett betydelsen av. Organiserade samverkansnÀtverk Àr en typ av företagsnÀtverk som bestÄr av ett antal smÄ eller medelstora medlemsföretag. Medlemsföretagen verkar pÄ en begrÀnsad geografisk yta och mÄlet med nÀtverket Àr att uppnÄ specifika affÀrsresultat. Syftet med denna uppsats var att identifiera en population av organiserade samverkansnÀtverk i Sverige samt undersöka hur styrgruppens sammansÀttning kan pÄverka nÀtverkets framgÄng.

Utmaningen ? ett hemtagande av ungdomar pÄ institutioner : En sociologisk utvÀrdering av samverkan i projektet Utmaningen

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som Àr involverade i projektet. Utmaningen Àr ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig pÄ institutioner ska kunna fÄ vÄrd och behandlingar pÄ hemmaplan. Projektet riktar sig Àven mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras pÄ institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade pÄ institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och dÀrefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Planering för gÄng- och cykeltrafik vid externa köpcentrum : en studie med Nova Lund som exempel

Hur tar sig mĂ€nniskor utan tillgĂ„ng till bil till externa köpcentrum? Är det meningen att som gĂ„ende eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som stĂ„r parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bĂ€sta" parkeringsplatsen? MĂ„let med detta arbete Ă€r att undersöka om, och i sĂ„ fall hur, det planeras för gĂ„ng- och cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmĂ€rksamma att det ofta finns problem i planeringen för gĂ„ng- och cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet Ă€r att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gĂ„ng- och cykelvĂ€gar vid externa köpcentrum sker. FrĂ„gestĂ€llningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gĂ„ng- och cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det dĂ„? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gĂ„ng- och cykeltrafik generellt och dĂ€rmed ocksĂ„ vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gĂ„ng- och cykeltrafik bĂ„de generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som gĂ„r eller cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbĂ€ttras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och dĂ€rmed gĂ„ng- och cykeltrafiken har gjorts.

Fotbollens arenautveckling utifrÄn ett storstadsperspektiv : En nulÀgesanalys av arenautvecklingen i Sotckholm, Göteborg och Malmö

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största stÀder byggs det fotbollsarenor för nÀrmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny frÀsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plÄnboken och bygger en ny arena.Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll.

Utfodringsfrekvensens pÄverkan pÄ prevalensen svansbitningar hos slaktsvin

Svansbitning Àr ett stort problem i slaktsvinsproduktionen ur sÄvÀl djurvÀlfÀrdsmÀssig som ekonomisk synvinkel. Etiologin bakom problemet anses vara multifaktoriell och Àr ej helt utredd. Man kan dela in faktorerna i interna riskfaktorer och externa riskfaktorer. De interna riskfaktorerna avser genetiska egenskaper med avseende pÄ ras och hÀrstamning, beteende, rangordning, kön, exteriör, vikt, Älder och allmÀn hÀlsostatus. De externa riskfaktorerna avser faktorer i miljön, som belÀggningsgrad, möjlighet att böka, berikning i miljön, strömaterial, temperatur, ventilation, ljus, sÀsong pÄ Äret, boxens utformning, utfodringssystem och fodrets sammansÀttning. Detta Àr en retrospektiv studie dÀr prevalensen svansbitningar i en slaktsvinsbesÀttning har jÀmförts före och efter en Àndring i utfodringsrutiner.

Upplevelse av avancemangsmöjligheter : En kvantitativ studie av den svenska arbetsmarknaden

Tidigare forskning frÄn andra lÀnder har visat att klass fortfarande Àr en pÄverkansfaktor vad gÀller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat nÄgon tidigare forskning pÄ svensk arbetsmarknad dÀr avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken pÄverkan klass har pÄ upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast pÄ hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill sÀga frivillig mobilitet uppÄt. VÄr uppsats bygger pÄ kvantitativa data, dÀr det datamaterial som har anvÀnts Àr frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) frÄn Är 2010. I vÄr uppsats kommer vi endast att titta pÄ individer som uppbar arbete, samt var i Äldrarna 25 till 44 Är, vid det tillfÀllet dÄ LNU 2010 genomfördes.

Vuxna individers kÀnnedom, upplevda följsamhet och attityder till Svenska livsmedelsverkets fem kostrÄd.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->