Skogen både är och har varit en av Sveriges viktigaste näringar. Från ved och träkol, skogsbete och tjärbränning har dess användning växlat genom tiderna men betydelsen har alltid stått sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell skogsindustri fler möjligheter i skogen, nämligen turism. Turismen har de senaste årtiondena ökat och tros fortsätta öka. En viktig del av turismen är naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i skogen.

Vi har i denna kvalitativa studie med induktiv ansats genomfört två fallstudier med syfte attstudera skillnaderna mellan den funktionella eller formaliserade definitionen av controllern frånden praktiska och handlingsorienterade definitionen. Samtidigt studerade vi skillnaderna mellancontrollerns syn på sin egen roll och controllerns kollegors syn på dess roll. Analysen hargenomförts med hjälp av en teoretisk referensram som vi byggt upp utifrån två kategorier sompåverkar controllerns roll, interna samt externa faktorer. Det vi kommit fram till visar att detfinns tydliga skillnader mellan den funktionella eller formaliserade definitionen från denpraktiska och handlingsorienterade definitionen. Vidare resultat som framkommit genom vårstudie är att controllern idag närmar sig ledningen och de klassiska arbetsuppgifterna tas allt meröver av datorer och ekonomisystem, vilket är den största skillnaden som framkommit från denfunktionella definitionen som litteraturen ger oss.

The purpose of this study was to examine how modern information and communication technology influence collective action within the framework of social movements. By studying the protests in the Arab World 2011, and focusing on the social movements in Suleimanya in northern Iraq, by observation taken on place, the essay discusses that collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet.Result shows that modern communication technology has enabled immeasurable access andconnection between individuals throughout the world, which seems to be different from previouscollective action. The new communication channels in the form of social media, has been used for the dissemination of information and news, documentation, organization and membership recruitment in the social movements in the Arab World and Suleimanya. The new social movements have the tendency to be decentralized and flattened organized, they are now self-organizing and that they only do a whole as global patterns, as evidenced by the social movements in the Arab World andSuleimanya..

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. Frågeställningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, två övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frågor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrågorna är: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frågor som besvaras i analysdelen är: Hur framställer Systembolaget sig själva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gällande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som använts är en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frågor har materialet bestått av en reklamfilm från Systembolaget som sändes hösten 2010, samt sex artiklar från systembolaget.se.

SammanfattningAvregleringen av den finansiella marknaden har skapat förutsättningar för alternativa marknadsplatser. Företag kan i dag välja att notera sig på icke traditionella börser som inte är knutna till en fysisk handelsplats. För att skapa förtroende och långsiktighet för dessa virtuella marknadsplatser krävs det att vikt läggs vid relationen till kunderna. En del i detta är att ta hänsyn till de faktorer som potentiella kunder värderar i valet av marknadsplats. I dag väljer företag att notera sig på O-listan före någon av NGMs listor och väljer man NGMs lista är det enbart för att kraven där har varit lägre.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.  .

I en tid där problemen med falska biljetter och andra bedrägerier inom samma område bara  ökar och med en huvudaktör utan lösningar eller direkta viljan att göra något krävs externa  satsningar.     Den här rapporten behandlar det arbete projektgruppen gjort för att försöka lösa problemen.  Lösningen finns i den ökande trenden att äga och använda en smartphone och dess  applikationer. Målet var att utveckla färdigt en applikation som validerar varenda biljett i  systemet för att bevisa att den är äkta. Resultatet är Ticketproof, en applikation för iPhones. .

De yttre och inre motivatorer i, såväl som lång- och kortsiktiga planer och mål som påverkar oss att göra de val vi gör varierar från person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn på de faktorer som påverkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de själva såg som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 män, i årskurserna 1, 2, och 3 studerande på yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara på en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Skolvalen föreföll baserade på liknande omständigheter för deltagarna, i första hand bekvämlighetsskäl, men gymnasieprogrammen valdes i stor utsträckning på grund av intresse och/eller framtidsplaner. De målbilder deltagarna satt upp varierade och hade i många fall ändrats under gymnasietiden vilket kan tyda på att gymnasievalen gjorts i för tidig ålder för vissa individer..

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har årsredovisningarna blivit allt längre ochmer blivit ett informationssystem. Investerare, finansanalytiker och andra nyckelintressenterställer krav på företagen att bredda sina upplysningar så att de inte endast innehåller rent finansiellinformation. Användarna av årsredovisningen vill ha mer tillförlitlig information omviktiga drivkrafter för företagets värdeskapande förmåga i framtiden. Då den traditionellaekonomiska rapporteringen inte helt avspeglar dessa värdeskapande drivkrafter tvingas företagenlämna frivilliga upplysningar för att tillgodose användarnas krav.Syfte: Syfte med studien är att studera hur mycket, samt vad, som skrivs om ekonomistyrningi svenska företags årsredovisningar. Vidare ämnar studien undersöka om det eventuellt skiljersig åt mellan olika branscher men avseende på mängden upplysningar.Avgränsningar: Studien omfattar företag med sin huvudnotering på OMX Nordiska BörsenStockholms Large Cap.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur och när förtroendet skapas i en affärsrelation då parterna inte har någon tidigare erfarenhet av varandra. Vidare är syftet att undersöka vilken betydelse förtroendet har, samt när i relationens livscykel förtroendets betydelse är som störst. Den första teorin som vi redogör för är relationsmodellen, vilken beskriver de olika faserna i en relation. Därefter presenterar vi köpbeteendet och vidare försätter vi med teorier om värdeskapande, samt teorier om olika typer av förtroende. Vidare fortsätter vi med agentteorin, som sedan följs av teorier om missnöje.

Att som entreprenör utveckla en ny idé till en kommersiell och lönsam produkt är ingen lätt uppgift. Förutom de rent tekniska utmaningarna så måste expansionen av företaget och utvecklingen av produkten eller produktionsprocessen finansieras. Denna uppsats kommer att behandla frågan om det finns några framgångsfaktorer eller fällor som expanderande teknikföretag lätt hamnar i genom en kvalitativ studie av två case-företag. Målet med denna uppsats är att på djupet studera vad expanderande företag bör tänka på vid extern finansiering med kapital mot ägande, även kallat riskkapital. Utifrån teoriavsnittet kommer samband att kopplas till case-företagens genomförande av den externa finansieringen.

För nästan hundra år sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns påverkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mål kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att få en bild av vilka faktorer som motiverar den anställde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i två grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar på att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lärande. Av störst betydelse för motivationen är uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lärares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, Allmänna utbildningsområdet 60 poäng, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som motiverar lärare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Tillväxt och ekonomistyrning förstärker varandra simultant då en växande företagsstorlek har en positiv inverkan på utvecklingen av ekonomistyrning. Samtidigt möjliggör en välanpassad ekonomistyrning en fortsatt hög tillväxttakt via dess förmåga att hantera tillväxthämmande faktorer. Utvecklingen av ekonomistyrning påverkas av en kombination av interna och externa drivare..

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebär att byrårotation ska bli obligatoriskt, företag av allmänt intresse måste då byta revisionsbyrå efter en begränsad uppdragstid. Obligatorisk byrårotation är tänkt att stärka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen på revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur två synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte låter sig påverkas av omvärlden när de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utåt mot externa parter.Syfte och problemVårt syfte med undersökningen är att utreda förslaget om obligatorisk byrårotation, varför det kan komma att införas och om det stärker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande påverka Sverige med stöd av erfarenheter från Italien, som har haft obligatorisk byrårotation sedan 1974/1975? Huvudfrågan är: Bidrar obligatorisk byrårotation till att stärka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyråer och en nämndeman på EU-kommissionen.