Cloud computings framväxt har möjliggjort tillhandhållande av datorresurser online och erbjuder två väsentliga egenskaper, dels upplevda oändliga resurser och dels betalning per resursförbrukning. Lärplattformar används idag i stor utsträckning av de svenska universiteten och högskolorna som studieverktyg. Detta medför bättre möjligheter för distanskurser och e-inlärning. Att kombinera cloud computing med en lärplattform är idag möjligt och bör därför ge skolorna fördelar. Om lärplattformen driftas som molntjänst av extern leverantör bör också kraven se annorlunda ut.Syftet med uppsatsen är att utreda om det finns några incitament för att hyra en lärplattform som molntjänst och även att utreda om kraven ser annorlunda ut på en hyrd molntjänst.

Friheten att kunna sitta på balkongen och surfa, chatta, läsa e-post med mera har blivit en självklarhet för de allra flesta, nya spelkonsoler med trådlös teknik gör att spelaren kan interagera mer med handlingen i spelet, personvågar som mäter vikt, BMI och fettmassa och överför denna information till en server trådlöst där användaren kan följa sin viktkurva och så vidare. I stort sett allt som kan vara trådlöst är trådlöst idag. Med de uppenbara fördelarna av att använda trådlös kommunikation och de mängder med nya enheter som stödjer detta så är det ingen nyhet att trådlöst är här för att stanna. Trådlös kommunikation finns överallt omkring oss, men det är inte alltid den är implementerad på ett sätt som sätter säkerheten först. En av svagheterna i att allt fler enheter stödjer trådlöst är att det krävs en viss teknisk kunskap för att konfigurera dessa på ett säkert sätt.

Förväntningarna på årsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förväntan medan andra inte har några förväntningar alls. Vad kan de här skillnaderna bero på? Varför anser en del företag att årsredovisningen är användbar och andra inte? Ovanstående frågeställningar väckte vårt intresse till att genomföra den här studien. Även att det idag inte finns någon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag använder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den här studien.

Huvudsyftet med detta arbete är att ta redo på hur bedömningsprocessen ser ut hos de olika lärarna. I den svenska skolan ska det ske en likvärdig bedömning oavsett bedömare. Vidare har vi även tittat närmre på hur samarbetet mellan kollegor har skett. Genom semistrukturerade intervjuer genomförde vi undersökningen. En intervjuguide, med få öppna frågor, upprättades och denna användes i de fyra intervjutillfällena med lärarna.

Varje år arrangeras Nordens största arbetsmarknadsmässa, Chalmers Studentkårs Arbetsmarknadsmässa (CHARM), som engagerar hundratals studenter. Denna rapport avhandlarett kandidatarbete vars syfte är att utveckla ett nytt internsystem till CHARMkommittéen. Det nuvarande internsystemet uppfyller inte de krav på funktionalitet somställs av kommittéen. Studenter som vill engagera sig i mässan kan ansöka om att bli värdar. En värd harett ansvarsområde och behöver då få tillgång till väsentlig information ur internsystemet.Internsystem skall kunna hantera värdansökningar och låta kommittéen tilldela värdroller till de studenter som skickat in ansökan.

Sammanfattning Problembakgrund/Syfte: Bolagsstyrningens utveckling kan hänföras till de tidigare skandaler som uppkommit inom bolag i världen, där ledning och styrelse agerat oetiskt både inom redovisning och revision. Syftet med bolagsstyrning är att främja aktieägarnas intressen i bolag där ägarna är separerade från kontrollen, och skapa förtroende för bolagen. Den 1 juli 2008 infördes den reviderade koden för svensk bolagsstyrning, vilket innebar att small- och mid cap bolag blev berörda av regleringen. Den reviderade koden ställer högre krav på bolagen gällande bland annat intern kontroll och finansiell rapportering. I och med kodens införande måste även bolagen årligen utge en bolagsstyrningsrapport innehållande information om hur de arbetar med intern kontroll och hur de använder sig av den reviderade koden.

Equine metabolic syndrome (EMS) it?s a clinical condition that includes obesity, regional adiposity, insulin resistance (IR) and laminitis. A similar syndrome exists in human medi-cine, the metabolic syndrome (MS), were systemic hypertension also is a prominent fea-ture. The systemic hypertension seen in humans with MS is partly due to a vascular endo-thelial dysfunction with an enhanced endothelin-1 (ET-1) mediated vasoconstriction. There are indications that systemic hypertension might be a feature in EMS as well but if ET-1 is involved in the development of the systemic hypertension in horses is not known.

Omfattande forskning underso?ker varuma?rkets roll fo?r att pa?verka konsumenters attityder och beteenden. Dock har kommunikationen fra?n fo?retaget a?ven pa?verkan pa? en annan viktig ma?lgrupp, en grupp som har kraftigt fo?rbisetts. Genom varuma?rkesteorier, social identitetsteori, fo?rsa?ljningsteorier, service marketing teorier och kunskapsteorier, har fo?rfattarna anva?nt sig av en kvantitativ mailstudie utfo?rd pa? tva? sto?rre bilakto?rer som anva?nder sig av a?terfo?rsa?ljare pa? den svenska marknaden.I denna studie visar fo?rfattarna att a?terfo?rsa?ljarnas uppfattning av kommunikation, extern som intern, kunskap, ka?nsla och identifieringsgrad till varuma?rket samt miljo?attityder har en inverkan pa? fo?rsa?ljarnas upplevda fo?rma?ga att pa?verka kunden samt specifik fo?rsa?ljning.

