Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre? Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter.

Vår uppsats undersöker, om hur möjligheterna för utbyte av information samt samarbete mellan Telecom Citymedlemmarna kan förbättras, med ändamålet att stärka deras konkurrenskraft gentemot externa konkurrenter..

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

I denna studie undersöks hur TP (Tetra Pak) genom högre grad av legitimitet kan förbättra sitt miljöarbete. För detta ändamål har TP:s miljöarbete undersökts både ur ett internt och externt perspektiv men även ur ett uppifrån och ner-perspektiv. Legitimitet och nyinsitutionalism har använts som teoretiska verktyg i uppsatsen. Vår analys är en fallstudie över TP:s miljöarbete. De slutsatser vi har kommit fram till baseras på de resultat som erhållits genom både interna och externa intervjuer.

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig.

BakgrundDyspraxi är ett funktionshinder som enligt undersökningar i England och USA tycks drabba mellan 2-10 % av befolkningen i dessa länder. Problematiken finns omnämnd i svensk specialpedagogisk litteratur. Den forskningsfråga som ställts i detta arbete be-handlar hur pass allmänt känd problematiken är bland svenska specialpedagoger.SyfteSyftet var att undersöka hur elever med funktionshindret dyspraxi uppfattas i skolan av specialpedagoger, vilka pedagogiska strategier de föreslår, vilket kunskapsbehov de uttrycker och vilka externa resurser som finns att tillgå.MetodFör att besvara syftet gjordes en enkätundersökning respektive en intervju. I enkäten ingick en fallstudie, vilken tillsammans med intervjusvaren gav ett kvalitativt perspek-tiv.ResultatResultatet pekar på att specialpedagoger känner igen de symtom som tas upp i fallbe-skrivningen. Helhetsbilden av vad dyspraxi innebär kommer däremot inte till uttryck.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se.

Vårt första syfte var att beskriva hur likviditetsgaranterna arbetar. Sammanfattningsvis kan man säga att de två undersökta likviditetsgaranterna, Remium och Öhman, arbetar på ett liknande sätt. Båda företagen använder liknande urvalskriterier när de väljer vilka bolag de sluter avtal med. Remium med 40 bolag har mer av en portföljstrategi än Öhman, som är likviditetsgarant åt elva bolag och därför lägger större vikt på de enskilda bolagens prestationer. För att undersöka hur likviditetsgaranterna fungerar har vi jämfört aktier som har likviditetsgarant med aktier utan likviditetsgarant.

Information mellan myndigheter och unga människor (i det här fallet människor under 25 år) kan ibland vara otydlig och missförstånd kan uppstå, då man har olika sätt att uttrycka sig på. För att missförstånd ska undvikas är det av stor vikt att den externa kommunikationen fungerar mellan dessa. För att den externa kommunikationen ska fungera krävs det att budskapet som ska ut är internt förankrat, om organisationen själv visar att det tror på det, då gör förhoppningsvis också målgruppen det. Effektivast blir kommunikationen när flera informationskanaler kombineras och i dagens samhälle är elektroniska kanaler som till exempel Internet ofta en självklar källa att använda sig av.Undersökningen i den här uppsatsen handlar om att ta reda på hur körkortsaspiranterna tar del av information om körkorts-tagning och sammanhållet förarprov B. I undersökningen som är halvårsutvärderingen av Vägverkets informationsinsatser kring sammanhållet förarprov, tar jag även reda på vad som kan förbättras.

Företagskulturen har förändrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig på marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begränsningar gällande resurser och tillgångar. Samtidigt konkurrerar de på en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett påtagligt problem uppstår när en växande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhällsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar på grund av den särskilda företagsformens utgångspunkter. Av denna anledning är det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att använda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare.Samtidigt har den externa innehållsmarknadsföringen genomgått revolutionerade utvecklingar gällande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar.

Vårt syfte med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera medelstora skånska byggföretags VD, sammansättningen i ledningsgruppen och det externa kontaktnät. Genom att se på skillnaderna mellan företagen försöker vi klargöra de faktorer som tillsammans kan påverka byggföretagens lönsamhet. Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie av fyra medelstora skånska byggföretag. Datainsamlingen har vi gjort genom att intervjua VD vid samtliga företag samt studerat deras lönsamhet under tre år. Vi har intervjuat en expert inom VD och ledningsgrupper.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur hotellverksamheter praktiserar Revenue Management, genom att behandla interna och externa influenser..

Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, såsom den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuellarättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där.