Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrån rektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

Vanligtvis lever våra stadsträd under stark stress i de urbana miljöerna och mår ofta ganska dåligt. Det urbana klimatet skiljer sig från landsbygdens klimat och de ogynnsamma faktorerna kan exempelvis vara köld, stark värme, stark vind, vattenbrist, näringsbrist, för starkt ljus, för svagt ljus, markkompaktering eller gift. Dessa faktorer kan ha en negativ påverkan på träden och framförallt rotmiljön kan försämras kraftigt. Stadsträden har ofta långtifrån optimala växtbetingelser eftersom markens kemiska, fysikaliska och biologiska egenskaper är helt annorlunda från de förhållandena som existerar i trädens naturliga miljö. Kungslindarna (Tilia x europaea ?Koningslinde?) på Åsötorget i Stockholm planterades i början av 60-talet.

Världshandeln växer kraftigt och det vanligaste sättet atttransportera gods mellan landsgränser är genom sjöfart. I takt med attvärldshandeln växer, ökar också storleken på fartygen. Detta innebär att enstörre mängd gods anländer samtidigt när ett fartyg förtöjer vid en hamn. Föratt hantera denna ökade mängd gods måste godsnav och hamnar ständigt utvecklaoch effektivisera verksamheten. Detta innebär att långsiktiga prognoser ochplaner måste utvecklas för hur större fartyg skall kunna hanteras.

Den här rapporten behandlar det examensarbete som har utförts på avancerad nivå av Elin Engquist på utbildningen Innovation och produktdesign vid Mälardalens högtskola. Arbetet har utförts under våren 2009 i samarbete med Interactive Institute's avdelning Energy Design i Eskilstuna. Examensarbetet har avsett produktutveckling av en artefakt för visualisering av elförbrukning i hemmet med anledning av den ständigt ökande konsumtionen av hushållsel. Artefakten har under arbetets gång döpts till BOEL-lampan och framtagandet av denna har skett som en del av forskningsprojektet Visuale som utförts vid Interactive Institue. Forskningsprojektet syftade till att göra konsumeter mer medvetna om sin elförbrukning och som en del av projektet behövde en forskningsstudie genomföras.

Syftet med examensarbetet är att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och växthus. Målet är att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning där Tekniska Verkens produktionsanläggningars miljöprestanda förbättras samtidigt som växthusets klimatpåverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvärme i sina produktionsanläggningar. Under 2007 hade Gärstad- och Kraftvärmeverket 54 GWh överskottsvärme. Största delen av överskottsvärmen fanns på sommaren, då värmebehovet i fjärrvärmesystemet var som lägst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par år kommer Svensk Biogas anläggning i Linköping ha överskottsvärme på 26 GWh per år.

Syftet med examensarbetet är att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och växthus. Målet är att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning där Tekniska Verkens produktionsanläggningars miljöprestanda förbättras samtidigt som växthusets klimatpåverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvärme i sina produktionsanläggningar. Under 2007 hade Gärstad- och Kraftvärmeverket 54 GWh överskottsvärme. Största delen av överskottsvärmen fanns på sommaren, då värmebehovet i fjärrvärmesystemet var som lägst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par år kommer Svensk Biogas anläggning i Linköping ha överskottsvärme på 26 GWh per år.

Det är populärt att gå ut och äta pizza, och en vanlig ingrediens på pizza är köttfärs. Köttfärs tillhör gruppen lättfördärvliga livsmedel och märks därför med sista förbrukningsdag (SLV, Vägledning, 2011). I dagligvaruhandeln får köttfärsen inte säljas efter sista förbrukningsdag, vilket i många fall bara är en dag framåt om det är butiksförpackad köttfärs. Köttfärs som är förpackad i modifierad atmosfär har längre hållbarhet, men när förpackningen bryts försvinner den skyddande atmosfären. Inspektörerna på miljökontoret i Uppsala har märkt att många pizzerior använder ett öppnat paket köttfärs i flera dagar.

Avsikten med den här uppsatsen har varit att undersöka hur könsstereotyper skapas genom att titta på hur kvällstidningarna konstruerar och reproducerar kön/genus när de representerar en kvinnlig respektive manlig Idol-vinnare och vilken betydelse det kan få för meningsskapande processer. Jag har tittat på två kvällstidningars artiklar dagen efter vinsten för Idol-Agnes 2005 och Idol-Markus 2006 och gjort en kritisk diskursanalys på artiklar, bilder och Idol-postrar för att undersöka vilka bakomliggande diskurser som blir synliga i hur tidningarna väljer att representera en kvinnlig respektive manlig vinnare. Till min hjälp har jag haft Judith Butlers teori om genus som en performativ akt och den heterosexuella matrisen, Stuart Halls tankar om representation och stereotyper, och van Zoonens feministiska mediestudier och tankar kring manliga och kvinnliga blickar. För att förklara vilka rutiner och normer som styr en medieproduktion av en text har jag använt mig utav Atheide och Snow´s medielogikbegrepp. Jag har gjort en kvalitativ analys utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att komma samhällets diskurser på spåren.