Syftet med den här uppsatsen är att klargöra hur omvärlden hanterar det skuldproblem som blir allt mer omfattande i många utvecklingsländer. Många afrikanska länder söder om Sahara har fastnat i en fattigdomsfälla och är i desperat behov av förändring. Det globala finansiella systemet, med IMF i spetsen, har uppmärksammat detta problem och genom omstruktureringar och avskrivningar av skulderna vill de ge länderna en möjlighet att komma på fötter igen. Många svårigheter uppkommer när externa parter kommer in och ska lösa skuldproblemen åt länderna. Hänsyn måste tas till de som har givit lånen, såväl som till de skuldsatta ländernas ekonomiska struktur.

Denna rapport beskriver projektarbetet om tydliggörandet av vilka och hur mycket resurser som krävs i samband med interna reklamationer på copyprodukter samt skapandet av en beräkningsmall som tydliggör kostnaderna vid dessa reklamationer.Målet är att beräkningsmallen ska tydliggöra vilka kostnader det blir för interna reklamationer och därmed öka förståelsen för hur viktigt det är att alltid tillverka produkter med rätt kvalitet i alla processavsnitt genom hela produktionen. För att belysa vilka och hur mycket resurser som krävs för att ta hand om interna reklamationer på copyprodukter har berörda befattningar intervjuats efter en enhetlig intervjumall. Intervjumallen belyser frågor som vad respektive befattning har för huvuduppgift i samband med interna reklamationer, hur många arbetstimmar som krävs för varje befattning och vilka kostnader som uppstår. Resultaten av sammanställningen för interna reklamationer för copyprodukter redogörs. Beräkning av kostnader för interna reklamationer för copyprodukter tydliggörs genom tre tabeller. Kostnader för intern/extern personal och produktions-bortfall per maskin beräknas i en framtagen beräkningsmall.Kostnader för förbrukningsmaterialen redogörs. Därefter visas alla kostnader i en pivottabell.Förslag ges på hur en förbättring av kvalitén på copyprodukter kan ske för att undvika problem som interna reklamationer..

Bakgrund:Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod förbolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stundpågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras.

Syfte: Studien a?mnar till att underso?ka korrelationen mellan redovisat va?rde och marknadsva?rde med avseende pa? fo?rvaltningsfastigheter.Metod: Studien har tilla?mpat en kvantitativ metodstrategi da?r data fra?n kvartalsrapporter och aktiedata kvantifieras fo?ljt av att korrelationsanalyser genomfo?rts.Slutsats: Signifikanta positiva samband uppma?ttes fo?r samtliga utvalda redovisningsma?tt, sa?ledes kan dessa ma?tt anses vara va?rderelevanta utifra?n studiens korrelationsanalyser och tidigare forskningsresultat.Fo?rslag till vidare forskning: En multipel regressionsanalys med fler variabler a?n de valda i denna studie vore att fo?redra i framtiden, fo?rslagsvis bo?r variablerna; fo?ra?ndring i utdelning, intern eller extern va?rdering i fo?retagen inga? i en sa?dan studie. Vidare vore det a?ven intressant att se en studie avseende hur fo?retag sa?kersta?ller sin va?rdering av fo?rvaltningsfastigheter. Ifall skillnader ga?r att uppdaga mellan fo?retag som endast go?r interna utva?rderingar alternativt endast externa utva?rderingar eller en kombination av de tva?. .

Syfte: Studiens syfte är att fastställa hur väl CFROI förklarar förändringar i marknadsvärdet för börsnoterade svenska företag. I syftet ingår även att avgöra huruvida värdebaserade värderingsmodeller har större förklaringsvärde än traditionella redovisningsbaserade mått samt att utreda om CFROI utgör ett alternativ till etablerade jämförbara värderingsmått. Metod: Studien utförs med en hypotetiskdeduktiv kvantitativ ansats och baseras främst på data erhållen från sekundära källor. Metodologin i den kvantitativa studien är linjär regressionsanalys. Resultat: Resultaten visar att CFROI har ett marginellt högre förklaringsvärde än EVA? vad gäller svenska börsnoterade företags över-/underavkastning.

För närvarande råder en oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur.Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer.

Utvecklingen av datorer och deras förmåga ökar klyftan mellan datorer och skapar en stor mångfald av hårdvarutillgänglighet. Kapaciteten som datorer besitter varierar kraftigt och därmed även förmågan att hantera komplexa applikationer. Moderna applikationer erbju-der inställningar som användare kan anpassa för datorn, något som kräver att användaren har tillräcklig kunskap för att förstå inställningarnas e ekt. Att välja ut de optimala in-ställningarna för datorn är en process som är både svår och tidskrävande. Detta arbete granskar hur ett dynamiskt adaptivt system automatiskt kan anpassa inställningarna för applikationen medan den kör, utan manuell extern inverkan.