Sök:

Sökresultat:

878 Uppsatser om Extern betallösning - Sida 11 av 59

Angry birds, Instagram eller Runkeeper? : En kvantitativ studie om vilka faktorer som pÄverkar individer vid val av mobilapplikationer

FörsÀljningen av smartphones och mobilapplikationer Àr nÄgot som de senaste Ären har haft en stadig tillvÀxt och inget verkar minska expansionen, snarare tvÀrtom. Idag stÄr smartphones för en tredjedel av all försÀljning av mobiltelefoner och det laddas Ärligen ned miljarder av tillhörande mobilapplikationer till dessa mobiltelefoner. Att konsumenter vÀljer att ladda ned mobilapplikationer Àr tydligt, men vilka faktorer pÄverkar konsumentens val av mobilapplikationer?  Syftet med denna studie Àr att ur ett företagsperspektiv beskriva vilka faktorer som pÄverkar kvinnor och mÀn i deras val vid nedladdning av mobilapplikationer till sin mobilenhet. Tidigare studier inom Àmnet har inte vidrört eventuella samband/skillnader av pÄverkande faktorer mellan kvinnor och mÀn vilket vÀckt ett intresse hos oss att undersöka detta.

Strategier för mobila intranÀt : Identifiering av framgÄngsfaktorer för mobila intranÀtlösningar

Interna privata nÀtverk har lÀnge anvÀnts av företag för att frÀmja kommunikation och informationsspridning genom lokala accesspunkter till intranÀtet. DÄ teknologiutvecklingen fortsÀtter mot en högre grad av mobilitet genom inte bara WiFi, utan Àven 3G och 4G, har behovet av att utvÀrdera extern tillgÄng till företagets intranÀt blivit allt större. För att uppskatta vÀrdet av extern tillgÄng av intranÀt via mobila enheter Àr det av intresse att identifiera de förutsÀttningar som skapar ett lyckat mobilt intranÀt. Det Àr Àven viktigt att identifiera potentiella möjligheter till optimering av företagsprocesser som mobil tillgÄng till intranÀt kan skapa inom organisationer. Mobil tillgÄng till kritisk data, dokument eller verktyg kan hjÀlpa anstÀllda ute pÄ fÀlt.

Utvecklingsprojekt fo?r produktionsverktyg i kulturverksamhet : Database development in a cultural environment

Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.

Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten Skogsbranden i VÀstmanland

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten - Skogsbranden i VÀstmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla VigsÞ - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden VÀstmanland frÄn dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehÄllsanalys.Material: InlÀgg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden VÀstmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer Àr mycket högt. Sociala medier, sÄ som Facebook, underlÀttar denna kommunikation avsevÀrt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det frÀmst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

Blickens roll, rubbade positioner och sprickan i det sociala kontraktet i tvÄ verk av Mare Kandre

AbstractUppsatsen a?r en la?sning av blickens roll i tva? verk av Mare Kandre. Hur blicken hja?lper till att rubba positioner och i vissa fall skapa sprickor i det sociala kontraktet. La?sningen go?rs utifra?n verken Dja?vulen och Gud (1993) och i en novell i novellsamlingen Hetta och Vitt (2001).

Samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin kring socialt arbete - Hur skapas "win - win situations"?

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

NÄgra unga mÀns stressupplevelser och coping i gymnasieskolan

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan Àr stressande men mest sÄ pÄ examinationer. Respondenterna avÀnder olika former av coping och de som klarar skolan bÀst anvÀnder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte dÀr och anvÀnder extern locus of control och undvikande coping med betoning pÄ socialt stöd..

"Om luft var en tillgÄng"

BakgrundDen globala marknaden och resursanvÀndningen ger bÄde direkta och indirekta, positiva och negativa effekter.Oavsett deltagande i marknadssystem kan pÄverkan av externa effekter som uppstÄr pÄ grund av ofullstÀndigaekonomiska definitioner, vÀrderingar och tillÀmpningar vara pÄtaglig. VÀxthuseffekten Àr ett viktigt ochrepresentativt exempel pÄ externa effekter att studera. MÀnniskan hÄller i ökande grad pÄ att massivt utöka denlilla balans och lagom mÀngd vÀxthusgas som utgör förutsÀttning för liv hÀr pÄ jorden. Denna extravÀxthuseffekt kan sÀttas i samband med mÀnniskans allt fler och allt mer energikrÀvande aktiviteter som ökarmed befolkningen, utveckling av levnadsstandard och verksamheter.Problem och SyfteUtgÄngspunkten i problemformuleringen Àr att oönskade externa effekter uppstÄr pÄ grund av brister iekonomisk hantering av resurser. Följande tvÄ frÄgor formulerades:? Var finns den felande lÀnken, orsakerna, till externa effekter?? GÄr det att förhindra externa effekter genom att justera eller komplettera extern redovisning?Ambitionen i uppsatsen Àr att diskutera den felande lÀnken mellan ekonomisk definition, vÀrdering, tillÀmpningoch externa effekter som gör att en mÀnskligt skapad vÀxthuseffekt kan uppstÄ.

Att förÀndra en organisation - I motstÄnd eller genom acceptans?

