Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, ångest eller andra besvär orsakade av psykosociala faktorer så som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie ställdes frågan vilka effekter det patientnära arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de påverkas av det patientnära arbetet. I studien ställdes frågan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnära arbetet har för effekter för dem själva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnära arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper på området, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmänhet, påverkas av att använda ett härbärgerande förhållningsätt.

Bakgrunden till studien är mina egna tankar om hur de lönesättande samtalen inom arbetslivet egentligen fungerar nu när de har blivit alltmer vanliga på arbetsplatserna. Syftet med studien är dels att undersöka hur kommunikationen hanteras och upplevs under ett lönesättande samtal av medarbetare respektive ledare dels att utveckla kunskapen om vilken betydelse kommunikationens påverkan har för samspelet under det lönesättande samtalet. Studiens forskningsfråga har varit hur medarbetarna och ledarna upplever samspelet under samtalet, varför den sociokulturella teorin har använts tillsammans med andra kommunikativa begrepp och teorier. Studien har av den anledningen haft en fenomenologisk ansats för att få fram respondenternas subjektiva upplevelser av samspelet under det lönesättande samtalet. Som metod användes en öppen intervju med en frågeguide som innehåll ett antal olika teman som de olika respondenterna själva fick resonera kring.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat.

Detta examensarbetets syfte är att ta reda på hur en förskola och en skola arbetar för att främja det verbala språket hos andraspråkselever. Frågor som vi använt oss av för att få svar på detta är ? Vilka arbetssätt använder sig lärarna av för att främja andraspråkselevernas språkliga utveckling? ? I vilka situationer uppstår en verbal dialog mellan lärare och barn och mellan barn och barn? Vi anser att detta är ett relevant ämne att undersöka då det alltid är viktigt och ett måste för lärare att arbeta med språkutveckling. Det svenska samhället idag går åt en ännu mer mångkulturell framtid och därför ser vi att det är av intresse att undersöka hur man arbetar med andraspråkselever idag, både för att se det positiva men även för att se vad som kan utvecklas. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av observationer i en förskola och i en skola med samma upptagningsområde av barn. Resultatet av vår undersökning visar både positiva resultat men även att det behövs en del förbättringar och utveckling av det språkutvecklande arbetet i skolan.

Bakgrund; Vård i livets slutskede sker under senare år i stor utsträckning i patientens hem. Avancerad sjukvård kan idag ges i form av både hemsjukvård och sjukhusvård. Fördelar med att få vård i det egna hemmet är att hemmiljön ger trygghetskänsla. Där finns nära och kära, även möjligheten att få vara i lugn och ro är också större i hemmiljön. Nackdelar med hemsjukvården kan vara oro och rädsla för exempelvis smärta, många patienter tror att fullständig hjälp endast finns på sjukhus.

Syftet med studien är att utifrån en diskursanalys undersöka hur socionomstudenter resonerar kring huruvida en tidigare dömd person är lämplig att utbilda sig till och arbeta som socionom. Studiens frågeställningar berör frågor kring hur olika bilder av en tidigare dömd person konstrueras, vilka diskurser som därmed framträder och vad dessa diskurser säger om personens yrkeslämplighet. Vidare undersöker studien hur de olika diskurserna förhåller sig till varandra och vilka konsekvenser det får.Detta är en kvalitativ studie utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, med en integrerad form av diskursanalys som teoretiskt perspektiv och metodologiskt tillvägagångssätt. Informanterna bestod av studenter på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet som i en fokusgruppsintervju fick diskutera tidigare dömda personers lämplighet att arbeta inom socialt arbete.Studien visar att socionomstudenterna i sitt samtal kring tidigare dömda personers lämplighet förhåller sig till framförallt tre olika diskurser, vilka i uppsatsen är döpta till ?den latenta förövaren?, ?förövaren i oss alla? och ?den betalande förövaren?.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.

Vägledning syftar vanligen till att få ut människor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vägledningsinsatser vänder sig därför till personer upp till 64 år, vilket innebär att pensionärer idag står helt utan vägledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förändring som övergången mellan arbets- och pensionärsliv innebär för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt på vilket sätt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. Studien utgår från en kvalitativ metod, bestående av intervjuer med personer i åldrarna 66 till 85 år. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen är komplex, med känslor av såväl frihet som identitetsförlust.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Syfte: Vårt syfte är att analysera medarbetarsamtal ur aspekterna samtalsmetodik, medarbetarsamtalets struktur, genus, företagskultur och utbildning samt ledarskap för att se dess betydelse för samtalet.Frågeställningar: Våra frågeställningar är vilka behov det finns för medarbetarsamtal, hur samtalen uppfattas av medarbetarna, hur grunden läggs till givande och utvecklande samtal samt vilka svårigheter det finns med att implementera en modell för medarbetarsamtal i en verksamhet.Metod: För att uppnå vårt syfte har vi utfört intervjuer med två områdeschefer på Helsingborgs lasarett samt genomfört en mindre omfattande frågeformulärsundersökning hos medarbetarna på undersökta områden. Teoretiska perspektiv: För att få en ökad förståelse för hur medarbetarsamtalen kan användas, vikten av samtalets struktur, vad genusaspekten har för innebörd, vilken betydelse företagskultur har, hur viktigt det är med utbildning samt ledarskapets roll i samtalet har vi som undersökare studerat olika teorier kring hantering av medarbetarsamtal. Detta har vi återgett genom text och modeller.Empiri: Vi har valt att undersöka två verksamhetsområden på Helsingborgs lasarett, internmedicinen och akutenheten. Undersökningen har genomförts med intervjuer och ett frågeformulär. Intervjuerna har gjorts med områdescheferna för respektive enhet och frågeformuläret har besvarats av medarbetarna på dessa enheter.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers självförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgängliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA är huvudsakliga källor. Engelska och svenska källor har analyserats. Några teoretiska ansatser har påverkat urvalet. Georg H.

Bakgrund: Varje år drabbas ungefär 1100 personer i Sverige av en hjärntumör. Symtomen som uppstod innan diagnosbesked upplevdes som mindre allvarliga, men under behandlingen blev symtomen svårare. Hjärntumören påverkade hela patientens livsvärld. Det var sjuksköterskans ansvar att stötta patienten och att hjälpa patienten att uppnå livskvalitet. Hoppet var ett existentiellt grundvillkor som hjälpte människor att skapa mening med livet.

Den svenska rovdjurspolitiken har präglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkställande från 2001 (att behålla eller återställa rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbättra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och långsiktiga målet för de nya viltförvaltnings-delegationerna är att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna är ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktär av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.

I denna uppsats har jag försökt utreda mytens roll för Euripides och Sven Delblanc.Genom att använda myten är fabeln given och man behöver inte själv finna en historia att berätta. Så använder både Euripides och Delblanc myten. Den blir ett strukturerande element för de idéer man vill föra fram. Det är alltså ett idédrama och en idéroman i mytens förklädnad.Euripides Ifigenia är ett drama om människan, Delblancs en roman om konsten. Båda författarna tillbakavisar mytens sannings­halt.