Den ökande inflyttningen till städer ställer oss inför ett oundvikligt ställningstagande angående hållbar stadsutveckling. Städernas förtätning minskar grönområdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvämningar, lokala temperaturhöjningar och försämrad luftkvalitet. Ett sätt att förebygga dessa problem är att återställa de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pågått i ungefär 20 år, med störst fokus på de miljömässiga positiva egenskaper de besitter. Det här arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, på vilka sorts tak som byggts, när, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

De senaste åren har Försvarsmakten genomgått en stor förändring från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förändring har även karaktären på de uppgifter som insatsförsvaret ställs inför ändrats. Ett exempel på detta är insatsen i Adenviken där hotet är i form av små snabba fartyg med mål och medel som sträcker sig utanför en reguljär styrkas. En av Sjökrigets grundregler är förmågan till taktikanpassning. Detta innebär att man drar erfarenheter från de attacker eller anfall som genomförs, tar lärdom av dessa och utefter denna lärdom tänker nytt för att nå framgång i nästa drabbning.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking.

Syftet med vårt examensarbete var att få en förståelse för hur lärandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lärarperspektiv på elevers lärande och vi hade tre frågeställningar som stöd för att uppnå studiens syfte: Hur gör lärarna för att stimulera elevers lärande? Vad utgår lärarna från när de planerar sina lektioner? Känner lärarna sig tillräckliga när det gäller att stimulera elevers lärande? För att få en förståelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lärare med elever i år 1-3. Intervjuerna utfördes på tre skolor i Luleå kommun. Ex- empel på vad lärarna gör för att stimulera eleverna i lärandet är att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvärderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter på en lämplig nivå.

Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet.

I takt med att globaliseringen har fört samman länder har företag tvingats att expandera utomlands för att kunna klara av den ökade konkurrensen från utländska företag. Det har i sin tur ökat betydelsen utav samarbetet mellan moderbolaget och dess dotterbolag. Expatriates skickas utomlands av sina företag av många anledningar, det kan vara för att föra in moderbolagets företagskultur till dotterbolag eller tillföra spetskompetens som dotterbolaget saknar. Anledningarna kan variera men det har blivit allt viktigare för företaget och expatriaten att se till att han/hon kommer in i samhället och jobbet på ett bra sätt. I den här uppsatsen har vi valt att jämföra teori och empiri för att se hur dess stämmer överens med varandra med hänseende till vilka problem som uppkommer när svenska expatriaten kommer till Japan.

Det finns inte mycket forskning kring hur genus förmedlas genom barnprogram. De få studiersom finns visar på att manliga karaktärer oftare förekommer än kvinnliga, och att de manligakaraktärerna oftast har större och viktigare roller.Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga karaktärer framställs i barnprogrammen från deolika tidsperioderna. Analysen ska utreda på vilket sätt de kvinnliga karaktärerna framställs och omdet har förändrats över tid. Analysen ska även påvisa om karaktärerna kan benämnas somstereotypa eller inte samt om de följer de traditionella könsrollerna.Uppsatsen bygger på en semiotisk innehållsanalys med både denotativ och konnotativ ansats.Semiotiken är både insamlings- och analysmetod. Genom urvalsmetoden som delvis varslumpmässig bestämdes vilka sex barnprogram från tre olika årtionden som skulle utgöra detempiriska materialet.Vår analys vittnar om att det finns både likheter och skillnader mellan kvinnliga karaktärer frånolika barnprogram och årtionden.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers inställning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de använder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund där olika begrepp som är centrala för studien kommer att belysas med hjälp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger där åtta var kvinnor och en var man för att ta reda på pedagogernas inställning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har också observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder användes för att få svar på frågeställningarna som är; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor åt utomhus? Sammanfattningsvis visar studien på att pedagogernas förhållningssätt och hur de introducerar leksaker påverkar hur och vad barnen väljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

Jämställdhet har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan skall bemöta alla barn på lika villkor oavsett barnens kön. Vi är intresserade av hur könsroller framkommer utifrån de organiserade samlingarna som förekommer i verksamheten. Detta för att få en förståelse om barnens samt pedagogernas åsikter utifrån begreppen pojkaktigt och flickaktigt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där både observationer och intervjuer har används som en datainsamlingsmetod.

Ekologisk kycklingproduktion är försvinnande liten jämfört med konventionell produktion. En undersökning visar att marknad och ekonomi följt av komplexa regler är det som uppfattas som ekologisk kycklings största problem. Syftet med examensarbetet är att ge ett förslag till hur en modern produktion av ekologisk slaktkyckling kan gå till, samt var och hur den färdiga produkten kan säljas. En av de stora utmaningarna i Sverige är att det saknas långsamväxande hybrider. Sådana raser underlättar den ekologiska produktionen, där kycklingarna ska bli 81 dagar gamla innan slakt enligt KRAVs regler. Övriga problem är hälsa hos djuren då de inte får behandlas förebyggande mot sjukdomar, därför är god hygien avgörande. Ett annat problem är att få till en bra betesdrift där djuren inte för ofta kommer tillbaka till samma bete.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Jag har märkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lärt sig under traditionella läroformer; i skolan eller någon annanstans. Det kan vara att de har en känsla för hur film eller musik är uppbyggd, vad som är en snygg bildkomposition, för hur språket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi är medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkänsla inför vissa företeelser i vår vardag. Vad är det då för typ av lärande som sker när vi inte tänker att vi lär oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med är alltså någon form av omedveten process; ett slags implicit lärande.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget:? att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn,? att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande,? att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och? att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget:? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och? att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhälletTrots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever..