Sökresultat:
1516 Uppsatser om Extern pćverkan - Sida 27 av 102
Kvalitetsredovisningar: kontroll eller utveckling
Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna Àr en del i det förbÀttringsarbete som skolan bedriver. Jag ville ocksÄ jÀmföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lÀmnat ifrÄn sig. Jag anvÀnde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jÀmförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jÀmförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.
MedelmÄttornas gymnasieskola: decentraliseringens inverkan pÄ lÀraryrkets profession
Studiens syfte Àr att ta del av gymnasielÀrares upplevelser och erfarenheter av den decentraliseringsprocess som kÀnnetecknade skolverksamheten under 1990-talet. NÀrmare bestÀmt undersöks hur lÀraryrket som profession kom att förÀndras utifrÄn faktorer sÄsom kunskapssyn, sjÀlvstÀndighet i arbetet samt möjligheten att stÀnga verksamheten gentemot extern kontroll. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer dÀr samtliga lÀrare Àr verksamma pÄ samma kommunala gymnasieskola. Resultatet visar att lÀrarna överlag anser att lÀraryrket som profession kom att pÄverkas negativt av decentraliseringens förÀndringar. Exempelvis kom den förÀndrade kunskapssynen att ge lÀrarna en mer handledande roll i klassrummet istÀllet för rollen som kunskapsförmedlare.
HÄllbar utveckling i undervisningen - intervjuer med lÀrare i de tidiga skolÄren
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen?
Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.
Ăppna test ja?mfo?rt med blindtest : Hur pa?verkas lyssnarens bedo?mning?
Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.
AffÀrsÀnglars investeringsmotiv och investeringsstrategier
För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ.
Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.
Benchmarking i detaljhandelsbranschen- en fallstudie av fyra företag
VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera hur benchmarkinganvÀnds i svenska detaljhandelskedjor med inriktning mot mode. Syftet Àr Àven att behandla fallföretagens erfarenheter av benchmarkingarbetet och ta reda pÄ om det finns potential hos styrverktyget som inte utnyttjas. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av fyra detaljhandelskedjor. VÄr teoretiska teferensram bestÄr till störst del av teori gÀllande benchmarkingprocessen. Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med personer pÄ AB Lindex, KappAhl AB, Hennes & Mauritz Ab och Dressmann AB.
FRĂ N UTBRĂNDHET TILL VĂLMĂ ENDE : - utvĂ€rdering av en behandlingsmodell utvecklad för att rehabilitera mĂ€nniskor tillbaka till arbetet
De senaste Ären har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrÀndhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjÀlpa utbrÀnda mÀnniskor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrÀndhet och hur detta pÄverkat arbetsförmÄgan samt hur rehabilitering med B-modellen haft nÄgon verkan med avseende pÄ arbetsförmÄgan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrÀnda) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys anvÀndes för analys och tolkning av intervjuerna.
Standardisering av kommunikation och styrning av leverantörer inom Build-to-Print vid BAE Systems
Idag arbetar avdelningen för extern produktion vid BAE Systems HÀgglunds med produktions stödjande uppgifter för leverantörer av Build-to-Print komponenter. En allt större del av BAE Systems produkter konstrueras av BAE Systems konstruktörer medan tillverkning genomförs av leverantörer. Denna förÀndring har skapat ett behov för BAE Systems att kunna stödja leverantörer i produktionsprocessen för att förhindra att kvalitetproblem uppstÄr. Den produktionsstödjande uppgiften blir ocksÄ viktig dÄ det finns en vilja pÄ BAE Systems att kunna genomföra kvalitetssÀkring hos leverantörer innan ankomst. Dagens arbetsprocess för produktionsstöd har vuxit efter olika leverantörers tillfÀlliga behov vilket har gjort att inget standardiserat arbets- eller kommunikationssÀtt finns.
Basel II - does it matter?
KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.
En gemensam energiförsörjning
Denna rÀttspolitiska uppsats behandlar de viktigaste delarna i framtagandet av en gemensam energipolitik. Med bakgrund av en vÀxande energianvÀndning, en mÄlsÀttning om ökad tillvÀxt och konkurrenskraft, den osÀkerhet som extern energitillförsel bÀr med sig samt vÄr oro för vÀxthuseffektens globala pÄverkan, har energifrÄgan fÄtt allt större betydelse. Europa- kommissionens grönbok frÄn 2001 identifierar gemenskapens förutsÀttningar för en trygg energiförsörjning. Syftet med denna studie Àr att beskriva beslutsprocesser och ramar för EU:s politiska samt juridiska tillvÀgagÄngssÀtt för att trygga en hÄllbar framtida energiförsörjning i Europa. Uppsatsen behandlar Àven den strategiska roll som energifrÄgan har vilket ocksÄ skildras i de olika beslutsunderlagen.
