Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan är komplex och att medierna är politiserade. Syftet med denna studie är att belysa journalisters syn på deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar på verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgången till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillämpats, med åtta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som är svår att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt från ramar som vi i västvärlden är vana vid. De åtta journalister som deltog i min studie hade varierande åsikter om yttrandefrihet..

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever påverkas av deras lärares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lärare och fyra av varje lärares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lärare och jag har lärt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lärarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara påverkas av sina lärare.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar på hur ett antal lärare på högstadiet och gymnasiet förhåller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framställa en matris för undervisning med hjälp av film. För att göra detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebär att vi kan förhålla oss till ?då-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet på våra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma såväl som individuella livserfarenheter blir en del av vårt historiemedvetande.

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, främst opera. Jag beskriver ett antal kompositionstekniker som kan användas för att gestalta olika känslor och stämningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera är sådana som jag själv använt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnärlig frihet i relation till kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och kompositionstekniker i kammaroperan..

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

Denna uppsats i etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö..

Vi har valt att skriva om lärares syn på samtal i klassrummet, och hur samtalet kan användas som en metod i undervisningen. Vi tar även upp varför lärarna använder sig av samtal eller varför de inte gör det. Genom våra intervjuer försöker vi tolka vilken kunskapssyn de olika lärarna har och varför de väljer att bedriva sin undervisning så som de gör. Vi har tagit del av olika teorier kring samtalsmetodik och använder oss av dem när vi analyserar resultaten vi fått fram genom våra intervjuer. Det vi kan se är att lärarna vi har intervjuat har en varierande syn på samtal vilket påverkas av faktorer som tid, gruppsammansättningar och kunskapssyn.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur manlighet gestaltas i två läroböcker i historia, en från Sverige och en från Danmark. Utifrån R W Connells teori kring maskuliniteter har jag arbetat med kritisk diskursanalys för att ta reda på hur böckerna framställer män. Vissa grupper av män omnämns inte alls medans andra grupper ges mycket utrymme, fördelningen är ungefär densamma i den svenska och i den danska boken. Män med mycket politisk, social eller kulturell makt tenderar att beskrivas mer ingående, gärna som starka eller mäktiga. Detta visar på vikten av att kritiskt granska läromedel för att inte reproducera strukturer som missgynnar exempelvis vissa grupper av män..

Syftet är att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser på sitt eget sociala liv på internet.Materialet till arbetet består av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i åldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder på att internet fungerar som en förstärkning av respondenternas befintliga sociala nätverk. Respondenterna är starkt förankrade i deras lokala miljö. Den främst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet är inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett träningsfält för deras identitetsutveckling. .

Syftet är att beskriva några teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad läroplanen säger samt att lyfta fram de teorier lärare grundar sin undervisning på. I litteraturgenomgången gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrån sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas två utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lärare.

Reklambyråns roll har länge varit att kommunicera sina kunders eller dess produkter/tjänsters önskade värden till marknaden. Tjänsten som reklambyrån under hela sin historia tillhandahållit har varit kreativitet. Reklambyråns position har under dess historia dock förändrats när reklambranschen blivit allt mer specialiserad med bl.a. webbyråer och PR-byråer. I och med effektiviseringar hos högfrekventkommunicerande företag som idag gör egna produktionsinköp kan reklambyråerna inte längre ta ut de marginaler från underleverantörer, till exempel tryckerier, som tidigare gav byråerna bra betalt för sina tjänster.

Den svenska identiteten formas i mötet med andra kulturer. Under de senaste decennierna har folk från alla världens hörn invandrat till Sverige. Denna process påverkar också det svenska samhället och dess grunder. Sverige har haft förmånen att stå utanför båda världskrigen under 1900-talet. Därför har behovet av att försvara och definiera sin identitet inte varit lika stort som i många andra länder.

Syftet med examensarbetet är att undersöka undervisningen ur ett elevperspektiv och försöka hitta faktorer som, enligt eleverna, skulle bidra till att göra ämnet mer attraktivt. Undersökningen bygger på en kvantiv enkät och kvalitativ intervju. Resultatet visade att det var ungefär lika många elever som var intresserade av historia som inte var det. Det tema som eleverna tyckte var mest intressant var andra världskriget. Det fanns ingen skillnad mellan killar och tjejer utan båda var lika intresserade av kriget.

The art of riding is a fugitive art, which signifies that the means available for documentation of performances are insufficient, and that the equipment used by the old masters are important clues for the understanding of their art. The most specialized tool used for riding is the bit, in particular the curb. As museum catalogues become accessible to the public through the internet, riders will look for information about bits. It is then important that the information provided in the catalogues is valid not just for the curator, archaeologist or art historian, but also for the rider.In this paper, I add context to the bits by explaining two opposing philosophies of bitting, and how they affect the design of the bits. This is followed by a brief history of the art of riding and how the bits have evolved since the 16?th century.

Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna även hos icke-eliten. Främst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmästare och tjänstemän. Bland lägre borgerskap och stadsbor, som gesäller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras några slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna är men idéerna och sympatier finns där, om än inte lika utbrett som hos de mer bildade..