Syfte: Syftet med denna studie är att göra en beskrivning av och analysera sjukfrånvaroproblematiken på företaget Industri AB. Vi vill därmed undersöka vilka åtgärder som har genomförts för att försöka lösa problemen med sjukfrånvaron. Slutligen vill vi genomföra beräkningar på Industri AB:s sjukfrånvarokostnader för att kunna undersöka om/hur personalekonomiska modeller går att tillämpa. Metod: Vi har inriktat oss på en deskriptiv och explorativ undersökning. Eftersom vi ville undersöka ett enda företag utifrån olika aspekter använde vi oss av fallstudiemetoden.

Detta examensarbete tar upp viss problematik kring externhandel. Det belyser även hur ett externt handelsområde kan bli ett fungerande komplement till stadskärnan när den inte har möjligheter till att växa sig till det som dagens invånare kräver och förväntar sig att den ska innehålla. Handeln har i alla tider varit en av stadens viktgaste funktioner som gett staden liv och gjort den attraktiv. Under 1960-talet började stormarknader etableras i perifera lägen utanför staden.Konkurrensmedlet som användes var stor säljyta och voym. Butikerna sålde inte längre enbart livsmedel - stormarknaden var här. Stormarknaderna och varuhusen etablerade sig i billigare lokaler utanför staden, i äldre industriområden, i bilorienterade lägen. Överskådligheten har gått förlorad i de svenska städerna till följd av bilens genomslag. Idag fi nns det tre områden som kan pekas ut i staden, bostads-, industri- och serviceområden.

Branschen för bioteknik har länge varit stark i Sverige men har under de senaste åren utsatts för större konkurrens både vad gäller fler utländska satsningar och konkurrens om kapital nödvändigt för utveckling. Branschen karakteriseras av många små företag, innovationshöjd, höga tröskelkostnader för produktgodkännande samt stark reglering av produkter på marknaden. Företagen konkurrerar med olika strategier baserat på produkt och dess marknad. Det är tydligt att små företag i branschen inte själva täcker en hel värdekedja utan fokuserar sin kompetens på en del av kedjan. Företagen är i hög grad beroende av externa intressenter så som partners, distributörer och myndigheter.

Bakgrund: Studier har visat att småföretag spelar en mycket viktig roll i dagens samhälle. Framförallt är det de snabbväxande företagen som förefaller vara särskilt viktiga för sysselsättningen och dessa företag har under sin utvecklingsfas ofta ett mycket stort behov av extern finansiering för att utvecklingen ska kunna fortgå. Ett stort problem på senare år är att småföretagen stöter på ökade problem med traditionell bankfinansiering, vilket särskilt drabbar företag med litet eget kapital och som sitter på begränsade säkerheter. Ett bra exempel på detta är teknikföretag. När inte längre bankfinansiering är tillgänglig, söker dessa företag andra vägar där extern ägarfinansiering ofta blir en nödvändighet.

Landstinget i Östergötland upphandlar sedan 2001 samtliga godstransporter från externa leverantörer. Detta examensarbete har som syfte att inför en kommande transportupphandling 2006 utreda behovet av godstransporter och hur kostnaderna för dessa transporter ska fördelas inom Landstinget i Östergötland. Målet var att förenkla existerande avtal och ta fram en lösning på hur förändringar av transportnätet ska kunna hanteras med minimal administrativ arbetsinsats. Lösningen skulle också innebära att landstingets kostnader kunde hållas låga.Studien har visat att det genom att standardisera transporttider går att förenkla transportavtalen avsevärt. Transportören erbjuds också större frihet att anpassa landstingets körningar till övriga uppdrag, vilket möjliggör lägre priser.

Bakgrund: Volvo Cars Body Components (VCBC) tillverkar och levererar karosskomponenter till Volvo Cars. För sex år sedan påbörjade VCBC sin implementering av lean production. För att beräkna de kostnader som uppstår i produktionen använder VCBC produktkalkyler. Representanter vid VCBC anser att företaget har problem med höga plåtlager, överproduktion samt problem med att se kostnadssamband. Ett value stream där förbättringsmöjligheter finns är Flöde 1 vid VCBC.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

När ett haveri inträffar uppstår direkt en mängd olika kostnader i form av underhållsinsatser, reparationsmaterial och administrationsinsatser. Utöver dessa kostnader förloras även de intäkter som maskinen genererar samt täckningen för de fasta och rörliga kostnaderna. Alla dessa kostnader skall täckas av de värdeskapande enheterna på företaget och påverkar det finansiella resultatet negativt. För att förbättra ett företags lönsamhet ökas antingen intäkterna eller så reduceras kostnaderna. Trots detta är det för många företag okänt hur stor kostnaden faktiskt är då en maskin står stilla.Arbetets uppdragsgivare är Konecranes Machine Tool Service (MTS), ett företag som erbjuder underhållstjänster och underhållslösningar till företag inom verkstadsindustrin.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre? Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter.

Vår uppsats undersöker, om hur möjligheterna för utbyte av information samt samarbete mellan Telecom Citymedlemmarna kan förbättras, med ändamålet att stärka deras konkurrenskraft gentemot externa konkurrenter..

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

I denna studie undersöks hur TP (Tetra Pak) genom högre grad av legitimitet kan förbättra sitt miljöarbete. För detta ändamål har TP:s miljöarbete undersökts både ur ett internt och externt perspektiv men även ur ett uppifrån och ner-perspektiv. Legitimitet och nyinsitutionalism har använts som teoretiska verktyg i uppsatsen. Vår analys är en fallstudie över TP:s miljöarbete. De slutsatser vi har kommit fram till baseras på de resultat som erhållits genom både interna och externa intervjuer.

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig.