Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den existentiella utsattheten gestaltas i Kristina Lugns diktsamlingar om jag inte och Bekantskap önskas med äldre bildad herre. Lugns dramer Idlaflickorna och Nattorienterarna undersöks också kortfattat i ljuset av lyriken. I avsnittet före analysdelen ges en kort förklaring till den tradition som fört fram ironin hos svenska kvinnliga lyriker, vilket bland annat innefattar fransk existentialism och absurdism. De teman som framstått tydligast i om jag inte är moderskapet, ensamheten, döden och förhållandet mellan män och kvinnor. Analysen tar bland annat upp influenserna från Sonja Åkesson, barns utsatta situation och ensamma kvinnor i folkhemmets bakgård.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka två förskollärares tankar angående verbal språkutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda på vad pedagogerna hade för tankar som de använde sig av i det språkutvecklande arbetet på avdelningen och huruvida de rent praktiskt använde sig av dessa tankar i verksamheten I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade två pedagoger på en avdelning på en privatägd förskola i en stor stad i södra Sverige där alla barnen på avdelningen hade svenska som modersmål. Vi använde oss av kvalitativ intervju för att få så uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att på ett naturligt sätt kunna följa pedagogernas språkutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit är att det verbala språkutvecklande arbetet på avdelningen präglades av ett medvetet förhållningsätt till det språkutvecklande arbetet av båda pedagogerna.

Studiens syfte var att kartlägga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmänhet och i synnerhet på den undersökta skolan. Frågeställningenvar: Hur ser eleverna på undervisningen i biologi, biologins olika ämnesområden samtbiologiämnets livsanknytning på denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhämtadesgenom en enkät som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanställdes ochanalyserades utifrån frågeställningen. Eleverna anser att betygen är viktigare än ämnet i sigoch att de delar av ämnet som har anknytning till dem själva är intressantare än allmännabiologikunskaper.

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegånger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött på och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion är först en beskrivning av vad jag gjort, därefter en beskrivning av hur detta projekt var tänkt att fungera. Den tredje delen är en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat på mina veckorapporter. Den fjärde delen är själva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstått. Den sista delen är ett slutord där jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jämfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmänhet..

I filmens värld lär vi oss vad som är ont och vad som är gott, vilka dygderna är i vår tid, vilka ideal vi lever efter. Vad som är rätt att säga och tänka lär vi oss i filmens magiska värld. Ungefär som människor i alla tider gått till kyrkan för att få veta livets hemligheter och sanningar så går vi i vår tid allt oftare till biografen och får svaren på de stora frågorna som formar våra värderingar. I biomörkret formar vi oss, speglar oss i det samhälle vi lever i. Vi får bekräftelse på våra fantasier och lär oss vad äkta kärlek är.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att natur är och vilka upplevelser de har av naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar.

Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre.

Denna studie har undersökt möjligheten att använda begreppsprovokation pedagogiskt i en museimiljö ? en skulpturpark. Idén är att medelst skulpturer av surrealistisk karaktär låta barnen röra sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet; för att utmana tanken och vidga begreppsrymden. Metoder som främjar barns fria tänkande och kreativitet motiveras bland annat i FN:s barnkonvention och i svensk skollag.I studien deltog 10 barn i åldern 9-10 år. Barnen uttryckte sina tankar vid 12 av parkens skulpturer, varav 7 med förväntad begreppsprovocerande verkan och 5 utan sådan förväntad effekt.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur män och kvinnor upplever den traumatiska händelsen och utvecklandet av posttraumatiskt stress syndrom.Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar från olika traumatiska händelser där män och kvinnor var inblandade. Resultaten analyseras och resulterar i fyra teman. Dessa teman är känslomässiga upplevelser (affektiva), beteendeförändringar, existentiella/sociala upplevelser och psykofysiologiska upplevelser. Det man kan konstatera är att dessa individer har en sänkt livskvalitet och problem i sitt dagliga.

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder ofta till chock och desperation. Sjukdom kan ses som ett hot mot integriteten och känslan av värdighet och orsaka lidande hos den sjuka personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer under livets sista månader. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera tio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna hopp och vilja leva, att vilja vårdas hemma, att ha behov av stöd, att inte förlora kontrollen och bli beroende av andra, och att ha en tro kan vara en styrka.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegånger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött på och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion är först en beskrivning av vad jag gjort, därefter en beskrivning av hur detta projekt var tänkt att fungera. Den tredje delen är en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat på mina veckorapporter. Den fjärde delen är själva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstått. Den sista delen är ett slutord där jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jämfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmänhet..

Syftet med rapporten var att ta reda på vad lärare har för tankar om, och planering kring, den nya ettans läs- och skrivinlärning, hur lärare vill att deras elevers första möte med skriftspråket i skolan ska se ut och hur lärare anser de kan arbeta för att väcka barns lust att ta sig an bokstäverna. Vidare undersöks om det finns skillnader mellan olika lärares sätt att se på läs- och skrivinlärningen beroende på deras utbildningsbakgrund och erfarenhet inom yrket.Tidigare forskning kring ämnet redovisas i bakgrundskapitlet. Där bland annat åsikter kring val av läsinlärningsmetod, vikten av elevens förkunskaper och självbildens betydelse för läs- och skrivutvecklingen tas upp.Lärares tankar kring läs- och skrivinlärning sammanställs i resultatkapitlet. Studien visar bland annat att lärare anser att det ska vara ett lekfullt och spännande möte med det skrivna språket när barnen först kommer till skolan, för att situationen inte ska överdramatiseras och för att det ska vara roligt att lära sig läsa och skriva.Slutligen ställs respondenternas tankar kring läs- och skrivinlärning mot tidigare forskning kring ämnet i diskussionskapitlet..

Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.