Design och implementation av webbenkÀter : kvalitet, svarsfrekvens och underhÄll
En webbapplikation för analys och administration av webbenkÀter har designats och implementerats. Dess syfte Àr att maximera svarskvalitet och svarsfrekvens samt att vara underhÄllbar. Uppdragsgivaren Ericsson Linköping har utfÀrdat kravspecifikationen för applikationen. HÀnsyn har tagits till aspekterna webbenkÀtdesign och under-hÄllbarhet av mjukvara. UnderhÄllbarhetsmodeller för mjukvara med tillhörande metriker, samt designmodeller och rekommendationer för webbenkÀter har studerats.
Jakten pÄ svartjobben : - större krafttag med ny lagstiftning?
SammanfattningSvartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige ochRestaurangbranschen berÀknas stÄ för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade iÄrsredovisningen för 2007, att staten Ärligen förlorar 66 miljarder kronor pÄ grund avsvartjobbens förekomst. Sverige Àr Àven det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.Teorierna Àr mÄnga till varför man anstÀller och arbetar svart. En del anser att för högaarbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gÀller livsmedel och löneutveckling, har bidragittill att mÄnga smÄföretag lever pÄ marginalerna och tvingas anstÀlla svart för att överleva.Andra sÀger att mÄlet Àr stor ekonomisk framgÄng, vilket gör att redan framgÄngsrikanÀringsidkare undandrar skatt för att bÀttra pÄ vinsten ytterligare. Ett tredje sÀtt att se det pÄ, Àralla de tillfÀllen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen Àr för brÀckliga.Orsakerna tycks vara mÄnga.Det uppstÄr dessvÀrre flertalet svÄrigheter att motverka svartjobb.
UnderhÄllstjÀnst i förÀndring
Logistikfunktionen spelar en viktig roll i de stridande förbandens förmÄga att uppnÄ verkan och genom en vÀl fungerande underhÄllskedja kan förbandens kapacitet att lösa uppgifter under en lÄng tid avsevÀrt förbÀttras.Den hÀr avhandlingen redovisar hur logistiken kan kopplas till de uppgifter som Försvarsmakten har fÄtt frÄn regeringen, hur underhÄllstjÀnsten bedrevs under invasionsförsvaret och hur underhÄllstjÀnsten bedrivs i dagens grund- och insatsorganisation. AvgrÀnsningar i avhandlingen har gjorts sÄ att exempel och trender pÄ pluton- och kompaninivÄ Àr hÀmtade frÄn Ledningsregementet i Enköping.Avhandlingen konstaterar att det finns skillnader inom logistiken jÀmfört med tidigare och att det idag inte finns nÄgra konkreta typförband utan att förbandet sÀtts upp efter kravspecifikationer frÄn de klienter som de skall understödja.Vidare forskning inom omrÄdet skulle kunna vara hur denna förÀndring Äterspeglats i utbildningen av de vÀrnpliktiga samt hur de mer komplexa materielsystemen pÄverkar de vÀrnpliktigas förmÄga att verka i sin befattning inom logistiken..
LÀgg beslag pÄ kommunikationen! : Vikten av intern kommunikation i förvÀrvsorganisationer
Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero pÄ och hur en organisation kan gÄ tillvÀga för att lösa problem som uppstÄr pÄ grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvÀrvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och pÄ sÄ sÀtt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrÄn en deduktiv forskningsprocess anvÀndes genom att stÀlla upp pÄstÄenden utifrÄn teorin som prövades pÄ empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀt.Slutsats: Brister som uppstÄr i kommunikationen har en verkan pÄ hela organisationens finansiella och prestationsmÀssiga resultat. Genom att lÀgga beslag pÄ kommunikationen kan en förvÀrvsorganisation bli mer framgÄngsrik..
FörsÀkringsvillkorens överensstÀmmelse med NFAL
En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsÀkring. Antalettecknade försÀkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försÀkrade fordon. Reglerna pÄ försÀkringsomrÄdet och försÀkringensomfattning pÄverkar sÄledes mÄnga.