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

För en kreativ arbetsplats: Kvinnor + MÀn = Sant - En fallstudie av Enea Systems AB

Syftet med vÄr undersökning Àr att ge förslag pÄ vad ansvariga pÄ mansdominerade företag bör tÀnka pÄ vid utformningen av sin interna- och externa kommunikation samt hur dessa kan samverka dÄ mansdominerade företag önskar attrahera fler kvinnliga medarbetare.Vi har valt att anvÀnda oss av relevanta teorier som kopplar samman marknadskommunikation (intern- och extern kommunikation), rekrytering (att attrahera) och mÄngfald (genus). Relevanta delar av dessa teorier har anvÀnts vid analys av vÄrt empiriska material.VÄr empiri utgörs av intervjuer med sju medarbetare pÄ Enea Systems AB samt observation av Enea Systems AB under arbetsmarknadsdagar pÄ Lunds Tekniska Högskola. Slutsats: Det Àr viktigt att ha en förstÄelse för hur intern- och extern kommunikation hÀnger samman i ett system. Det som kommuniceras internt speglas Àven utÄt. Det Àr dÀrför viktigt att förstÄ hela flödet av kommunikation, som finns bÄde internt och externt för att mansdominerade företag skall lyckas attrahera fler kvinnliga medarbetare.

Shoppingstaden Göteborg - En kartlÀggning

Titel: Skjut inte pÄ Kulturtanten med hagelbössa - hon kommer ÀndÄ!Författare: Zara Selander & Isabella WestbergUppdragsgivare: Arts & Business Sweden ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöAntal ord: 18 712 (exklusive abstract, executive summary, appendix)Syfte: Undersöka hur verksamheter inom scenkonst i Göteborg arbetar med extern kommunikation för att skapa en relation med sin publik. Samt identifiera och lyfta fram faktorer som kan inverka.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer med marknads- och kommunikationschefer pÄ sju valda scenkonstverksamheter i Göteborg.Material: Analys av samtalsintervjuer, sammanlagt 7 personer.Huvudresultat: Studien beskriver en professionaliserad extern kommunikation med relationer och dialog i fokus. Scenkonstverksamheterna kommunicerar med en bred publik sÄvÀl inom fysiska vÀggar som i digitala medier. Arbetet pÄverkas av fem huvudfaktorer somstudien identifierar: organisationens struktur, ett offentligt uppdrags ramar, digitalisering, utbudet av konkurrerande kulturaktiviteter samt mÀnniskans komplexitet. NÀmnda faktorer stÀller höga krav pÄ scenkonstverksamheterna att hÄlla en stÀndig dialog och kommunicera till breda grupper i en mÀngd kanaler.

Val av extern affÀrsrÄdgivare : En kvantitativ studie om vilka faktorer som pÄverkar mikro-, smÄ- och medelstora företag i VÀsterbotten i valet av extern affÀrsrÄdgivare.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN (EIB) OCH ?TRANSPARENS SOM F?RTROENDETS VALUTA? En studie av policy och praktik inom EIB

This thesis explores how the concept of ?legal corruption? manifests itself within the European Investment Bank with a modern approach to the theoretical understanding of anticorruption efforts. This approach conceptualises the idea of complementing theories based on contextual applicability rather than focusing on their competing qualities. The European Investment Bank (EIB), as the world?s largest multilateral lender, is an underexplored yet vital organ of the European Union, which has recently faced criticism for its alleged lack of transparency and dubious application of policy.

HÄllbarhetsredovisning : - ur ett trovÀrdighetsperspektiv -

Bakgrund: HĂ„llbarhetsredovisning Ă€r ett relativt nytt omrĂ„de och den Ă€r frivillig för företagen att upprĂ€tta. Den regleras inte av nĂ„gra lagar och har heller inte krav pĂ„ extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har. Detta gör att företag kan skriva i stort sett vad som helst. TrovĂ€rdigheten i detta sammanhang Ă€r ifrĂ„gasatt och det finns oklarheter kring vad den innebĂ€r, vilket gör det till ett intressant Ă€mne att titta nĂ€rmare pĂ„.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka egenskaper som kĂ€nnetecknar trovĂ€rdighet i en hĂ„llbarhetsredovisning och dĂ€rmed bidra med kunskap som kan hjĂ€lpa till att öka trovĂ€rdigheten i företags hĂ„llbarhetsredovisningar.AvgrĂ€nsningar: Undersökningen begrĂ€nsas till att utreda trovĂ€rdigheten kring den hĂ„llbarhetsredovisning som upprĂ€ttas frivilligt av företagen, inte den som Ă€r obligatorisk enligt Årsredovisningslagen. Detta pĂ„ grund av att den omfattas av den finansiella redovisningens lagar och regler.Genomförande: Uppsatsens empiri har samlats in genom en kvalitativ metod dĂ€r Ă„tta intervjuer genomförts med företag, intressenter och granskare för att fĂ„ olika perspektiv pĂ„ trovĂ€rdigheten i hĂ„llbarhetsredovisningar.Resultat: Studiens resultat visar att viktiga egenskaper för trovĂ€rdighet Ă€r öppenhet och Ă€rlighet, vilket innebĂ€r att ge ut rĂ€tt mĂ€ngd information samt redovisa bĂ„de positiva och negativa delar av företagets verksamhet.

Mikroföretags kreditpreferenser beroende pÄ bransch och företagsstorlek : periodiseringsfonder kontra externa lÄn

Det hÀr Àr en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en ÄrsomsÀttning om mindre Àn 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag Àr smÄ bolag med mindre Àn 10 personer anstÀllda och en ÄrsomsÀttning pÄ mindre Àn 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgÄr frÄn asymmetrisk informationsteori och mer specifikt frÄn pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mÀts genom tvÄ olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsÀttning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lÄn frÄn kreditinstitut. Branscherna som undersöks Àr tillverkning samt tjÀnster vilka anses skilja sig Ät vad gÀller kreditpreferenser.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->