Botniabanan är ett av de största infrastrukturprojekten i Norrland på mycket länge och när järnvägen står klar år 2007 kommer förutsättningarna för person- och godstrafik se helt annorlunda ut jämfört med idag. Godstrafikens kapacitetsproblem lindras kraftigt och restiderna för både gods och resande kan minskas. Dessutom innebär banan att en viktig regional pulsåder utmed den expansiva östersjökusten blir verklighet. Nattågstrafiken på övre Norrland kännetecknas idag av bristande företagsekonomisk lönsamhet och dålig konkurrenskraft gentemot flyget. Med Botniabanan förkortas restiden med ungefär två timmar vilket innebär att nya marknader kan nås.

Malmbanan utgör den viktiga transportlänken mellan gruvindustrin i Kiruna och hamnen i Narvik. Genom detta transportstråk kan gruvindustrin nå sina kunder ute på världsmarknaden. Gruvorna i Kiruna har sedan första världskriget utvecklats till att bli en av Sveriges viktigaste inkomstkällor inom basindustrin. För Norges del utgör Ofotenbanan, som är namnet på sträckan som löper genom Norge, den enda möjliga transportlänken mellan Nordnorges viktiga fisktransporter till Oslo via tåg. Fisktågen körs från Nordnorge över på Malmbanan in i Sverige för att sedan köras vidare till Oslo.

Tätorterna Sverige har länge präglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln är några faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgår idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock länder där cykeltrafiken idag uppgår till 30 - 40 %. I Sverige är idag ca 60 % av persontransporterna kortare än 5 kilometer, och av dessa sker nästan hälften med bil. Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat användande av miljöanpassade transportmedel.

Ala Lombolo i centrala Kiruna har under ett drygt sekel påverkats av mänsklig aktivitet, vilket har resulterat i att sjön idag är kraftigt förorenad. Huvuddelen av föroreningarna återfinns fastlagda i bottensedimenten och läckaget från sjön är relativt litet i jämförelse med de lagrade metallkvantiteterna. Förändringar av rådande förhållanden i sjön kan medföra att föroreningarna mobiliseras och sprids, bl.a. till Torneälven. Syftet med detta examensarbete är att identifiera kvalitativa förändringar och efterföljande konsekvenser som kan beröra Ala Lombolo i framtiden.

Tätorterna Sverige har länge präglats av bilismens utveckling. Spridda boendemönster och den allt mer utbredda externhandeln är några faktorer som bidragit till bilismens utveckling. Andelen cykelresor i Sverige uppgår idag till ca 12 % av alla resor, det finns dock länder där cykeltrafiken idag uppgår till 30 - 40 %. I Sverige är idag ca 60 % av persontransporterna kortare än 5 kilometer, och av dessa sker nästan hälften med bil. Staten har i ett flertal olika sammanhang uttryckt en vilja för ett ökat användande av miljöanpassade transportmedel.

Syftet med denna rapport är att lägga fram förslag på organisatoriska åtgärder åt Räddningstjänsten Halmstad. Genom att titta på dagens organisation utifrån sett, som en representant för tredjeman, är förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv på dagens organisation och de problem denna står inför. Räddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har ålagt organisationen att rannsaka sig själva och lägga fram förslag på åtgärder inför nästa kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort är fördelat på sju deluppdrag där denna rapport kommer att fokusera på tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frågor: hur är dagens organisation utformad, vilka problemområden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka åtgärder är nödvändiga, angelägna, eller önskvärda, samt vilka fortsatta frågor finns det för den operativa förmågan? Bakgrunden till uppdraget är att Räddningstjänsten Halmstad likt många andra räddningstjänster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera Räddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.

Hästar är flocklevande djur som spenderar största delen av dygnet med att leta efter föda och vila. Detta är naturliga behov som alla hästar, även de i fångenskap, behöver få utöva för att må bra och inte utveckla oönskade beteenden. Om man som hästägare ger sin häst möjlighet att röra sig på en stor yta, äta under en stor del av dygnet samt tillhöra en flock där den får socialt utbyte med andra hästar har man uppfyllt dess mest grundläggande behov. I Sverige finns idag runt 362 700 hästar och många av dessa hästar får sitt behov av utevistelse, ättid och social kontakt tillgodosedd. Det finns dock en andel hästar som bara tillåts vara ute i en liten hage en kort stund under dagen och utan sällskap av någon annan häst.